Licentiatavhandling (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Det finns många olika Data Mining-processer som kan tillämpas i ett Data Mining-projekt. Fördelen med att använda en Data Mining-process är att projektet blir strukturerat, processen kan hjälpa till att minska risker som annars kan uppstå och kan medföra att projektmålet förändras. Data Mining-processen som studien har undersökt är generell och studien försöker därmed precisera olika faser av processen, för att anpassas till ett prognostiseringsprojekt.Studien utvärderar den preciserade prognostiseringsprocessen genom att följa och dokumentera ett prognostiseringsprojekt på en tillverkningsindustri. Studien analyserar teoretiskt vilka implikationer tillverkningsindustrin kan möta och även om studiens framtagna process är tillämpningsbar i detta fall. Studien visar att det på en teoretisk nivå går att genomföra studiens preciserade Data Mining-process och visar även vilka risker som kan uppkomma om ett prognostiseringsprojekt inte följer en Data Mining-process. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Föreliggande arbete inriktas mot belastningsproblem inom tillverkningsindustrin och speciellt vid manuell montering och fokuserar effekter och konsekvenser av en företagsutvecklad participativ modell vars syfte är att minska risken för belastningsskador. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell med fokus på vad som underlättar respektive försvårar implementering och tillämpning av en sådan modell. Avhandlingen bygger på litteraturgenomgång och tre studier. Samtliga är empiriska studier och genomförda i bilindustri och en av studierna har också genomförts vid konfektyrtillverkning. Resultaten är baserade på observationer, intervjuer, enkäter och företagsintern dokumentation.</p><p>Den första studien rör hur förbättringsarbetet bedrivits i monteringsfabriken i en bilindustri med fokus på hur kvalitets- och ergonomifrågor integrerats i förbättringsarbetet.</p><p>Den andra studien beskriver förbättringsarbetet vid både bilmontering och konfektyrtillverkning och fokuserar på vilket sätt förbättringsarbetet är participativt och till vilken grad förbättringsarbetet hanterar belastningsbesvär inom använda system.</p><p>Den tredje studien beskriver en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell och fokuserar implementering, tillämpning och effekter/förändringar vid användandet av denna modell samt vad som stödjer respektive försvårar en hållbar användning. På bilföretaget bedrevs förbättringsarbetet med en komplicerad struktur och i många olika grupper och med den internt utvecklade modellen BME (Beräknings Modell Ergonomi). På konfektyrföretaget var förbättringsarbetet mer informellt och hade snabba beslutsvägar med ett förslagssystem och närhet till företagsledningen. BME modellen har bland annat lett till ett ökat intresse för arbetsmiljöfrågor, förbättrat den belastningsergonomiska kompetensen i företaget, enkelt visualiserat arbetsmiljön, tydliggjort besluts- och processvägar för förbättringsarbete, skapat unika team för belastningsergonomiskt arbete, men har samtidigt en konfliktpotential, upplevts resurskrävande och komplicerar skyddsombudens granskande roll i arbetsmiljöarbetet.</p> / <p>This thesis focuses on musculoskeletal disorders in Swedish industry and especially manual assembly, and focuses on effects and consequences of a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders. The overall purpose of this thesis is to shed light and develop knowledge of the model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders by focusing factors supporting and hindering the implementation and application of such a model. Three papers form the foundation of the thesis. They are all empirical studies, and were carried out in a car assembly plant. One of the studies also include a confectionary company.</p><p>The results are based on observations, interviews, questionnaires and company documents.</p><p>Paper I focuses on continuous improvements in an assembly plant for cars and how quality- and ergonomics issues are integrated in that work.</p><p>Paper II describes the work with continuous improvements at the car assembly as well as at the confectionary manufacturer and focuses participation and musculoskeletal disorders within these systems.</p><p>Paper III describes a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders and focuses the implementation and application of this model. The study also focuses on changes and effects and factors supporting and hindering the implementation and application. In car assembly, continuous improvements had a complicated structure and a lot of forums and an internally developed model, BME. In the confectionary manufacturer, the continuous improvements were more informal and were based on a suggestion scheme and a short communication channels with management.</p><p>The use of the BME model lead to increased interest in work nvironment issues, improved the competence in ergonomics, supported isualisation, clarified ways for processes and decisions, created unique teams for ergonomic assessments, but had simultaneous a potential for conflicts, was resource demanding and complicated the role for the safety representatives in their task of dealing with work environment issues.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic-2007:33.

