The purpose of this thesis is to investigate the market potential of producer services in Jönköping County. In relation to the main purpose, the idea is to examine which factors that have a positive impact on the development of a long run qualitative producer service industry in the region. The favourable location of Jönköping County is one of the main factors for why the county has one of the highest densities of manufacturing firms in Sweden. Moreover, the region has comparative advantages in several products, for an example; wood, rubber, machinery and electronically goods. Earlier research and comparisons with other international manufacturing clusters indicates that these areas tend to contain highly developed producer service industries. The thesis gives a case example of how the beneficial, mutual interaction between the manufacturing and producer service industries works in the car industry in Germany. However, to be able to establish a successful and close relationship between the above mentioned industries, the theoretical framework distinguishes several important factors; for instance, education and infrastructure are assumed to be the two most vital ingredienses. Nonetheless, also the firms’ production milieu and technology affects the successful development of a cluster district. Furthermore,when relating the theoretical assumptions to the descriptive statistics, with the intention to elucidate the industrial structure of Jönköping County, one can differentiate three major producer service sectors, namely; “Transport and mail”, “Consulting, marketing, law” and finally “Rentals of premises, labour and machinery”. Nevertheless, several alarming observations can be noticed concerning the wage level, education intensity, productivity and gross profit percentage within the county’s producer service industry; where all these features are below the domestic average. Nevertheless, the empirical analysis indicates that the region has a varying, but yet a positive market potential in the majority of the county’s municipalities. With correct priorities, Jönköping County has good future prospects to reach a high competitive position, but to accomplish this; the education intensity has to be improved. / Syftet med denna uppsats är att utreda om Jönköpings län besitter marknadspotential inom närindustriella tjänster. I relation till syftet är avsikten också att ta reda på vilka faktorer som kan underlätta utvecklingen av en långsiktig kvalitativ service industri i länet. Den fördelaktiga geografiska positionen är en av faktorerna till varför Jönköpings län har blivit ett av Sveriges industritätaste områden; där regionen har komparativa fördelar i trä, gummi, maskin och elektroniska produkter. Genom tidigare forskning och vid jämförelser med andra internationella tillverkningskluster hävdas det att det finns tydliga tecken på att dessa områden bör innerhålla starkt utvecklade centra för närindustriella tjänster. I uppsatsen nämns framförallt den tyska bilindustrin som ett exempel på hur nära samarbetet mellan tillverkning och service industrin kan bedrivas. För att kunna nå en nära samverkan mellan de nämnda industrierna så pekar teoridelen ut flera viktiga ståndpunkter, där bland annat utbildning och infrastruktur är av allra högsta vikt. Men även företagens produktionsmiljö och teknologi reflekterar hur ett framgångsrikt klusterområde utvecklas. När man därefter relaterar dessa utgångspunkter till den deskriptiva statistiken med syfte att klargöra Jönköpings läns industristruktur, kan man konstatera att den största industritjänsten utgörs av transport och logistik. Därefter följer marknadsföring,redovisning och juridisk rådgivning, medan den tredje och sista tjänsten är uthyrning av lokaler, maskiner och personal. Dock påträffas flera oroväckande iakttagelser gällande lönenivåer, utbildningsintensitet, produktivitet och bruttovinstandelar inom produktionstjänster i länet, då samtliga faktorer hamnar under riksgenomsnittet. Vidare indikerar de empiriska resultaten och analysen på att det finns en varierande men positiv marknadspotential i majoriteten av länets kommuner. Med rätta prioriteringar så finns det således goda framtidsutsikter för att regionen skall kunna skaffa sig en hög konkurrenskraft i framtiden. Men då krävs det framförallt en högre utbildningsgrad bland den arbetsföra befolkningen i länet.

