Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt i svenska län. Sambandet vi använder oss av är den inom nationalekonomin välkända Okun’s lag. Denna lag kommer vi att applicera på Sveriges 21 län mellan åren 1986 till 2003. Vi förväntar oss att sambandet kommer att variera mellan länen. Vi har även tagit med tidigare regional forskning från USA där man har estimerat Okun’s lag för 26 delstater. Uppsatsen tar även upp troliga faktorer som inverkar på sambandet, detta är gjort för att läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om de bakomliggande orsakerna till variationen i sambandets styrka mellan de svenska länen.

The focus of this thesis is the conception of work and the relation between work, economic growth and welfare in today’s Sweden in the editorial of Dagens Nyheter (DN), which is the main morning paper in Sweden.As the theoretical foundation of this thesis is social constructionism and the method being used is critical discourse analysis, the language is considered as an important source for the construction of value and meaning of work. In that context it is important to investigate how DN, by certain ways of representing reality, preserves a certain view of the human being, the society and the economy. Which ideological ideas underlie the conception of work that emerges in DN? What social consequences will these ideas have?The thesis discusses the “truths” that the editorialists mediate concerning for example the view of the human being as guided by rational choice and the view of economic growth as the main goal for social life.One of the conclusions is that DN considers work as a means for economic growth as economic growth is regarded fundamental for the survival of the welfare state.

Tillväxt i företag är mycket intressant på samhällsnivå då ökad tillväxt resulterar i ekonomisk utveckling och att nya arbetstillfällen skapas. I tidigare studier presenteras de mest snabbväxande företagen i termen ”Gaseller”, där omsättning och antalet anställda är de mest avgörande faktorerna. Alla företag, helt oberoende av storlek, intäkter eller industriinriktning, har chans att växa. Wiklund (1998) menar tillväxt främst påverkas av företagens resurser, kompetenser, omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie är huruvida dessa faktorer påverkar förutsättningarna för snabbväxande företag och vad som är anledningen till att vissa företag är snabbväxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en period av snabb tillväxt är inte särskilt omfattande. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå utvecklingen i företag som har genomgått en snabb tillväxt. Av den anledningen har de 100 mest snabbväxande svenska företagen år 2000 (enligt Dagens Industris Gasellista) innefattats i studien. Studien består en kvantitativ undersökning i två delar för att försöka besvara syftet med studien. Den första delen i den kvantitativa ansatsen gjordes för att få fram underlag till att klassificera företagen. Insamlad data från företagen är omsättning och antalet anställda under perioden 1997-2006. För att beskriva företagens utveckling åren efter det att företagen tog emot utmärkelsen som gasellföretag valdes att placera företagen i grupper avseende perioden 2000-2006. Utifrån antalet anställda har företagen grupperats med följande resultat: * 29 företag har haft en stadig tillväxt under hela perioden, med max en mindre enstaka dipp vid ett tillfälle. * 19 företag har vuxit men dippat fler än en gång eller har dippat kraftigt under en period. * 24 företag har haft en negativ tillväxt. * 28 företag har en nedlagd verksamhet. Därefter telefonintervjuades 34 respondenter från de företag som fortfarande hade en verksamhet. Författaren fann därefter följande samband mellan studerade faktorer och företagens utveckling efter den snabba tillväxten. Företag som har haft en fortsatt stabil tillväxt levererar tjänster och upplever att de i nästan samtliga fall har en stabil omgivning. Företag som oftare har påverkats av en turbulent omgivning efter tillväxten har en mer ojämn fortsatt tillväxtkurva (likt gasell rörelser). Företag som däremot har haft ett negativt resultat efter den snabba tillväxten har i de flesta fallen en turbulent omgivning, svårigheter att rekrytera personal och gör oftare strategiförändringar som påverkar företaget negativt.

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling. Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling. En extern part i styrelsen för företagen medför i alla fall att företagens styrelse är aktiv vilket i sin tur har en starkt positiv effekt på att ledningen lägger tid på affärsutveckling. Om en bank skulle erbjuda sina kunder stöd i affärsutvecklingen likt en styrelse så finns dessutom möjligheten att sätta högre krav på ledningen än vad en styrelse kan göra i de fall då det är samma personer som är ägare, ledning och styrelse. Detta innebär att en bank skulle kunna bidra kraftigt till utvecklingen i det lokala näringslivet genom att hjälpa sina kunder att lägga tid på affärsutveckling.

Medius är ett IT-företag med djup kompetens inom områdena verksamhetsutveckling och processoptimering med mål att erbjuda sina kunder världens bästa affärsstöd. Sedan Medius grundades 2001 har organisationen haft en kraftigt årlig tillväxt. Ett fokus på ökad omsättning och tillväxt är något som genomsyrar hela organisationen. Tillväxten ska uppnås genom ökad direkt- och partnerförsäljning. Ett stort fokus under en längre period på att skapa nya partners har lett till att antalet är mycket högt och att det saknas någon egentlig koll på hur många de är, vilken kategori de tillhör och hur väl de presterar. Medius kraftiga och snabba expansion samt deras fokus på ytterligare tillväxt har skapat resursbrister inom organisationen vilket påverkat partnerhanteringen stort. Det finns heller ingen uttalad partnerstrategi eller klara rollfördelningar inom organisationen. Detta har lett till att vissa partners inte känner att de kan prestera optimalt och till att partnerrelationer har blivit lidande. Baserat på denna problembeskrivning blev syftet med rapporten att undersöka hur Medius och liknande företag, eller organisationer i liknande situationer, bör hantera och utveckla sina partnerrelationer för att maximeras deras tillväxtpotential. Syftet besvarades genom att först och främst kartlägga de faktorer inom Medius partnerförsäljning som faktiskt påverkade tillväxtpotentialen. Därefter undersöktes hur väl fungerande dessa faktorer var i dagsläget och vilka åtgärder som skulle kunna förbättra dessa. Denna del av rapporten bygger på flertalet intervjuer, både internt på Medius och externt, tillsammans med en enkät som partnerförsäljare till Medius tog del av. Resultatet av undersökningen visade även att 78 % av Medius partners som helhet var nöjda med Medius partnerhantering. Resultatet av undersökningen visade även dock att Medius kan förbättra sin partnerhantering gällande utbildning och informationsmaterial, utvärdering och uppföljning, stöd och kontakt, styrning, intern konkurrens samt hur de erhåller marknadsinformation via partners.

