Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem. / Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.

Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänsten förhåller sig till ungdomar som prostituerat sig och hur socialtjänsten arbetar med dessa ungdomar. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats där postenkäter har använts. Enkäterna skickades till tolv respondenter i två större städer i Sverige. Respondenterna bestod av socionomer med erfarenhet av ungdomar som prostituerar sig. Studien hade en svarsfrekvens på 50 % vilket innebär att av tolv respondenter svarade sex av dem. Resultatet visade att socialarbetare arbetar på olika sätt med ungdomar som prostituerar sig. Arbetet handlar om att skapa förändring och stödja ungdomen i denna förändring. Socialarbetarna stöder ungdomarnas empowerment, det vill säga deras egen förmåga till egenkraft för att förändra sin livssituation. Dessutom spelar socialarbetarens attityd en viktig roll för att hjälpa ungdomarna. / The aim of the study was to investigate how social services relates to and how they work with youth in prostitution. The study was conducted with a qualitative strategy where postal surveys have been used. The questionnaires were sent to twelve respondents in two major cities in Sweden, and respondents consisted of social workers that had experience of working with youth in prostitution. The study had a response rate of 50%, which means that of twelve respondents, six of them answered. The results showed that social workers worked in different ways with young people who prostitute themselves. Their work was about creating change and supporting youth through this change. Social workers supported the youth’s empowerment, their own self-empowerment, so they could change their life situation. Social workers attitude played an important role in helping youth.

Typ 1-diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som orsakas av en försämrad insulinproduktion som på sikt leder till total insulinbrist och kräver därmed livslång behandling med insulin. Typ 1-diabetes mellitus debuterar främst under barn- eller tonåren. Att leva med sjukdomen kräver att individen ska själv kunna hantera och utföra egenvården. Övergången från barn till tonåring kan därmed vara en svår period då ansvaret för egenvården förflyttas från föräldrarna till tonåringen, samtidigt som fysiologiska, psykologiska samt sociala förändringar sker. / Type 1-diabetes mellitus is a chronic disease caused by impaired insulin production which eventually leads to insulin deficiency and thus requires lifelong treatment with insulin. Type 1-diabetes mellitus debuts mainly during childhood or adolescence. Living with the disease requires the individual to be able to manage and perform self-care. The transition from child to adolescent can thus be a difficult period when the responsibility for self-care is transferred from the parents to the adolescent. While at the same time physiological, psychological and social changes take place.

In this paper, the aim has been to describe the Young Eagles in Norrbotten and the organization during the period 1955-1970. It was a knowledge on research on Young Eagles in Norrbotten in the previous research There is research on Young Eagles around outdoor life and citizenship. There is also research on the Workers' Education Association and IOGT, which were other organizations related to the Young Eagle's National Association. Through my addition to writing about Young Eagles in Norrbotten, the picture of the Young Eagles National Association's activities is widening. The questions were How was the organization of Young Eagles in Norrbotten 1955-1970? and What was the main purpose of their organization? There was a district board and local departments that were part of the Young Eagles National Association  which stood for the values ​​of democracy solidarity and cooperation. The organization was conducted through activities of various kinds. These were summer camps, activities for teens, study circles, leadership education outdoor courses and courses for the board in the departments. The first main purpose of the Young Eagles in Norrbotten from 1955 to 1970 was to attract teens to the activities within the district and to the local associations through forum groups and study circles. The other main purpose was to educate young people into the ideas and values ​​of the Young Eagles National Association through leadership training and activities of various kinds. The third main purpose was to encourage leaders in the Young Eagles in Norrbotten. The source material has been handled with a qualitative text analysis aimed at idea and ideology analysis. / I denna uppsats har syftet varit att beskriva Unga Örnar i Norrbottens verksamhet under perioden 1955–1970. Det finns en kunskapslucka kring Unga Örnar i Norrbotten i den tidigare forskningen. Det finns forskning om Unga Örnar kring friluftsliv och medborgarskap. Det finns även forskning om Arbetarnas bildningsförbund och IOGT som var andra organisationer med koppling till Unga Örnars Riksförbund. Genom mitt bidrag att skriva om Unga Örnar i Norrbotten breddas bilden av Unga Örnars Riksförbunds verksamhet. Frågeställningarna var Hur bedrevs verksamheten inom Unga Örnar i Norrbotten 1955–1970? och Vad var huvudsyftet med deras verksamhet 1955–1970? Det fanns en distriktsstyrelse och lokalavdelningar som var en del av Unga Örnars Riksförbund som stod för värderingarna demokrati solidaritet och samarbete. Verksamheten bedrevs genom aktiviteter av olika slag. Dessa var sommarläger, tonårsinriktade aktiviteter, studiecirklar, ledarutbildningar, friluftskurser och kurser för styrelsearbete. Det första huvudsyftet med verksamheten 1955–1970 var att locka tonåringar till aktiviteterna inom distriktet och de lokala föreningarna genom forum grupper och studiecirklar. Det andra huvudsyftet var att fostra ungdomar in i Unga Örnars Riksförbunds idéer och värderingar genom ledarutbildningar och aktiviteter av olika slag. Det tredje huvudsyftet var att fostra ledare inom Unga Örnar i Norrbotten. Källmaterialet har hanterats med en kvalitativ textanalys inriktad mot idé och ideologianalys.

