The purpuse of my study was to investigate how two preschool teachers creates mening around musik throughout their lives. I wanted to see which experiences thats been meaningful for both their private and professional relationship to music that they have today, if they diverge, and if it´s necessary to have a god relationship to music before their education and their start as a professional preschool teacher. I used life story by interviews as a method which means the participant tells me about their lives, how they experienced, understood and interpreted their world. I have analysed the stories through a whole perspective with focus on the content to understand what experience throughout their lives that´s been especially meaningful in creating the relation that they have to music today. In my study, I have seen that meaningful experiences has been formed by encouraged, stimulated and supported environments and a joyful communion. I have seen that my participants private experiance reflects on their profession, and it also shows that these experiances can come at anytime and anywhere. / Syftet med min studie var att undersöka hur två pedagoger har skapat mening kring musik under hela sitt liv. Jag ville se vilka erfarenheter som varit betydelsefulla för den relation som de har till musiken både privat och i sin yrkesroll som förskollärare idag, om de skiljer sig åt, och om det är nödvändigt att ha bra relation till ämnet innan utbildning och yrkesstart. Jag har använt mig utav livsberättelseintervju som metod vilket innebär att respondenten berättar om sitt liv, hur hen har upplevt, uppfattat och tolkat sin värld. Jag har analyserat berättelsen genom ett helhetsperspektiv med fokus på innehållet för att förstå vilka erfarenheter genom hela livet som varit meningsfulla för respondenterna i skapandet av sin nuvarande relation till musik. I min studie har jag sett att de meningsfulla erfarenheterna som mina respondenter har erfarit har kantats av en uppmuntrande, stimulerande och stöttade miljö, och en glädjefylld samvaro. Jag har sett att respondenternas privata erfarenheter som det skapats mening kring formar yrkesprofessionen, den visar också att respondenten kan få erfara positiva meningsfulla erfarenheter vid olika tider och i olika kontexter.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur förskollärare kan arbeta med de yngsta barnens rätt till delaktighet samt integritet vid fotografering i dokumentationskontexten. Den teoretiska utgångspunkten för studien är relationell teori, där begreppen sam-verkan och sam- varo fått en central roll. Studien är kvalitativ och har genomförts genom fem semistrukturerade intervjuer av legitimerade förskollärare på yngre barns avdelningar. Den kvalitativa metoden har möjliggjort för att förskollärarnas egna tolkningar och upplevelser har kommit fram.  Resultatet av studien belyser relationens betydelse samt vikten av att närma sig ett barns perspektiv genom att tolka barnens olika uttryck. Resultatet visar även hur olika arbetssätt bidrar till barns möjlighet till delaktighet i fotodokumentation och betydelsen av att ge tillbaka dokumentationen till barnen på olika sätt lyfts fram. Det framkom även hur förskollärarna upplever en komplexitet kring dokumentationsarbetet med de yngsta barnen samt hur betydelsefullt förskollärarnas egna förhållningssätt är.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter till lärande genom lärtillfällen (”opportunities to learn” [OTL]) elever ges i mellanstadiet i att utveckla statistisk litteracitet. Statistisk litteracitet beskrivs av forskare som en viktig förmåga för individen som demokratisk rättighet för att, i den allt mer digitala värld vi lever i, kunna föra och följa statistiska argument och kunna fatta välgrundade beslut utifrån statistisk information. I tidigare forskning framkommer det att undervisning i matematik inte sällan baseras på läromedel. Därav görs i denna studie en kvantitativ innehållsanalys av tabeller och diagram i fyra olika läromedelsserier genom årskurs 4–6. Frågeställningarna som avser ge resultat är (1) I vilken omfattning får eleverna möta uppgifter inom de olika nivåerna av statistisk litteracitet i läromedelsserier? samt (2) Hur ser fördelningen och progressionen av nivåerna ut genom årskurs 4–6? Läromedlen analyseras genom Curcios fyra nivåer för kategorisering av statistisk litteracitet. Nivå 1 (N1) “reading the data”, nivå 2 (N2) “reading between the data”, nivå 3 (N3) “reading beyond the data” och nivå 4 (N4) “reading behind the data”. N1 och N2 är de grundläggande nivåerna som innebär att frågorna leder till direkt avläsning, beräkningar eller jämförelser som explicit är uttryckt i datan. Nivåerna N3 och N4 innebär frågor som leder till att dra slutsatser som inte explicit uttrycks i data genom kritisk granskning, förutspå eller generalisera utifrån statistisk information. Kategoriseringen visar att fördelningen av uppgifterna är inom N1 och N2 samt att en tydlig progression saknas i läromedelsserierna. För att utvecklas att bli statistiskt litterat behöver man ges tillräckligt med OTL inom alla dessa nivåer. Studien fann däremot att 99,7% av uppgifterna totalt kategoriserades inom de lägre nivåerna, N1 och N2. Detta kan tolkas som att läromedlen inte ger elever tillräckliga OTL i att utveckla statistisk litteracitet vilket kan påverka elevernas förutsättningar att fatta välgrundade beslut i sin vardag.

Föreliggande avhandling syftar till att utveckla läsningen och tolkningen av inskrifterna på de i dagsläget 46 kända vikingatida runblecken. Målet är att ge en så tydlig bild som möjligt av inskriftsgenren vikingatida runbleck. I detta syfte har upprepade fältundersökningar av runblecken genomförts med stereomikroskop. På grundval av på så vis etablerade nya läsningar föreslås nya tolkningar till de mest problematiska ställena i de tidigare tolkade runblecksinskrifterna. Nya tolkningsförslag ges även för runblecksinskrifter som tidigare har ansetts vara olexikaliska. Utöver nya läsningar och tolkningar resulterar denna studie i en kartläggning av relationen mellan runblecksinskrifternas innehåll och form å den enda sidan och runbleckens fyndmiljöer och utseende å den andra. / The aim of this dissertation is to represent as clearly as possible the genre of Viking-Age runic plates by developing readings and interpretations of the inscriptions on the 46 metal plates with runes from the Viking Age known today. Several investigations of the runic plates have been conducted with a stereomicroscope for this purpose. On the basis of the new readings thus established, new interpretations have been proposed for the most problematic sections of previously interpreted inscriptions. New interpretations are also offered for inscriptions on runic plates which have previously been considered non-lexical. As well as providing new readings and interpretations, this study has resulted in clarification of the relationship between the form and content of the inscriptions on the runic plates on the one hand and on their find circumstances and appearance on the other.