Detta är en magisteruppsats i arbetsvetenskap utförd under vårterminen 2014. Studiens syfte har varit att undersöka arbetsmotivationen bland anställda i en tillverkningsfabrik som implementerat principer och verktyg från lean production. Utgångspunkten har varit att undersöka om element i lean production, så som teamorganisering och delaktighet, har en positiv inverkan på inre motivation. I studien operationaliserades inre motivation som arbetstillfredsställelse och engagemang.      Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats från sammanlagt 12 respondenter, samtliga från samma fabrik i Svealand. De teoretiska utgångspunkterna beträffande arbetsmotivation grundas i stor utsträckning på teorier av Abraham Maslow (1943), Frederick Herzberg (1987; 2002) samt Richard Hackman och Greg Oldham (1974; 1976).      Studiens resultat pekar på att anställda drivs av både inre och yttre motivatorer i sitt arbete. Resultatet indikerar att element så som 5S och arbetsrotation har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen men att inga delar i lean leder till engagemang. Snarare beror engagemanget på andra faktorer än lean production. / This is a master’s (1) thesis in working life science carried out during the spring term of 2014. The purpuse of the study was to examine work motivation among employees in a manufacturing plant that uses lean production principles and tools. The approach has been to investigate whether elements of lean production, such as teams and participation, has a positive impact on intrinsic motivation, which was operationalized as job satisfaction and engagement.      The study was based on a qualitative approach with a hermeneutik perspective. Data has been obtained form a total of 12 respondents, all from the same factory in Svealand. The theoretical base regarding work motivation is largely based on the work of Abraham Maslow (1943), Frederick Herzberg (1987; 1993) and also Richard Hackman and Greg Oldham (1974; 1976).      The results indicate that employees are driven by both intrinsic and extrinsic motivatators in their work. The results suggest that elements such as 5S and job rotation have a positive impact on job satisfaction but that no elements of lean production lead to engagement. Engagement is rather the cause of factors other than lean production.

Diss. Uppsala : Univ., 2004. / Härtill även författarnas lic.avh.: Ekonomistyrning och förbättringsarbete. 2000. - 204 s.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2005.

Denna studie ämnar till att undersöka hur anställda inom producerande företag ser på värdeskapande med hjälp av en digital tjänst. Genom att ta fram ett tjänstekoncept kan värdet och värdeskapandet hos de anställda fastställas utifrån deras egna uppfattningar i den egna kontexten. Varför detta är viktigt att undersöka är för att industriföretagen idag måste göra något för att hålla sig konkurrenskraftiga och detta kan ske genom en digitalisering av verksamheten. Det betyder att verksamheten måste vara redo för en sådan förändring, något som även innefattar de anställda. Den teoretiska referensram som används för studien är grundad i digitalisering, värde, värdeskapande och tjänsteinnovation. Genom en fallstudie på Texor AB har kvalitativ metod använts för att samla data genom semi-strukturerade intervjuer tillsammans med fyra anställda på företaget. Tjänstekonceptet som utvecklats har använts som en form av stimuli under intervjuerna för att väcka en reaktion hos de anställda. Empirin har sedan jämförts och diskuterats gentemot teorierna så att syftet och forskningsfrågorna sedan kunnat besvarats. De slutsatser som studien resulterat i är att en digital tjänst på olika sätt kan gynna de anställdas arbete. De anställda ser på värde på olika sätt beroende på vilken roll de har på företaget, vilket påvisar att värdeskapandet för dem handlar om att de vill utföra sina arbetsuppgifter väl, effektivt och problemfritt. Det finns även en genomgående positiv inställning hos de anställda till att utveckla verksamheten med hjälp av digitala tjänster.