Bakgrund: Tonåringar och unga vuxna (15–39 år) som insjuknar i cancer möts av emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Utöver rädsla för cancersjukdomen kan utbildning och jobb samt den ekonomiska situationen oroa. Forskning visar att tonåringar och unga vuxna med cancersjukdom har högre förekomst och större risk för psykosociala besvär än personer utan cancer i samma ålder och äldre patienter med cancersjukdom. Syfte: Att sammanställa litteratur om de psykosociala behov som tonåringar och unga vuxna med cancer har. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med fokus på kvalitativa studier och studier med mixad metod. Femton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Önskan att upprätthålla ett vanligt liv, Utmanande känslor och tankar, Socialt stöd och Oro för framtiden. Ett flertal psykosociala behov och utmaningar beskrevs vilka omfattade social isolering, fertilitetsoro, oro för jobb/utbildning och ekonomisk situation. I de analyserade artiklarna beskrevs ett behov av att få ha en vanlig vardag och bli behandlad som tidigare, men att de återigen blivit beroende av sina föräldrar. Det psykosociala stödet från familj, partner, vänner och hälso- och sjukvården beskrevs variera i omfattning och utförande. I flera av studierna beskrevs en önskan av att träffa andra i samma situation, att man kände sig malplacerad i cancervården och önskade mer åldersanpassad information. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna är en speciell patientgrupp som skiljer sig från de typiska cancerpatienterna. I denna litteraturöversikt omfattande 15 kvalitativa studier framkommer otillfredsställda psykosociala behov hos unga personer med cancer. För att bättre möta den här gruppens psykosociala behov skulle ett arbetssätt utifrån den modell House beskriver kunna utformas, det vill säga genom att ta hänsyn till deras behov av emotionellt, bekräftande, informativt och instrumentellt stöd. / Background: Adolescents and young adults (15–39 years) who develop cancer face emotional, physical and social challenges. In addition to fear of the cancer disease, education and work as well as the financial situation can cause concern. Research shows that adolescents and young adults with cancer have a higher incidence and greater risk of psychosocial problems than people without cancer of the same age and older patients with cancer. Aim: To compile literature on the psychosocial needs of adolescents and young adults with cancer. Method: A general literature study was conducted with a focus on qualitative studies and mixed method studies. Fifteen articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Results: The content analysis resulted in four categories with associated subcategories: The desire to maintain an ordinary life, Challenging feelings and thoughts, Social support and Worry about the future. A number of psychosocial needs and challenges were described, which included social isolation, fertility concerns, concerns about work/education and financial situation. In the analyzed articles, a need to have a normal everyday life and to be treated as before was described, but that they once again became dependent on their parents. The psychosocial support from family, partner, friends and health care was described as varying in scope and execution. In several of the studies, a desire to meet others in the same situation was described, that they felt out of place in cancer care and wanted more age-appropriate information. Conclusion: Adolescents and young adults are a special patient group that differs from the typical cancer patients. In this literature review comprising 15 qualitative studies, unsatisfied psychosocial needs of young people with cancer emerge. In order to better meet the psychosocial needs of this group, a working method based on the model described by House could be designed, that is, by taking into account their need for emotional, affirmative, informative and instrumental support.