Bakgrund: Till följd av en förändrad marknadssituation blir tidigare differentieringsverktyg snabbt till standardiserade normer och idag pressas företags vinstmarginaler hårt. Lean har länge applicerats i tillverkningsindustrin i syfte att uppnå en ökad effektivitet och samtidigt växer intresset för tjänstefiering, en omställning som ämnar skapa en värdeökning i företags kunderbjudanden. Respektive koncept antas kunna stärka ett tillverkningsföretags position på marknaden, men trots en ökad kombinerad tillämpning av koncepten i praktiken finns det få forskare som har studerat kombinationen. För företagsledare kan det tänkas viktigt att få svar på om koncepten går att samordna utan problem eller om en avvägning krävs. Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett verksamhetsstyrningsperspektiv beskriva kompatibiliteten mellan lean och tjänstefiering i tillverkningsindustrin, för att identifiera betydelsefulla aspekter att beakta vid en kombinerad tillämpning av lean och tjänstefiering. Metod: Med ett deskriptivt fenomenologiskt perspektiv samt en kvalitativ strategi har studien sökt att besvara syftet genom en enfallsstudie. Empirisk data har främst samlats in med hjälp av intervjuer som har genomförts med åtta anställda i ledande positioner, men även genom vissa dokumentstudier samt observationer. Genomgående är studien uppbyggd kring tolv beslutskategorier inom verksamhetsstyrning, vilka har styrt insamlingen av både teoretisk och empirisk data samt har fungerat som utgångspunkt för studiens analys. Slutsats: Studien redogör för en hög kompatibilitet mellan lean och tjänstefiering, vilket i synnerhet bygger på en gemensam utgångspunkt i kundvärde. Samtidigt presenteras flertalet motstridiga samt gynnsamma aspekter att ta hänsyn till vid en samordning av koncepten och dessutom identifieras aspekter som visar på potentiella samverkande effekter. Dessa resultat kan tänkas vara värdefulla för företag och företagsledare som står inför denna kombination av managementkoncept, men antas även bidra till den påbörjade forskningen inom området. / Introduction: When in ninth grade, students in Sweden must make choices of which upper secondary school and which study programme to attend. Included in these choices is whether the student is going to attend a public school or a private school. The differences between the two kinds of schools does not seem to be as big nowadays as they were in the early 1990s, so the question is: are there any differences left between public and private schools? There are of course many factors in the school environment that can be compared and analysed, but we have chosen to focus on management control and leadership. Purpose: The purpose of this paper is to investigate and increase the understanding of the differences there might be between public and private upper secondary schools regarding management control and leadership, as well as to see whether there are any relations between management control and leadership. Method: We used a deductive approach when working on this paper, since we used known theories and a number of hypotheses that we later tested against the collected empirics.The theories led to the observations and the results that we obtained in the study. We carried out a multimethod research. The main focus was on the qualitative approach that we complemented with the quantitative approach. The data collection for this paper was done through interviews and surveys. Conclusion: Regarding the cases we have investigated, we can see that there are no major differences between public and private upper secondary schools when it comes to management control and leadership. The biggest difference is the political governance. Other variations observed are more connected to individuals than to the responsible authority. However, the conclusions we have drawn in this paper cannot be generalised since the study was based on solely a few cases. A larger and deeper study is required to generalise the results.

Bakgrund: Informationssäkerhet är någonting som företag inom alla branscher bör ägna sig åt eftersom samtliga organisationer är utsatta för informationsrisker. Avsikten med informationssäkerhet är att skydda information så att den finns tillgänglig vid behov, är tillförlitlig och för att säkerställa att endast behöriga har åtkomst (Informationssäkerhet, 2015). Bristande informationshantering kan exempelvis resultera i dataförluster och läckt kunddata vilket i sin tur kan leda till försämrat kundförtroende och stora intäktsförluster. Företags utsatthet för informationsrisker påverkas både av interna och externa faktorer. Utbrottet av Covid-19 är ett exempel på en extern faktor (Humla, 2020). Enligt en rapport är svensk tillverkningsindustris hantering av informationsrisker kraftigt eftersatt i förhållande till övriga sektorers hantering av informationsrisker (Radar Ecosystems Specialists, 2017). Syfte: Denna uppsats undersöker hur ett företag inom svensk tillverkningsindustri arbetar med informationssäkerhet (eng. information security risk management, ISRM). Vidare applicerar vi en teoretisk lins i form av prospektteorin för att förklara informationssäkerhetsarbetet. Vi undersöker även om beslutfattare inom IT-säkerhet uppvisar tendens till övermod och huruvida detta kan påverka företagets arbete med informationssäkerhet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med beslutfattare och utvecklare som arbetar medinformationssäkerhet. Fallföretaget är ett anonymiserat svenskt tillverkningsföretag som tillhandahåller produkter och tjänster inom säkerhetsbranschen. Resultat: Enligt vår studie utgår beslutfattare från tidigare erfarenheter av informationssäkerhet när hanteringsstrategier utformas. Det framkommer även att beslutfattarens resonemang och riskhantering förändras i takt med personens erfarenhet. Vi kan även konstatera att beslutfattarens agerande kan förklaras utifrån prospektteorin och att hanteringen påverkas av kognitiva aspekter såsom övermod. / Background: Every organization needs to manage its information security risks (ISRM) as all industries are exposed to information risks. The purpose of ISRM is to protect information so that it is accessible when needed, reliable and to ensure only authorized access (Informationssäkerhet, 2015). Lack of ISRM may result in data loss or personal data leaks, which in turn may lead to a decrease of consumer confidence and reduced revenue streams. Enterprises exposure to information risks are affected by both internal and external factors. The outbreak of Covid-19 is an example of an external factor (Humla, 2020). According to a report, the Swedish manufacturing industry's management of information risks is severely neglected in relation to other sectors ́ handling of information risks (Radar Ecosystems Specialists, 2017). Purpose: This thesis explores how a Swedish manufacturing company manages its information security risks. This is explored by applying a theoretical framework of Prospect Theory to explain decision makers ́ reasoning behind its current ISRM practices. We are also exploring whether decision makers within IT-security have a tendency towards Overconfidence bias and whether it may affect the company's ISRM. Method: The thesis is a qualitative case study and the empirical data has been obtained through semi structured interviews with decision-makers and developers working with information security. The case company is an anonymous Swedish manufacturing company that provides products and services in the security industry. Results: According to our thesis, decision makers rely on previous information security experiences when designing management strategies. It also appears that the decision maker's reasoning and risk management change as the person's experience. We can also note that the decision maker's behavior can be explained on the basis of Prospect Theory and that the ISRM is influenced by cognitive aspects such as overconfidence.

Competitive advantage and financial performance of an organization is influenced by the knowledge it possesses, making Knowledge Management (KM) a vital field. Components of KM were often studied separately and in specific settings, while research regarding Knowledge Transfer (KT) and Knowledge Storage (KST) in the steel manufacturing industry is limited. The aim of this thesis is to address this research gap by creating a conceptual framework regarding storing and transferring knowledge in the steel manufacturing industry and explaining how steel manufacturers can transfer tacit knowledge. In order to achieve the aim, a single case study with a Swedish steel manufacturing company was conducted. The data was collected through semi-structured interviews on three levels; managers, production leaders and floor workers, and through direct non-participant observations of the production floor and KM systems. The findings of this thesis contribute to the theory by exploring similarities and differences between the context of steel manufacturing industry and the current KM, KT and KST literature. The findings also propose practical implications that can facilitate the process of managing knowledge for companies in similar contexts. Firstly, this thesis suggests three approaches in which tacit knowledge can be transferred, through; socialization, externalization, and learning-by-doing and mentoring; and secondly, suggests a Knowledge Flow Framework in which the interplay between KT and KST is presented. / En organisations konkurrensfördelar och finansiella resultat påverkas av den kunskap den besitter, vilket gör Kunskapshantering till ett viktigt område. Komponenter i Kunskapshantering har ofta studerats separat och i specifika kontexter, medan forskningen om Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring inom ståltillverkningsindustrin är begränsad. Syftet med denna studie är att ta itu med denna forskningsklyfta genom att skapa ett konceptuellt ramverk för att bevara och överföra kunskap inom ståltillverkningsindustrin och förklara hur ståltillverkare kan överföra tyst kunskap. För att uppnå syftet har en enskild fallstudie genomförts med ett svenskt ståltillverkande företag. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på tre nivåer; chefer, produktionsledare och golvarbetare, och genom direkta icke-deltagande observationer av produktionsgolvet och kunskapshanteringssystem. Fynden av denna studie bidrar till teorin genom att utforska likheter och skillnader mellan kontexten för ståltillverkningsindustrin och den aktuella litteraturen gällande Kunskapshantering, Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring. Fynden föreslår också praktiska implikationer som kan underlätta hantering av kunskap för företag i liknande kontexter. För det första föreslår denna studie tre tillvägagångssätt där tyst kunskap kan överföras, genom; socialisering, externalisering, och learning-by-doing och mentorskap; och för det andra föreslås ett Knowledge Flow Framework där samspelet mellan Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring presenteras.

På Hannovermässan, världens ledande mässa inom industriell teknologi, i Tyskland år 2011 myntades begreppet Industrie 4.0 som beskriver den fjärde industriella revolutionen. Denna handlar om att integrera affärsprocesser med ingenjörsprocesser och på så sätt göra produktionen mer effektiv, miljövänlig och flexibel. Sedan 2011 har man även börjat tala om smarta fabriker och införande av smart teknik inom tillverkningsindustrin. Många hävdar att smart teknik och Industrie 4.0, tillsammans med vår tids krav på kundanpassade produkter, kommer att revolutionera den tillverkande industrin och förväntningarna är stora på vad smartteknik kan komma att bidra med. Denna studie syftar till att undersöka hur produktionen i tillverkande företag påverkas med hjälp av införande av smart teknik. Studien kommer att identifiera och analysera de främst påverkade faktorerna vid införande av smart teknik från år 2011 och framåt. De faktorer som identifierats och studeras närmare är; flexibilitet, kostnader, ledtider, miljöpåverkan, produktkvalitet och tillförlitlighet. I arbetet att hitta de faktorer som främst påverkar produktionen i tillverkande företag vid införande av smart teknik har främst två metoder använts. En inledande litteraturstudie gjordes för att identifiera de vanligast förekommande faktorerna. Valda faktorer verifierades därefter med hjälp av intervjuer och studiebesök hos två tillverkande företag som implementerat smart teknik, Scania CV AB och Volvo Car Corporation. Under vald tidsperiod har dessa företag tillsammans med KTH genomfört projektet FFI Line informationsystem architecture (LISA), där LISA är en variant av en smart fabrik. En slutsats som dragits i denna studie är att de faktorer som främst påverkas med hjälp av smart teknik inom tillverkningsindustrin är några av de som identifierades vid undersökningens start; flexibilitet, kostnader, miljöpåverkan och tillförlitlighet. Exempel på hur dessa påverkas presenteras vidare; om en informationsarkitektur (såsom LISA) implementeras blir det lättare att genomföra förändringar i maskinparken, det gör processkedjan mer dynamisk vilket ger en ökad flexibilitet för företagen. Med hjälp av uppkopplade enheter kan företagen snabbare informeras om fel i produktionen och på så sätt minska mängden kassationer vilket innebär kostnadsbesparingar. Genom att hastighetsanpassa motorer samt att optimera robotars rörelser, exempelvis genom att i större utsträckning använda mjuka rörelser, kan energi sparas och därmed ge en minskad miljöpåverkan. Dock blir företagen vid införande av smart teknik beroende av uppkoppling och det blir då viktigt att säkerställa att tillförlitliga system används om problem uppstår. Andra faktorer som påverkas är ledtider och produktkvalitet, som dock snarare påverkas som konsekvenser av att ovan nämnda faktorer påverkas. Ytterligare en slutsats är att Industrie 4.0 inom svensk tillverkningsindustri betraktas som en evolution snarare än en revolution och att den smarta tekniken är något som implementerats gradvis. / The term Industrie 4.0 was first coined in Germany 2011, at the Hannover Messe, the world’s leading Trade Fair for Industrial Technology. It is a term describing the fourth Industrial Revolution. This revolution concerns making production more efficient, environmentally friendly and flexible, by integrating business processes with engineering processes. Since 2011, smart factories and implementation of smart technology in manufacturing has also been a major talking point. Many claim that smart technology and Industrie 4.0, together with the increasing demands for customization, will revolutionize the manufacturing industry and the expectations for what smart technology will contribute with are great. The purpose of the study is to investigate what factors of the production in manufacturing companies are affected by the introduction of smart technology, from year 2011 onwards. The factors