Utbyggnaden av PV‑system (solcellsanläggningar) har ökat exponentiellt under senare år, både internationellt och i Sverige. Några av anledningarna till detta är framförallt att tekniken blir billigare och allt mer effektiv, samt att tekniken ses som en av lösningarna på problematiken kring klimatförändringar. Trots detta behövs ändå i många fall ekonomiska bidrag för att solcellsanläggningar ska bli lönsamma, och även om solceller inte ger upphov till utsläpp av växthusgaser i driftsfasen så är emissionerna betydande i tillverkningsprocessen av systemkomponenterna. I denna fallstudie framläggs en elintensiv industribyggnad i södra Norrland som föremål för att undersöka tekniska, ekonomiska och klimatrelaterade aspekter vid en potentiell installation av solceller. Det huvudsakliga syftet var att först dimensionera lämpliga PV‑system för att sedan kunna utföra nödvändiga beräkningar gällande ekonomiska återbetalningstider för att kunna fastslå om solcellsanläggningar kan göras lönsamma inom tillverkningsindustrin. Dessutom skulle en omfattande klimatpåverkansanalys utföras för dessa typer av system. Dimensioneringen utfördes genom att först insamla data av kvantitativ karaktär genom mätningar och undersökningar av studieobjektet. Simuleringar utfördes därefter för att fastställa optimala villkor varpå olika system kunde utformas av väletablerade aktörer på solcellsmarknaden. Dessa system fungerade sedan som grund för beräkningarna av återbetalningstider. För klimatpåverkansanalysen jämfördes tre utsläppsscenarion från PV‑system med olika fall av rådande elmix. Dessa data var insamlade genom en omfattande litteraturstudie. Resultatet visar att det går att få solcellsanläggningar ekonomiskt lönsamma inom tillverkningsindustrin, men sannolikt endast med hjälp av ekonomiska bidrag. Även med bidrag så tycks lönsamheten vara betydligt sämre än för exempelvis privata hushåll. Utöver detta kan tillverkningsindustrier i vissa fall tjäna mer på att sälja el till nätet än att spara el, vilket är det diametralt motsatta andra aktörer. Klimatpåverkansanalysen visar att PV‑system genererar en uppenbar klimatnytta utanför Sveriges gränser, men tycks också påvisa att dessa potentiellt kan öka utsläppen i den svenska elmixen. Detta kan innebära att solceller i Sverige ger en negativ klimatpåverkan lokalt, men en positiv globalt, tack vare ökad export av el till följd av en utbyggnad av solcellsanläggningar. Nyckelord: PV‑system, dimensionering, optimering, tillverkningsindustri, ekonomisk återbetalningstid, växthusgasutsläpp, elmix. / The construction of photovoltaic systems has seen an exponential growth in recent years, both internationally and in Sweden. This is mainly due to declining costs and a technology that is getting more efficient while also being seen upon as one of the solutions on the issues regarding climate change. Despite this economic support schemes are often necessary for making PV‑systems profitable, and even though these systems do not generate greenhouse gas emissions during the operating phase, they emit a significant amount during the manufacturing processes of the components. In this case study technical, economical and climate related aspects surrounding a potential PV‑installation in an electric intense industry building in southern Norrland are investigated. The main purpose of this study was to dimension suitable PV‑systems to conduct necessary calculations concerning economical payback times to establish whether PV‑installations can be made profitable within the manufacturing industry. In addition to this a climate impact analysis was going to be made for such systems. The dimensioning process was conducted by firstly gathering quantitative data through measurements and investigations of the object. Thereafter simulations were run to establish optimized conditions for which different PV‑systems could be modelled by companies active in the field. These systems where then used as a foundation to make the necessary calculations regarding payback time. For the climate impact analysis three emission scenarios from PV‑systems where put together and compared to emissions from different cases of electricity production. These data were collected through a comprehensive literature review. The results show that PV‑systems can be profitable within the manufacturing industry, but most likely only with economic support schemes. Even with economic support the profitability is far less than that of private households. Also, industries, in some cases, seem to make more money selling excess electricity rather than saving bought electricity. This is diametrically opposite other parties. The climate impact analysis shows that PV‑systems are highly efficient when it comes to climate change mitigation outside Sweden´s boarders, but also seem to show that they might increase the amount of emissions in Sweden´s electricity mix. This might mean that PV‑installations in Sweden has a negative effect locally, but a positive effect globally, due to a possible increase in exported electricity from Sweden as the number of installations increase.    Keywords: PV system, dimensioning, optimization, manufacturing industry, economic payback time, greenhouse gas emissions, electricity mix.