I det här examensarbetet behandlas problematiken i krypgrunder i allmänhet och för Kungsmadskolan i Växjö i synnerhet, där undersökning av energiförlust samt en klimatutredning gjorts för nuvarande konstruktion. En lämplig energieffektiviserande åtgärd i form av tilläggsisolering tas fram och dess påverkan på klimatet i krypgrunden utvärderas. Kalkyler innehållande investeringskostnad och årlig besparing presenteras.

Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat. Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation. Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med beställaren. Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste.

The aim of this study is to examine how European companies’ stock price is affected by an announcement about foreign direct investment in one of the BRIC countries. Another aim for the study is to examine if the market reacts differently to the three modes of entry methods in a given BRIC country and to examine if the market reacts differently to different European countries. The study also set out to answer if there were any effects of the three modes of entry that was visible a short time after the announcement.  To answer and examine this, the authors used the event study approach. The study was conducted with a sample of 47 companies from France, Norway, Spain, Sweden and Germany. The time period in which the study was conducted within was between the years 2001-2011. The three modes of entry that was examined were Joint Venture, Acquisition and organic expansion. The three modes of entry were submitted to conduct a hypothesis test to determine whether or not an abnormal return was created during the event window in which the announcement took place. A hypothesis test was also conducted during the post event window to determine if the announcement effect is visible a short time period after the announcement. The event window was 11 days, five days before the announcement and five days after the announcement. The post event window was 30 days after the event window. Companies with the same mode of entry in the same BRIC country were submitted to examine whether or not the announcement effect was different for the three modes of entry. Companies from the same European country were joined together after which BRIC country the announcements were about. The result of the study was that significant positive abnormal return was created during both the event and post event window. There were also modes of entry in which the announcement effect was visible a short time after the announcement.

Den 1 juli 2010 implementerades PSI-lagen i Sverige, syftet var att främja konkurrens och tillväxt i informationsförädlarbranschen. En bransch som beräknas ha en stor tillväxtpotential. Branschen saknar idag en egen klassifikation, vilket medför att branschens utveckling är svår att mäta. Denna studie avser att dels skapa en definition för informationsförädlarbranschen, och ta reda på vilka företagen i branschen är. Sedan kommer konkurrens och tillväxt i informationsförädlarbranschen att mätas för att undersöka om PSI-lagen haft någon inverkan på branschens utveckling. Resultatet visar att branschen består av 130 företag, år 2013, och att tillväxten och konkurrensen har förändrats sedan PSI-lagen implementerats.

Bakgrund:Att företag skapar tillväxt är en oerhört viktig del i ett lands ekonomiska hälsa. Detta då tillväxt bidrar till att både skapa sysselsättning och generera skatteintäkter, vilket också i sin tur medför att landets teknik och utveckling kan gå framåt. Vid en internationell jämförelse har Sverige i dagsläget en relativt låg andel tillväxtföretag. Kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för att skapa och bibehålla tillväxt är idag relativt låg. Det är få företag som år efter år ökar sin tillväxt och det är ännu färre som klarar av att överträffa branschtillväxten. Bemanningsbranschens sysselsätter idag hundratusentals människor och den unga branschens goda utveckling är en viktig del i tjänstesektorns allt mer betydande roll i det svenska näringslivet. Att bibehålla tillväxt i en sådan föränderlig och konjunkturkänslig bransch som bemanningsbranschen är dock ett problem för många bemanningsföretag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka framgångsfaktorer som har betydelse för tillväxtföretag inom bemanningsbranschen för att bibehålla en uthållig tillväxt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida det finns en koppling mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer. Därmed är syftet också att kunna utläsa om företags framgångsfaktorer förändras beroende av var företag befinner sig i livscykeln. Genomförande: Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fyra bemanningsföretag där två personliga intervjuer har genomförts med respektive fallföretag. Resultat: Studien visar på att det finns ett antal grundläggande framgångsfaktorer som är viktiga för att bemanningsföretag ska kunna bibehålla tillväxt. Vidare visar studien att framgångsfaktorer är av både konstant och föränderlig karaktär. Detta innebär således att själva grundkärnan i framgångsfaktorer inte förändras med marknadstrender. Däremot påverkas ofta innebörden av framgångsfaktorer av de förändringar som sker på marknaden. Exempelvis visar studien på att kompetens alltid är en viktig framgångsfaktor för bemanningsföretag men att kravet på typ av kompetens förändras över tiden. Då samtliga fallföretag i studien befann sig i liknande faser i livscykeln har vi i studien således inte kunnat utläsa en tydlig koppling överlag mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer.