Tränare och idrottsledare har en viktig fostrande roll i dagens samhälle. Det omfattande ansvaret berör även formandet av fysisk självkänsla bland unga idrottare och ett positivt förhållande till den egna kroppen ska främjas. Denna studie är ett samarbetsprojekt med förbundet Finlands Svenska Idrotts projekt "På samma linje" med ett syfte att skapa en fördjupad förståelse för hur tränare konstruerar kroppsideal i relationen till längdskidåkare i tonåren.  Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer i två fokusgrupper. Totalt åtta tränare för längdskidåkande tonåringar deltog i intervjuerna. Resultatet visade att kroppsideal från många olika samhällsinstitutioner upplevs påverka idrottarna genom exempelvis sociala medier. Tränarna arbetar framför allt med idrottarnas fysiska egenskaper och förespråkar individualisering av träningsupplägg utgående från den kropp som finns till förfogande. En stor utmaning är att skapa ett öppet kommunikationsklimat där längdskidåkarna själva vågar ta ansvar i relationen till tränarna. Genom att jämna ut maktstrukturerna mellan tränare och idrottare kan en långsiktig och hållbar idrottssatsning eftersträvas.  Studiens resultat analyserades utgående från Merleau-Pontys tankar om kroppens psykofysiska helhet samt Jowetts relationsteori mellan tränare och idrottare. / Coaches have an important role as caretakers in today's society. This responsibility includes the shaping of adolescents' physical self-esteem and a positive relation to the body should be emphasised. This study is a cooperation with the federation Finlands Svenska Idrotts' project "På samma linje". The purpose of the study is to deepen the understanding of coaches' perception of body-image amongst teenage cross-country skiers.  Two focus groups were conducted with a total of eight coaches. According to the results young athletes are strongly affected by body-images from different institutions in the society, mainly through social media. Coaches primarily work with the athletes' physical qualities and advocate individualisation of training programs due to different body types. A great challange in working with body-image amongst adolescent cross-country skiers, is to develop a climate with open communication where athletes take responsibility in the relationship with their coaches. By equalizing the power-structures between the coach and the athlete, a sustainable sports career can be maintained.  The results of this study was analyzed through Merleau-Ponty's thoughts about the body as a psychological and physical whole along with Jowett's coach-adept relationship theory.

I och med teknologins framfart har digital marknadsföring blivit ett av de vanligaste sätten för marknadsförare att nå sin publik. Med denna digitala utveckling ökar också möjligheterna för marknadsföringen. Något som för 25 år sedan bara var en dröm är idag en mycket aktuell verklighet -nämligen digital one-to-one marknadsföring. Denna marknadsföringsform går ut på att enorma mängder data samlas in om individer som sedan används för att skapa personaliserade annonser anpassade just för dessa individers behov. Teknologin gör detta möjligt och denna marknadsföringsform befinner sig ofta på sociala medier. En konsumentgrupp som spenderar mycket tid på sociala medier är tonåringar. Denna studie ämnar därför undersöka hur tonåringar upplever att deras köpbeteende påverkas av digital one-to-one marknadsföring.  Kvalitativa intervjuer har utförts till empiriinsamlingen med respondenter i åldrarna 15-17 år. Alla respondenter känner sig påverkade av digital one-to-one marknadsföring. De känner oro för vad deras information används till och tycker att riskerna med att ge ifrån sig information överväger nyttan av att få anpassade annonser. Denna integritetsoro skulle möjligtvis kunna dämpas om information försågs med var företaget hittat den personliga informationen. Hos tonåringar kan denna marknadsföring skapa behov som de inte hade tidigare och bidra med fler alternativ för att tillfredsställa detta behov. One-to-one marknadsföring har alltså en direkt påverkan på tonåringars köpbeteende. / With the steady and rapid growth of technology, digital marketing has become one of the most common ways for advertisers to reach out to a broader audience. Instagram and Snapchat are the most commonly used social networking services among today’s adolescents that highly utilise the concept of personalised digital advertising through third parties. One-to-one marketing is a form of personalised marketing that aims to collect information about individual consumers in order to provide each individual with advertisements fitted to their interests. This study takes a closer look on how teenagers perceive the personal effect of one-to-one marketing.  The empirical research was obtained from qualitative interviews carried out among teenagers aged 15 to 17 years old. Upon conclusion of the study, it was found that all respondents felt influenced by digital one-to-one marketing and are worried about the use of their information. Ultimately, respondents think the risks outweigh the benefits and want to know where the company gets their information from. In adolescents, one-to-one marketing can create needs that did not exist before and can be met through the provision of more options. Hence, one-to-one marketing has a direct impact on the purchasing behaviour of adolescents.

