Spelling suggestions: "subject:"tolka"" "subject:"polka""
1 |
Förskollärares föreställningar kring medhavda leksakerÖgren, Ulrika January 2016 (has links)
Ulrika Ögren (2016). Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker. Halmstad Förskollärarutbildning: Halmstad Högskola. Forskare (Granberg, 2003; Nelson & Svensson, 2005) anser att leksaker från hemmet är viktiga och har betydelser för barn - bland annat att leksaker kan skapa trygghet. Jag valde att undersöka det här området i och med att det har blivit populärt med att ta med leksaker till förskolan och att egna erfarenheter har visat att förskollärare hade olika positioneringar kring medhavda leksaker. Syftet med studien var att ge er läsare en inblick i vad förskollärare hade för föreställningar kring medhavda leksaker. Utifrån Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital ville jag undersöka och synliggöra förskollärarnas föreställningar kring medhavda leksaker, även tolka och skapa förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Jag ansåg att denna studie blev aktuell i och med att leksaker hade ett stort värde i barnens vardag. Eftersom jag som förskollärare kunde vara med att påverka verksamheten och de föreställningarna kring de medhavda leksakerna ute i verksamheten. Vilket medföljde en problemformulering ”Kan förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker synliggöras och undersökas med Bourdieus teori om kulturellt kapital, även tolkas och förstås med hjälp av hermeneutiken?” Studien var kvalitativ och har använt sig av metoden intervju och innehållsanalys. Intervjuerna utgjordes av sex förskollärare, en gruppintervju med tre förskollärare och tre enskilda intervjuer med tre andra förskollärare. Den första intervjun skrapade på ytan kring deras föreställningar, de andra tre gick mer djupgående in på området. Gruppintervjun gjordes i grupp på grund av förskollärarnas brist på tid att kunna intervjuas enskilt och de andra tre intervjuerna gjordes enskilt för att dessa lärare hade bristande tid till att samlas för en gruppintervju. Resultatet från vad förskollärarna svarade valdes ut efter det som hade det mest relevanta anknytningen till problemformulering och syftet för denna studie. Temat blev de medhavda leksakerna. Resultatet visade hur förskollärare hade olika föreställningar kring barns medhavda leksaker och hur de ”missade” sitt uppdrag. Fem av förskollärarna såg barns medhavda leksaker som ett problem som skapade bråk och inte som ett redskap som kunde vara till hjälp för dem i verksamheten. Förskollärarnas svar analyserades utifrån Bourdieus teori om det kulturella kapitalet, diskuterades och tolkades med koppling till tidigare forskning och med hjälp av hermeneutiken som skapade en förståelse kring förskollärarnas föreställningar om de medhavda leksakerna, därefter avslutades studien med en slutsats. Slutsatsen av den här forskningen som handlade om förskollärares föreställningar kring de medhavda leksakerna har kunnat synliggöras och undersökas utefter Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital, även tolkats och skapat förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Förskollärarnas svar belyste att de hade olika föreställningar kring de medhavda leksakerna. Detta belystes med två underrubriker - Barns medhavda leksaker ska inte vara en del av förskolan, och barns medhavda leksaker kan vara ett viktigt redskap. Enligt Bourdieus (1994/1995) teori visade det sig att de kunde positionera sig utefter vilken grupp de ville tillhöra (de som har stora tillgångar), och med det skapade förskollärarna tillsammans sina föreställningar kring de medhavda leksakerna. Perspektivet att vi blir påverkade av varandra, att vi positionerar oss därefter, kan ligga till grund för vilka föreställningar vi har eller kommer till att få (Bourdieu, 1994/1995).
|
2 |
Patienters upplevelser och tolkning av sina symtom vid akut koronart syndrom prehospitaltBjörnhäll Danielsson, Anna January 2009 (has links)
No description available.
|
3 |
Patienters upplevelser och tolkning av sina symtom vid akut koronart syndrom prehospitaltBjörnhäll Danielsson, Anna January 2009 (has links)
No description available.
|
4 |
Musikens påverkan på film : En studie i musikens påverkan på tittarens tolkning av en karaktär.Allansson, Rasmus January 2016 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för hur musik påverkar uppfattningen av en karaktär i en film. Uppsatsen jämför resultaten från de som studerar inom ämnet musikproduktion med de som studerar inom ämnet bildproduktion på Högskolan Dalarna. Den undersökning som har bedrivits var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Deltagarna i undersökningen har fått se en filmsekvens i tre olika versioner. Först utan musik, sedan med skräckmusik och avslutningsvis med spänningsmusik. Undersökningen är baserad på Johnny Wingstedts teorier om hur vi påverkas av musiken i vår vardag. Beroende på vilken musik de fick höra i samband med klippen så påverkades deras uppfattning av både karaktären samt handlingen i filmen.
|
5 |
BLISS : Underlättar förklaringsstrategier tolkningen av blissanvändares yttranden?Hedberg, Frida January 2024 (has links)
No description available.
|
6 |
Bildsamtalets komplexitet : Hur elever på det estetiska programmet upplever att det är att samtala om sina bildarbetenEdgren, Helene January 2013 (has links)
Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen. Av studien framgår att eleverna ofta upplever bildsamtalet positivt och utvecklande men även svårt och jobbigt. Svårigheterna låg bland annat på att sätta ord på sina tankar och rädsla för att feltolka. Kunskapskraven upplevdes både som förståeliga och som svårtolkade.