identified and investigated are; flexibility, costs, lead times, environmental impact, product quality and reliability. The study was conducted in two stages. First, a literature study to identify and investigate the factors, and second, visits, interviews and verification of the factors with two manufacturing companies who have both implemented smart technology; Scania CV AB and Volvo Car Corporation. During the selected time period, these companies have, together with KTH, participated in the FFI Line information system architecture project (LISA) project where LISA is a type of smart factory; an information architecture. A conclusion to be drawn is that the factors mostly affected by smart technology within the manufacturing industry are some of those identified in this study; flexibility, costs, environmental impact and reliability. Examples of impact are; if an information architecture (for example LISA) is implemented, it becomes easier to implement changes in the factory. This makes the process chain more dynamic, which gives the company greater flexibility. With the help of connected units, companies are faster informed about errors in the production, which makes it possible to decrease the amount of scrap. This leads to cost savings. Also, by using speed-controlled engines and by optimizing the movements of robots, energy can be saved, which leads to less environmental impact and also cost savings. Though, by implementing smart technology, companies also make themselves dependent on wireless connectivity. Therefore, it becomes important to make sure reliable systems are used. Other factors affected by the implementation of smart technology are lead times and product quality, but they are rather affected as consequences of the affection of the other factors, mentioned above. Another conclusion to be drawn is that Industrie 4.0, within Swedish manufacturing, is considered to be an evolution rather than a revolution and smart technology is something that is implemented gradually.

As industries are increasingly adapting to new technological trends for data collection and production efficiency, they are fulfilling the description of being part of the industry 4.0 (I4.0) paradigm. This swift development has led to unforeseen consequences concerning managerial and strategic aspects of security. In addition, threats and sophisticated attacks have increased, emphasizing a greater demand for information security management in the industrial setting. For smaller industrial manufacturers, information security management is not always available due the cost of resources, placing them in a challenging position. In addition, I4.0 introduces the area of OT/IT (Operational Technology and Information Technology) convergence, which is often heavily complex, creating the need for cross-competence. Furthermore, consequences from cyber attacks in the production domain can be catastrophic as they may endanger the safety and health of personnel. Thus, smaller manufacturing industries need to utilize existing resources to enable the prerequisites of managing security issues that may come with I4.0. Structuring and effectivizing the communication of security issues is needed to ensure that suitable competence can address security issues in a timely manner. The aspects of communication and competence are not addressed by current security standards and frameworks in the industrial context, nor are they equally applicable for smaller industrial organizations.  This study aims to contribute to the research field of information security in I4.0 by investigating how security vulnerabilities should be communicated at a smaller manufacturing industry that does not have an information security management system. The framework is based on a traditional incident response information flow and was designed at a Swedish manufacturing industry through the narrative of OT or production personnel.