Bakgrund  Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. Tillståndet kräver ständiga kontroller och administrering av insulin. Vid dåligt behandlad sjukdom riskerar personen att drabbas av allvarliga komplikationer. I majoriteten av fallen med pediatrisk diabetes är det barnets föräldrar som får ansvaret att sköta barnets egenvård. Det utökade ansvaret att vårda ett kroniskt sjukt barn kan innebära en stor press för föräldrarna och påverka deras liv på flera plan. Därför anses det viktigt att beskriva föräldrars upplevelse av att vårda ett barn med diabetes typ 1.  Syfte Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever sin livssituation. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle beröra föräldrar till barn mellan 1-18 år som hade diabetes typ 1. Artiklarna blev kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets bedömningsmaterial för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten i de vetenskapliga artiklarna kategoriserades och analyserade med en integrerad dataanalys.  Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen kunde tre huvudkategorier identifieras: Livsförändringar kopplat till en allvarlig och livslång sjukdom, Kontrollbehov och upplevelsen av skifte i ansvaret samt livshantering och behov. Det uppdagades att barnets sjukdomstillstånd hade en stor påverkan på föräldrars ekonomiska, sociala, emotionella och fysiska liv. Vidare framkom det att föräldrarna utarbetade flertalet copingstrategier för att hantera situationen, men att det fortfarande föreföll sig finnas icke bemötta behov från sjukvården.  Slutsats Litteraturöversikten påvisade flertalet aspekter rörande föräldrars upplevelse av sitt barns diabetes och hur dessa påverkar föräldrarnas hälsa. Samtidigt framkom det uttryckta behov hos föräldrarna rörande vården kring barnet. Med det som bedömningsgrund kan hälso och sjukvården börja implementera mer insatser riktade åt föräldrarna, vilket skulle gynna föräldrarnas hälsa men också barnets vård. / Background Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease. The condition demands frequent controls and insulin administrations. If the demands are not met, the individual is at risk of developing serious complications. In most cases with paediatric diabetes, the child’s parents are responsible for the treatment. The additional responsibility of caring for a child with a chronic illness might put a strain on the parents and interfere with multiple dimensions of their lives. Therefore, it is considered important to explore parents' experience of caring for a child with type 1 diabetes. Aim The aim was to shed a light on how parents with children diagnosed with type 1 diabetes experience their life situation.  Method A nonsystematic review based on 16 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The selections criterion was that the article should refer to parents of children diagnosed with type 1 diabetes, aged 1-18 years old. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmets university assessment basis for scientific classification and quality. The findings in the articles were categorised and analysed using an integrated data analysis.  Results From the integrated data analysis three main categories were identified: Life changes connected to a serious and lifelong disease, Control needs and the experience of transitioning in responsibilities and life management and needs. The child's illness had a major impact on the parents' financial, social, emotional and physical life. Furthermore, it was shown that the parents developed several coping strategies to deal with the situation, but that there still appeared to be unmet needs from the healthcare. Conclusions The literature review demonstrated several aspects concerning parents' experience of their child's diabetes and how these affect the parents' health. At the same time, the expressed needs of the parents concerning the care of the child emerged. With that as a basis for assessment, the health care system should implement more initiatives aimed at the parents, which would benefit the health of the parents but also the care of the child.