Introduktion: Pornografi har framställts och konsumerats långt tillbaka i historien. Digital informationsteknik har medfört att pornografi idag är mycket tillgänglig, även för ungdomar i tidiga tonåren som är vana vid att navigera i digitala miljöer. Tidigare forskning har visat att pojkar i genomsnitt är omkring 12 år när de aktivt söker pornografi för första gången. Pornografi är ett omdebatterat ämne, och särskilt ungas konsumtion. Syfte: Studiens syfte var att undersöka, sammanställa och beskriva hur unga 10–24 år påverkas av pornografi. Syftet tydliggjordes med frågeställningen “Vilka effekter har pornografi för ungas hälsa?”. Metod: En systematisk litteraturöversikt, omfattande kvalitativa och kvantitativa studier. Vid analys sammanställdes, kodades och kategoriseras insamlade data i olika teman. Resultat: Sex olika teman identifierades: Psykisk ohälsa, våldsamt beteende, sexuellt risktagande, genusnormativa maktförhållanden, kroppsideal samt inspirations- och kunskapskälla. Slutsats: Konsumtion av pornografi kan medföra effekter för ungas livsvillkor och hälsa på ett flertal olika sätt. Det finns indikationer om att pornografi kan påverka den psykiska hälsan hos unga konsumenter. Unga upplever att kroppsideal och hur de har sex influeras av pornografi. Pornografi kan ge upphov till ett våldsamt beteende och sexuellt risktagande samt bidra till att förstärka genusnormativa maktförhållanden där kvinnan underordnas mannen. / Introduction: Pornography has been produced and consumed since the prehistoric age. With digital information technology, pornography today is more accessible than ever, even for early teenagers who are accustomed to navigating digital environments. Previous research has shown that on average boys seek out pornography for the first time at the age of 12 years. Pornography is a debated topic, and especially the use of it by adolescents. Aim: The purpose of this literature review compile and describe how adolescents 10–24 years are affected by pornography. The aim was elucidated by the research question 'What effects does pornography have on adolescent’s health?' Method: A systematic literature review, comprehensive qualitative and quantitative studies. During analysis, collected data was compiled, coded and categorized into different themes. Results: Six themes were identified: Mental illness, Violent behavior, Sexual risk-taking, Gender normative power relationships, Body Ideals, and Source of inspiration and knowledge. Conclusion: Pornography consumption can affect adolescents living conditions and health in different ways. There are indications that pornography can affect the mental health of young consumers. Adolescent’s experience that body ideals and how they have sex are influenced by pornography. Pornography may result in violent behavior and sexual risk-taking, as well as contribute to strengthening gender-normative power relations in which the woman is subordinated to the man.

Väl genomförda övergångsstrategier kan bidra till ett bättre utfall i vuxen ålder för elever med Austismspektrumdiagnos (ASD). Med övergångsstrategier menas i denna studie insatser som genomförs för att underlätta övergången för en elev med ASD från gymnasieskolan vidare till eftergymnasiala verksamheter. Syftet med studien var att identifiera övergångsstrategier i vetenskapliga artiklar. Syftet var även att undersöka vilka uppfattningar gymnasiepersonal med erfarenhet av övergångar för elever med ASD har om dessa övergångsstrategier. För att identifiera övergångsstrategier genomfördes en litteraturöversikt i vilken 22 artiklar inkluderades. Två synteser av innehållet i artiklarna gjordes, dels grupperades innehållet kring vilka uttryck övergångsstrategier kan ta sig, dels försågs varje identifierad grupp med strategier med ett namn och en definition. Detta resulterade i att nio distinkta övergångsstrategier definierades. Data samlades in från gymnasiepersonal genom semistrukturerade intervjuer. Fynden i litteraturstudien låg till grund för utformningen av intervjuguiden. Fem informanter med erfarenhet av arbete med elever med ASD rekryterades genom ett strategiskt urval från fyra olika skolor. Fenomenografisk metod användes vid dataanalysen. Den teoretiska utgångspunkten var Bronfenbrenners ekologiska modell samt Rimm-Kaufman och Piantas ekologiska och dynamiska modell för övergångar. Analysen resulterade i ett utfallsrum för varje forskningsfråga. Utfallsrummet avseende informanternas uppfattningar av övergångsstrategier utgjordes av tre beskrivningskategorier. Dels aktiv och generell medverkan, dels behovsanpassa övergångsstrategierna, dels andra aktörer bör vara drivande. I studien undersöktes också vad som framträder i informanternas beskrivningar av sina erfarenheter kring övergångsstrategier. Tre beskrivningskategorierna framträdde, nämligen inget aktivt arbete med de beskrivna övergångsstrategierna, ad hoc-lösningar samt systematiskt arbete. Vilka möjligheter och hinder personalen såg för ett genomförande var också en frågeställning. Utfallsrummet avseende möjligheter utgjordes av två beskrivningskategorier: gynnsam organisation samt nätverk familj-skola-andra aktörer. Även två beskrivningskategorier avseende hinder framträdde: Bristande förståelse för ASD och/eller stöd kring ASD på olika nivåer samt fokus på övergångar saknas på organisations- och systemnivå. När det inbördes förhållandet mellan utfallsrummen analyserades identifierades olika former av stöd och incitament som faktorer med generellt inflytande. / Well conducted transition strategies can lead to better outcomes in adulthood for students with autism spectrum disorders (ASD). In this study, transition strategies are defined as interventions that are carried out in order to facilitate transition from upper secondary school to post school settings. The purpose of the study was to identify transition strategies in scientific articles The purpose was also to investigate what perceptions upper secondary school staff with experience of transition of students with ASD have about those transition strategies. In order to identify transition strategies, a literature study was carried out in which 22 articles were included. Two synthetises of the content in the studies were carried out. Firstly, the content was grouped under what expressions the transition strategies can take. Secondly, each identified group of strategies was given a name and a definition. As a result, nine different transition strategies were identified. Data was collected from upper secondary school staff by semi structured interviews. The findings in the literature study were used for the design of the interview guide. Five informants with experience of working with pupils with ASD were recruited by strategic sample from four different schools. The phenomenographic method was used to analyse data from the interviews. Both Bronfenbrenner’s ecological model and Rimm-Kaufman and Pianta’s ecological and dynamic model for transitions were used as a theoretical framework. The analysis resulted in one outcome space for each of the research questions. The outcome space concerning the informant’s perceptions about transition strategies resulted in three descriptive categories: active and general participation, adapt the strategies to the needs and other adequate providers should be the driving force. The study also investigated what appears in the informants’ descriptions of their experiences of transition strategies. Three different description categories were identified. No active work with transition strategies was practically implemented, ad hoc solutions and systematic implementation. Another point of research was what staff identified as possibilities and obstacles for implementation. Two descriptive categories concerning the informants’ perceptions of possibilities were identified: favourable organisation and an established network consisting of family, school and other adequate providers. Two descriptive categories concerning obstacles appeared as discouraging: comprehension for ASD and/or support for ASD on different levels was inadequate and lack of focus on transition on an organisational and systemic level. When the internal relationships between the outcome spaces were analysed, different forms of support and incentives were identified as factors with general influence.