Byggnadsinformationsmodellering (BIM) som begrepp har existerat i mer än 20 år och arbetssätt som innefattar BIM är fortfarande ett område i stark utveckling. BIM är ett arbetssätt som använder sig av digitala modeller med särskilt fokus på att knyta an- och dela information. En BIM-integrering medför en stor kostnad vilket har begränsat arbetssättet till de större företagen. Därav har det inte spridits till de mindre företagen i samma omfattning.  Denna fallstudie använde sig av en Trimble X12 och terrester laserskanning som metod för att utforska möjligheterna kring digital integrering hos ett mindre tillverkningsföretag. Detta skedde genom att skapa en nerskalad BIM-modell över en utvald CNC-maskin med dess tillbehör med hjälp av punktmoln och RGB-bilder i mjukvaran Autodesk Inventor. Datainsamling, utförandet och analys av punktmolnskvalitet genomfördes med hjälp av en kvantitativ process. RMS (Root Mean Square) beräknades genom att ta referensmått på CNC-maskinen med måttband för jämförelse med mått i punktmoln. Informationen till den nerskalade BIM-modellen utformades efter företagets behov. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer hämtades information in gällande BIM och digitala tvillingar i form av tillvägagångsätt, metodutförande och utmaningar. Punktmolnet bearbetades i Autodesk ReCap för vidare modellering och hade ett medelöverlapp på 56 %, medelosäkerhet på 0,5 mm med ett RMS-värde på CNC-maskinens punktmoln på 6,5 mm. Terrester laserskanning visar sig vara otillräcklig för att noggrannt skanna in den utvalda CNC-maskinen, då den har flera reflektiva och mörka ytor. Detta förhindrar en låg osäkerhetsnivå. Studien föreslår därav andra möjliga alternativ som kan komplettera TLS för att förbättra punktmolnets kvalitet, men som kräver ytterliggare forskning. BIM-modellen berikades med information med hjälp av en ritningsfunktion i Autodesk Inventor i PDF-format. Ritningar presenteras i olika vyer tillsammans med informationstabeller och dimensionsmått efter företagets val av information. Ritningarna, BIM-modeller och arbetssätt utvärderades med företaget i fråga. BIM-modellen visade sig vara detaljmässigt överflödig för företagets intressen. Modellen tog två veckor att framarbeta, vilket anses vara för kostsamt för företaget i fråga. Men den information som modellen var berikad med gav positiva tankar kring framtida BIM-integrering i verksamheten, speciellt inom underhåll och komplettering av underlag för äldre och modifierade maskiner. Studien visar på att mer forskning kring digital integrering i mindre tillverkningsindustrier behövs. / Building information modeling (BIM) is a term that has existed for more than 20 years and is still developing. BIM utilizes enhanced digital models with attributes that focus on adding and sharing information. BIM is very costly to implement, limitingits use to mainly the larger companies. Thus, BIM has not been as widespread regarding smaller businesses. This case study explores the area of digital integration of a BIM-model of a CNC-machine in a smaller manufacturing company. With the aid of a Trimble X12 and terrestrial laser scanning, the study investigated the process of creating a scaled down BIM-model detailing a selected CNC-machine by using point clouds and RGB-images in the software Autodesk Inventor. The data collection, execution, and point cloud quality were analysed with a quantitative process along with RMS-calculations of measurements in the point cloud to reference measurements. The information assigned to the model was according to the company's needs. Using semi-structured interviews, the area of BIM and digital twins regarding the process, methods and challenges were discussed.  The point cloud was processed in Autodesk ReCap for further modeling and had an average overlap of 56 %, an average uncertainty of 0,5 mm with an RMS-value of the CNC-machines point cloud of 6,5 mm. Terrestrial laser scanning proved to be insufficient when it comes to scanning the CNC-machine, as it had multiple reflective and dark surfaces, which prevented a low level of uncertainty. Thus this study proposes several other techniques that can be combined with TLS to improve the point cloud quality, which will require further research. The BIM-model was enriched with information by using Inventors' drawing features. These were then presented in different views together with tables of information and dimensions after the company’s chosen information. The drawings, BIM-models and workflow were then evaluated with the Aknes Mekaniska company. In terms of its level of detail The BIM-model proved to be superfluous, for the company’s interests. The model took two weeks to produce, which was deemed too costly for the company in question. But the information attached to the model resulted in positive thoughts from the company regarding future BIM-integration, specifically in maintenance and supplementing documentation of older or modified machines. In summary, the results of the study points to the need of further research of digital integration in smaller manufacturing companies.