The aim of this study was to better understand how the supportive role from coaches and engagement from parents is associated the behavioral and psychological outcomes for adolescents participating in organized sports. Behavioral adjustments were defined as youth delinquency and psychological outcomes as depressive symptoms and subjective well-being. The data used in this study were from the Youth and Sports (YeS) project, of which an analytical sample of N=421 7th graders participating in organized sports was selected. Results from a hierarchical regression analysis showed that 7.5% of parental engagement and coach support explained variance in adolescents’ subjective well-being and 3.4% explained depressive symptoms. The same pattern was not found in delinquent behavior, however, we did find an interaction effect, where coach support moderates the link between parents’ engagement and delinquency. Therefore, results suggest that adolescents participating in organized sports with engaged parents and support from their coach displayed better behavioral and psychological adjustments in adolescence. / Syftet med denna studie var att bättre förstå hur en stödjande roll från tränare och engagemang från föräldrar är associerade med beteendemässiga och psykologiska faktorer för ungdomar som deltar i organiserad idrott. Beteendemässig faktor definierades som ungdomsbrottslighet och psykologiska faktorer som depressiva symtom och subjektivt välbefinnande. Datan som användes i denna studie var från projektet Youth and Sports (YeS), av vilket ett analytiskt urval av N=421 i årskurs 7 som deltar i organiserad idrott valdes ut. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att 7,5 % av föräldrarnas engagemang och stöd från coachen förklarade variationer i ungdomarnas subjektiva välbefinnande och 3,4 % förklarade depressiva symtom. Samma mönster hittades inte i brottsligt beteende, men vi hittade en interaktionseffekt, där stöd från coachen modererar kopplingen mellan föräldrars engagemang och brottslighet. Därför tyder resultaten på att ungdomar som deltar i organiserad idrott med engagerade föräldrar och stöd från sin tränare har den mest fördelaktiga effekten på beteendemässiga och psykologiska anpassningar i tonåren.

Donor conceived (DC) teenagers are of interest as they are brought up in families where they have a genetic bond to one parent and lack a genetic bond to the other. The aim of this study was to investigate the attachment of DC teenagers to their genetic and non-genetic parent and whether the genetic link affects the attachment. We have analyzed whether the type of family form and/or donation type have an effect on the level of attachment on these teenagers. 86 teenagers participated through answering a survey which included the Inventory och Parent and Peer Attachment (IPPA), which was used to measure the attachment of donor conceived teenagers to both their parents. Wilcoxon signed rank test, Kruskal-Wallis H-test, Chi2 test and spearman correlation test were used to analyze the IPPA answers of the DC teenagers. The results showed that a secure attachment was common among the observed DC teenagers, that the attachment to genetic and non-genetic parent did not differ and that the type of donation and family form in which the teenagers were brought up did not seem to influence the attachment of DC teenagers. Consequently, our study indicates that other factors than a genetic link to their parent affect the security of attachment among DC teenagers. Clinical implications include that being conceived through donation should not be considered as a risk factor considering the attachment security to one's parents. Limitations of this study that should be considered are sample bias, the possibility that only high functioning families consented to their children’s participation in the study. / Få studier har undersökt upplevelser och uppfattningar bland barn som kommit till genom donationsbehandling. Detta är en särskilt intressant grupp att undersöka då de växer upp i familjer där de har ett genetiskt band till den ena föräldern, men inte den andra. Ambitionen med vår studie var att undersöka graden av trygg anknytning inom denna grupp och om kvalitén av anknytning till genetiska och icke-genetiska föräldrar skiljer sig åt. Vi utforskade även om det fanns några skillnader i anknytning hos tonåringar mellan olika donationsformer och familjetyper. 86 tonåringar deltog i studien genom att svara på en enkät som inkluderade the Inventory of Parent and Peer Attachment (IPPA), vilket är ett instrument som mätte anknytning till båda tonåringens föräldrar. Wilcoxon signed rank test, Kruskal-Wallis, chi2 test och Spearmans korrelationstest användes för att analysera tonåringarnas svar. Resultaten visade att en trygg anknytning är vanlig bland de observerade tonåringarna, att anknytningen till genetisk respektive icke-genetisk förälder inte skiljde sig åt samt att vilken donationsform som använts eller familjetyp som tonåringarna vuxit upp inom inte verkar påverka graden av trygg anknytning. Kliniska implikationer är att ha tillkommit genom ägg- eller spermiedonation inte bör ses som en risk för en framtida otrygg anknytning till genetisk eller icke-genetisk förälder hos tonåringar. Begränsningar med denna studie som bör beaktas är urvalsskevhet samt att endast högfungerande föräldrar gav sitt samtycke till sina barns medverkan i studien.