Bakgrund: Hedersrelaterat våld och förtryck är en angelägen folkhälsofråga innebärande negativa konsekvenser för berörda individer inklusive barn och unga. En förekommande form av hedersförtryck är barn och tonåringar som inte får välja sin framtida partner. Det kan medföra oskuldskrav samt kontroll av familjen med målet att äkta en partner som kan bidra till ökad socioekonomisk status. Kontrollen möjliggör därtill negativa hälsokonsekvenser för individen. Forskning belyser att hedersrelaterat våld och förtryck kan innefatta barnmisshandel och psykisk ohälsa för utsatta barn och unga. Utsatthet för våld och förtryck i hemmet kan även leda till utsatthet för mobbning då individen på grund av sina hemförhållanden kan uppfattas som annorlunda enligt skolkamrater. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan hedersförtryck och polyviktimisering, psykisk ohälsa samt mobbning bland tonåringar i Sverige. Metod: Studien baseras på tvärsnittsdata från en nationell kartläggning om våld mot barn från år 2016 där sammantaget 4741 elever från årskurs 9 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet deltog. För att besvara studiens syfte med tillhörande frågeställningar tillämpades korsanalyser samt logistiska regressionsanalyser. Vidare tillämpades även multivariata logistiska regressionsanalyser justerat för kön, ekonomi, ålder, boendesituation och funktionsnedsättning. Resultat: Resultatet redovisade att hedersförtryck hade ett statistiskt signifikant samband med polyviktimisering, psykisk ohälsa samt att vara utsatt för mobbning. De justerade analyserna redovisade att hedersförtryck ökade sannolikheten för polyviktimisering (aOR 10.2, CI 5.6 – 18.4), psykisk ohälsa såsom självskadebeteende (aOR 1.9, CI 1.1 – 3.2), suicidförsök (aOR 2.4, CI 1.3 – 4.7) samt utsatthet för mobbning (aOR 2.4, CI 1.5 – 4.1). Konklusion: Studiens resultat bekräftar att hedersförtryck kan öka sannolikheten för våldsutsatthet samt negativa hälsokonsekvenser inkluderat dödligt utfall bland tonåringar. Detta understryker vikten av förebyggande arbete för hedersförtryckta barn och unga samt att de får anpassad hjälp och stöd av professionella utövare i olika samhällsarenor. / Background: Honor related violence and oppression is a significant societal subject in the field of public health sciences resulting in negative consequences for children and adolescences. One form of honor oppression is children and adolescences unable to choose their future partner. This can derive claim of virginity and control from the family with the aim to marry a partner who can contribute to increased socioeconomic status. The emphasized control results in multiple negative health-consequences for the individual. Previous research implies that honor related violence and oppression can be related to child abuse and mental illness among children and adolescences. Exposure to violence and oppression from home can also be related to exposure for bullying where the individual because of her home conditions may be perceived as different from her school-peers. Objective: The aim of the study was to investigate the correlation between honor oppression and poly-victimization, mental illness and bullying among Swedish adolescences. Method: The study is based on cross-sectional data derived from a national survey about violence against children from year 2016 included 4741 students from year 9 in elementary school and the second year of high-school in total. Cross-sectional and logistical regression analyses where applied to answer the aim of the study with included research questions. Furthermore, multivariate logistical regression analyses adjusted for gender, economy, age, residential-situation and disability were practiced. Results: The results showed that honor oppression had a statistically significant correlation to poly-victimization, mental illness and exposure to bullying. The adjusted analyses presented that honor-oppression increased the probability for poly-victimization (aOR 10.2, CI 5.6 – 18.4), mental illness such as self-harm (aOR 1.9, CI 1.1 – 3.2), suicidal attempt (aOR 2.4, CI 1.3 – 4.7) and exposure to bullying (aOR 2.4, CI 1.5 – 4.1). Conclusions: The results of the study confirmed that honor oppression can increase the possibility for exposure to violence and negative health consequences included lethal outcomes for adolescences. This emphasizes the importance of prevention concerning honor- oppressed children and adolescences where they can get adapted help and support from professional practices in different societal arenas.