Purpose: The purpose of this thesis is to enhance the understanding of how collaboration in the manufacturing industry can enable the formation of industrial symbiosis by identifying challenges and strategies. To fulfill this purpose, two research questions has been addressed: What are the factors hindering collaboration and thus IS formation between companies in Norr- & Västerbotten? and What are the enabling strategies allowing collaboration for IS formation in Norr- & Västerbotten? Method: The research was conducted as a qualitative, inductive study of exploratory nature. The study utilized semi-structured interviews, in total, 14 interviews were conducted with regional companies and additional actors. The data was analyzed through thematic analysis. Findings: The study reveals that companies in the region face three challenges to successful collaboration: insufficient inter-organizational work methods, conservative market for new or agile collaborations, and uncertainty regarding collaboration and knowledge sharing. The study also identified four strategies to overcome those challenges: promoting communication mechanisms, utilize financial and sustainability value as incentive model, offer a platform for networking and matchmaking, and creating transparent data sharing between actors. These findings are summarized in a contingency framework to illustrate what challenges can be addressed by what strategies. Theoretical and practical implications: This study extends the industrial symbiosis literature by utilizing collaboration as a effective means of achieving increased cases of IS formation. Additionally, this study provides collaboration challenges and strategies, with a framework to help practitioners and policy makers successfully navigate and facilitate collaborative efforts. Lastly, this study investigated Norrbotten and Västerbotten, a previously rather unexplored re-gion. Limitations and further research: The generalizability of the findings are uncertain as they rest on the conditions of the region and mostly metallurgical SMEs. Consequently, it is recommended that future research replicate similar studies in other geographical areas, possibly including more companies and an increased diversity. / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur samarbete inom tillverkningsindustrin kan möjliggöra bildandet av industriell symbios genom att identifiera utmaningar och strategier. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor behandlats: Vilka faktorer hindrar samarbete och därmed IS-bildande mellan företag i Norr- & Västerbotten? och Vilka strategier möjliggör samarbete för IS-bildande i Norr- & Västerbotten? Metod: Forskningen genomfördes som en kvalitativ, induktiv studie av explorativ karaktär. I studien användes semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes 14 intervjuer med regionala företag och ytterligare aktörer. Datan analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studien visar att företag i regionen står inför tre utmaningar för framgångsrikt samarbete: otillräckliga interorganisatoriska arbetsmetoder, konservativ marknad för nya eller agila samarbeten och osäkerhet kring samarbete och kunskapsdelning. Studien identifierade också fyra strategier för att övervinna dessa utmaningar: främja kommunikationsmekanismer, använda ekonomiskt värde och hållbarhetsvärde som incitament, erbjuda en plattform för nätverk och matchmaking samt skapa transparent datadelning mellan aktörer. Dessa resultat sammanfattas i ett framework för att illustrera vilka utmaningar som kan hanteras med vilka strategier. Teoretiska och praktiska bidrag: Denna studie utökar den industriella symbioslitteraturen genom att använda samarbete som ett effektivt sätt att uppnå ökat antal fall av IS-bildning. Dessutom tillhandahåller den här studien samarbetsutmaningar och strategier, med ett framework för att hjälpa praktiserande aktörer och beslutsfattare att framgångsrikt navigera och underlätta samarbeten. Slutligen undersökte denna studie Norrbotten och Västerbotten, en tidigare ganska outforskad region. Begränsningar och framtida forskning: Resultatens generaliserbarhet är osäker eftersom de vilar på de specifika förhållandena i regionen och mestadels metallurgiska SMF. Därför rekommenderas det att framtida forskning replikerar liknande studier i andra geografiska områden, eventuellt med större antal företag och en ökad mångfald av företagen.