Donor conception (DC) is an artificial reproductive technique that refers to the use of donated gametes. Adolescence is an important period for identity formation and being donor conceived might be an important part of people’s identity, yet few studies have investigated donor conceived adolescents’ experiences. The research questions were: 1) How do adolescents integrate their donor conception into their identity? 2) Does the level of integration differ between adolescents with early and late disclosure and is there a difference when controlling for family type, current age and gender? 3) Does the level of integration differ between adolescents in families with heterosexual and lesbian parents and is there a difference when controlling for age at disclosure, current age and gender? The study had a cross-sectional design and included 86 donor conceived adolescents between 13-16 years old. They were children of heterosexual or lesbian couples that took part in the longitudinal Swedish Study on Gamete Donation. Data was collected through a questionnaire survey. The integration of DC into identity was measured with the Donor Conception Identity Questionnaire. Wilcoxon Signed Rank test and Mann-Whitney U tests were conducted to answer the research questions. Adolescents showed low curiosity and avoidance regardless of family type, indicating that the DC was not seen as a crucial part of their identity, nor something that bothered them. Adolescents with late disclosure showed more avoidance than those with early disclosure, supporting the idea that early disclosure is beneficial for the integration of DC into identity. / Donationsbehandling innebär befruktning med hjälp av donerade könsceller. Tonårstiden är viktig för identitetsformation. Att ha blivit till genom donationsbehandling kan vara en viktig del i identiteten men få studier har undersökt detta hos tonåringar. Forskningsfrågorna var: 1)Hur har tonåringar integrerat att de blivit till genom donationsbehandling i sin identitet? 2)Skiljer sig integrationen åt mellan tonåringar som fick veta tidigt och sent och finns det en skillnad när man kontrollerar för familjetyp, nuvarande ålder och kön? 3) Skiljer sig integrationen åt mellan tonåringar i familjer med heterosexuella och lesbiska föräldrar och finns det en skillnad när man kontrollerar för kön, nuvarande ålder och när de fick veta hur de blivit till? Studien var en tvärsnittsstudie med 86 stycken 13-16-åringar. De var barn till heterosexuella eller lesbiska par som deltog i den longitudinella studien Swedish Study on Gamete Donation. Data samlades in genom frågeformulär. Donor Conception Identity Questionnaire användes för att mäta hur tonåringar integrerat sitt ursprung i identiteten. Wilcoxon Signed Rank-test och Mann-Whitney U-tester genomfördes för att besvara frågeställningarna. Oavsett familjetyp visade tonåringarna låg grad av nyfikenhet och undvikande. Att de blivit till med donationsbehandling verkade alltså varken upplevas som bekymmersamt eller som en viktig del av identiteten. Tonåringar som fick veta sent visade större undvikande än de som fått veta tidigt. Det talar för att tonåringar som blivit till genom donationsbehandling kan ha enklare att integrera det i sin identitet om de tidigt får veta hur de blivit till. / Swedish Study on Gamete Donation

This study maps and describes adolescents´ conceptions of information literacy on social media, with the aim of shedding light on their everyday information life and shared information landscape. 7 focus groups with a total of 33 teenagers were conducted and the outcome was analyzed using a phenomenographic approach and the concept of information literacy landscapes.  Four categories of description were identified: Participation, Critical thinking, Understanding and Use. The Participation category sees information literacy as engaging socially within the information landscape, the Critical thinking category puts emphasis on evaluating information and the Understanding category represents conceptions that show an understanding of the practice as well as the underlying infrastructures of social media. The last category, Use, sees information literacy as the use of social media mostly for entertainment purposes. These four categories represent different ways of looking at information literacy within the social media context and are hierarchically related, with Understanding being the most complex level. The teenagers engage in a range of information literacy practices, which in part differ from the practices taught in information literacy education.  This study indicates a gap between the adolescents’ information literacy practice on social media on the one hand and the way they perceive information literacy and source evaluation on the other hand. By understanding how the practice is situated within the social media context, the education in information literacy can become more relevant to the everyday lives of teenagers. This is a two-year master´s thesis in Library and Information science.