Avbrott inom tillverkningsindustrin är en tids- och kostnadsintensiv händelse som kan leda till allvarliga konsekvenser för produktionen och montörerna. Avbrottsforskning i sig är dock väldigt spretig och det finns knappast några avbrottstudier utförda inom tillverkningsindustrin. Studien som utfördes i det här arbetet var i form av en simulering som efterliknade verkliga förhållanden. Distribuerad kognition användes som teoretiskt ramverk och DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) som metod för att få djupare insikter om hur montörer hanterar avbrott och vad som kan göras för att underlätta återupptagandet av primäruppgiften efter avbrottet. I simuleringen användes den medierade formen av avbrott som skedde via ett notifieringssystem. Resultatet visar att blandningen av olika representationsformer av information i primär – och sekundäruppgiften försvårade återupptagandet av primäruppgiften. Baserat på erhållna resultat formulerades några generella rekommendationer för hur man kan reducera den kognitiva belastningen i avbrotts- och återhämtningsfasen. Studien visar också att det är möjligt att överföra simuleringsresultat till verkliga förhållanden. DiCoT som metod för att applicera distribuerad kognition var svår att använda eftersom metoden inte tar hänsyn till representationsformerna av information vilket är viktigt i det här sammanhanget. Därför skapades ett eget representationsformat (tabell) som synliggjorde hur kognitionen distribuerades över tid och över de olika ingående delarna i simuleringen. Det här arbetet har skett i samverkan med EU-projektet ”Sense &amp; React” som har som syfte att utveckla notifieringssystem som tar hänsyn till montörernas kontext.  Nyckelord: medierat avbrott, tillverkningsindustri, notifieringssystem, distribuerad kognition, DiCoT, simulering, representationsformer. / EU- projekt Sense & React

Undersökningar av arbetsmiljöverket visar att många tillverkningsindustrier inte fullgör sitt ansvar med OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) och SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) . Det finns lagar och föreskrifter som indikerar den sociala arbetsmiljöns vikt och det finns forskningsbelägg för att säga att arbetstagare mår och presterar bättre vid bra social arbetsmiljö. En väg att nå detta är genom ett situationsbaserat ledarskap eller användande av OBM (organizational behaviour management) metodik. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom en organisation arbetar med ledarskap och socialt stöd enligt regelverket OSA (AFS 2015:4). Sju chefer och tre anställda vid entillverkningsindustri intervjuades. En tematisk analys indikerar ett pågåendeförbättringsarbete, då cheferna uttryckte att de arbetar med OSA frågor i det dagliga arbetet. Cheferna uttryckte att de arbetar för att vara närvarande samt för att skapa ett öppet klimat, vilket följarna höll med om. Baserat på chefernas svar finns indikationer att feedback sker i olika grad och detta är något som följarnas svar även förstärkte. Informationsstruktur var något de upplevde som en förbättringspotential.