Performance measurements are used as evaluation tools in manufacturing organizations. The use of performance measurements should provide useful information regarding organizational performance. A challenge for manufacturing organizations is to translate the performance in an organization to quantifiable measures. Another challenge is to understand the potential of performance measurements to induce change. There are also requirements of the measures to be followed-up, in order for manufacturing organizations to go towards its objectives. Change and communication are another challenges for different departments within industrial organizations, because demands are faced for communication in order to optimize performance measurements. In this master thesis, a case study with a qualitative approach was conducted with the purpose of investigate the role of internal communication in the change of performance measurements systems in a manufacturing organization. A list of performance measurement has previously been provided and updated in the manufacturing organization. 14 employees within the manufacturing organization were interviewed regarding opinions of the performance measurements of the new implemented list. Furthermore, during the interviews the employees gave its opinions of how to follow-up the performance measurements. The employees also discussed how the communication is between the Manufacturing Engineering (ME) and the Product department in the manufacturing organization. The findings in the thesis show that after change in the organization clearer definition of performance measurements is essential. To have clear definition could lead to an increased understanding of how to optimize performance measurements. Furthermore, the findings show that effective communication between departments in manufacturing organizations can influence the performance measurement to be improved. The thesis firstly argues for the manufacturing organization to provide employees with a clearer definition of the performance measurements of the list with the performance measurements. Secondly, to have different follow-up processes of the performance measurements depending on the project the measures are applied to. Thirdly, the thesis argues for the development of communication to create a regular meeting place for the employees between the departments. The benefits of meeting these three arguments are for the manufacturing organization to improve its performance measurements. / För att kunna mäta prestanda och prestation inom företag i tillverkningsindustrin används olika sorters nyckeltal. Nyckeltalen används som verktyg för att utvärdera och ge användbar information gällande hur prestandan och prestationen inom företag ser ut. En utmaning för företag inom tillverkningsindustrin är att kunna omvandla det som produceras och tillverkas till något mätbart. För att förändring och utveckling ska kunna ske utgörs en utmaning av att förstå hur nyckeltalen ska användas. Uppföljning av nyckeltal är en viktig förutsättning för att företagen ska kunna nå uppsatta mål. Ytterligare förutsättningar som krävs för organisationen att tillämpa nyckeltal är förståelse i att tillämpa informationen som ges via nyckeltal, samt att därefter säkerställa att informationen når ut till rätt instanser i organisationen. En god internkommunikation krävs. I detta examensarbete genomfördes en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Syftet var att undersöka den interna kommunikationens roll efter förändring som sker vid användning av nyckeltal i ett företag inom tillverkningsindustrin. Inom företaget har det nyligen implementerats och uppdaterats en lista av nyckeltal. Dessa nyckeltal ska hjälpa företaget att gå mot förbättring av att mäta prestanda och hur företaget presterar i projekt och produktion. I fallstudien genomfördes 14 intervjuer med anställda i företaget. I intervjuerna diskuterades tre aspekter. Först, den listan av nyckeltal och de anställdas tankar och åsikter kring den. Den andra aspekten, var hur de anställda skulle vilja följa upp nyckeltalen. Den tredje aspekten diskuterade hur kommunikationen såg ut idag mellan två avdelningar; Manufacutring Enginnering (ME) och Produktion. Resultat från fallstudien visar att tydliga definitioner behövs kommuniceras för ökad förståelse för hur man optimerar användandet av nyckeltal. Vidare visare resultaten att effektivare kommunikation mellan avdelningar i ett företag inom tillverkningsindustrin kan resultera i förbättrad mätning av nyckeltal. Det här examensarbetet har tre argumentationer för att användningen av mätetalen ska förbättras inom företaget i tillverkningsindustrin. Den första argumentationen är tydliga definitioner av nyckeltalen i listan. Den andra argumentationen är att uppföljningen av nyckeltalen kan vara varierande beroende vad det är för projekt de är applicerade på. Den tredje argumentationen är att skapa en regelbunden mötesplats för förbättring av kommunikationen mellan de två avdelningarna inom företaget. Fördelen med att försöka möta dessa tre argument är för företaget att bli bättre på de nyckeltal man mäter.

The main concern of this licentiate thesis is to discuss how built space is used for communication in the manufacturing industry, from a visual communication perspective. The thesis presents and develops the notion of 'communication space' and presents a model to describe the relation between different factors in the communication space. In a multiple case study, six different cases from the manufacturing industry are described and analyzed to highlight how built space is used for communication in a lean production context. Research results on how built spaces such as improvement places, meeting places and a development workshop affect improvement processes and communication are presented. What the studied improvement areas, meeting places and workshop can be said to communicate about the improvement processes is analyzed. The research results show that the built spaces in manufacturing industry are used for communication on two levels, both as places for interaction between employees and as a part of a communication process. The study also shows a relation between architecture from a specific time and the relation to the improvement work in the industrial context. How the results can be used to facilitate communication in the built spaces used for improvement processes in manufacturing industry is suggested in the thesis. / DeViP and Kaikaku