|
7 |
Elevers tolkningar av övergången mellan vissa representationer av funktionsbegreppetNalbantic, Nadja January 2010 (has links)
Syftet med arbetet är att upptäcka vilka föreställningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergången mellan representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen användes enkät och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svårigheter med att översätta från en representationsform till en annan men även att eleverna har missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svårigheter dessa elever har. / This work is to discover what ideas students have on the functioning of the concept by examining the students' interpretations of the transition between the graph representation of shapes, position and formula. The study used survey and qualitative interviews to investigate this. The results showed that the surveyed students who were in the final phase of Mathematics B, has difficulties in translating from one representation form to another but also that students have misconceptions about the concept of function. It was not possible to make a generalization of students' misconceptions about functions. However, this study highlights the difficulties these students have.
|
8 |
Funktion - Vad är det?Lindell, Stig, Hedlund, Kicki January 2006 (has links)
Den här uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det står i uppnäendemålen att eleverna skall kunna tolka och använda enkla formler, läsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen är gjord på tre skolor och omfattar två klasser i är 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkäter och djupintervjuer försökt ta reda på vad eleverna kan inom området. Kan de se sambanden mellan situation, graf och formel? En av slutsatserna vi har dragit är att många elever inte läser om funktioner som ett helt begrepp förrän alldeles i slutet av år 9. Det är anledningen till att vi även har gjort vår undersökning på gymnasiet. En annan viktig slutsats är att eleverna tycks ha svårt att se samband mellan de olika uttryckssätten som vi har undersökt. / This essay deal with students knowledge in the conceptions of functions. In the goals for the students to achive there is written _" be able to interpret and use simple formulas, dissolve simple equations, and be able to interpret and use graphs to functions which describe real state of things and real situations."(Utbildningsdepartementet, 1998). This study is done on three schools and include two classes in year nine and also one class in senior high scool. We have through questionnaire and in-depth interviews attempt to find out what students know of this sphere. Are they able to se the connections between a situation, a graph and a formula? One of the conclusions we have made is that students not read about functions as a complete conception until the last of the ninth year in school. This is the reason to why we even have done the study in senior high school. Another conclusion we have made is that the students seems to have problems to see the connections between the way of expressions we have investigated.
|
9 |
Förståelse i handling : En essä om en resa från förståelse i ord till förståelse i handlingStille, Göran January 2013 (has links)
En serie dialogseminarier har genomförts med 5 företagare som deltagare. Syftet var att undersöka om det var möjligt att med dialogseminariemetoden lyfta fram denna yrkesgrupps yrkeskunnande. Det resultatet nådde jag inte. Jag tolkar orsakerna som att jag inte hade tillräcklig förståelse i handling av flera av de kritiska elementen som jag hade behövt behärska för ett lyckat genomförande. Min intellektuella förståelse räckte inte till. Förståelse i handling var nödvändig. Det mest kritisk tror jag är bristerna i min förmåga att tolka andra människors språkliga uttryck för praktisk erfarenhet / I have done a series of dialogue seminars with participants being 5 industrious individuals. The aim was to find out if it was possible to express the skills of this group of professionals. I did not reach this goal. I interpret the causes being my inadequate understanding in action of some of the critical element for a successful project outcome. My intellectual understanding was not enough. Understanding in action was necessary. The most critical element I believe is my lack of ability in interpreting how other individuals express their practical experience.
|
10 |
”Källa A är ganska trovärdig eftersom det är en förstahandskälla”- En studie av elevsvar från källkritiska uppgifter i det nationella provet i historia / ”Source A is quite credible as it is a primary source" - A study of student responses to source-critical assignments in the national test in historyBaquedano, Jennifer January 2021 (has links)
Tidigare forskning visar att elever i huvudsak undervisas utifrån en samhällsvetenskaplig källkritik i historieämnet. Detta beror bland annat på att historielärare arbetar ämnesöverskridande med ämnen som svenska och samhällskunskap där den samhällsvetenskapliga källkritiken används. Den praktiska lösningen kan ha konsekvenser för nationella provet. Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka vilka källkritiska traditioner som kommer till uttryck i elevsvar i det nationella provet i historia och att problematisera den kontext i vilket undervisningen ingår. Mer specifikt analyseras 29 elevsvar om hur elever utifrån en historisk fråga källkritiskt granskar, värderar och tolkar historiska källors relevans och trovärdighet i tre källkritiska provuppgifter i det nationella provet i historia för årskurs 9 år 2013 och 2019. Med en kvalitativ text- och dokumentstudie som vetenskaplig metod utgår innehållsanalysen från teorier om historievetenskaplig källkritik som utmärks av den historiska frågan, källkritik, kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån flera källor som förstärker varandra och den historiska kontexten. Resultatet visar att majoriteten av eleverna granskar källors trovärdighet utifrån tendenskriteriet och upphovsman. Fler elever granskade källor även utifrån beroendekriteriet i provuppgiften från år 2019. Värdering av källornas relevans sker i hög grad av en källa åt gången och slutsatser dras utifrån en källa eller flera källor var för sig. Tolkningen av källorna sker oftast utifrån vilken information källan ger i stället för tolkning om vad källan kan hjälpa oss att förstå om källans historiska kontext. Resonemang om den historiska kontexten är nästintill obefintliga i elevsvaren från år 2013 medan de är mer framträdande i elevsvaren från 2019. En generell slutsats är att en samhällsvetenskaplig källkritik är framträdande i elevsvaren från de två provuppgifterna år 2013 medan en mer historievetenskaplig källkritik framkommer i elevsvaren från provuppgiften år 2019.
|
Page generated in 0.0291 seconds