Bakgrund: Barnmorskan ska assistera den gravida kvinnan under graviditet och förlossning genom undervisning, vägledning och uppmuntrande stöttning. Denna studie behandlar förhållande och attityder, delande av livsvärld, mellan barnmorskor och tonårsgraviditeter. Syfte med studien var att belysa barnmorskors erfarenhet av att vårda tonåringar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta artiklar som belyser barnmorskors erfarenhet av att vårda och förlösa tonåringar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i två huvudkategorier med vardera efterföljande tre subkategorier: Barnmorskans önskan att vårda den gravida tonåringen: Att ta den gravida tonåringen på allvar, att vara en viktig person för den gravida tonåringen och att ta hand om den gravida tonåringen. Barnmorskans uppfattning av den gravida tonåringen: ett nytt sammanhang, den oförberedda gravida tonåringen, den gravida tonåringen och hennes kultur. Slutsats Barnmorskors erfarenheter av att vårda tonåringar visade på en stor variation. Barnmorskor tog ”vårdandet” på allvar samtidigt som det uppstod komplexa situationer i samband med ”varandet´” tillsammans med den gravida tonåringen. Ökade kunskaper om den delade livsvärlden kan leda till att tonåringar får ett hälsofrämjande bemötande samt att barnmorskan får redskap till att vårda och förlösa den unga kvinnan på ett betydelsefullt sätt. / Background: The midwife shall assist the pregnant woman during her pregnancy and delivery, educating, guiding and encouraging her. This study treats relations and attitudes, a sharing of life-world, between midwives and pregnant teenagers.The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences from caring for teenage mothers.Metode:Through a qualitative systematic study of eight selected scientific articles, two categories, each with three sub-categories, were established: The midwife’s desire to care for the pregnant teenager: take the pregnant teenager seriously, to be an important person to the teenager, take care of the pregnant teenager;  The midvife’s impressions of the pregnant teenager: a new context, the unprepared pregnant teenager, the pregnant teenager and her culture.Conclusions: The midwives’ experiences of caring for teenage mothers showed forth a great variation. Midwives were serious in their “caring for” while, at the same time, complex situations appeared in the “being with” the pregnant teenagers.Increased knowledge about the shared life-world can result in respectful caring for the teenage mother, as it can provide the tools for the midwife required to deliver the teenage mother’s baby in a respectful and meaningful way.

Understanding indirect speech, i.e., when an utterance does not match the intended meaning, is one of many pragmatic abilities at play in conversation. While the development of pragmatic abilities starts early, they continually develop throughout adolescence although this period is understudied. Recent fMRI-results in adults suggest that pragmatic processing is segregable from other skills, such as core language, theory of mind (ToM), and cognitive control functions. In this thesis, pragmatic processing was investigated in adolescents contrasting indirect and direct speech. Brain activity was measured using fMRI in adolescents listening to short conversations and existing data from adults was used to investigate age-related effects. The bilateral occipital gyri and the cuneus showed stronger activation in adolescents when listening to indirect speech. The cuneus has previously been implicated in ToM-tasks and socio-emotional processing. The results support earlier accounts of differing neural signatures of ToM with age and heightened social sensitivity in adolescence, and could mean that pragmatics draws more on ToM at younger ages. Additional results showed an interaction while listening to parts of the conversations not manipulated by the main contrast: greater activation in adults could in part reflect differences in attention or engagement. / Att förstå indirekt tal, det vill säga när ett yttrande inte matchar den bakomliggande meningen, är en av många pragmatiska förmågor som används under konversation. Utveckling av pragmatiska förmågor börjar tidigt i livet och fortsätter att utvecklas under tonåren, dock är den perioden understuderad. fMRI-resultat hos vuxna föreslår att pragmatisk bearbetning går att skilja från andra förmågor, såsom språk, mentalisering  och kognitiv kontroll. I den här uppsatsen undersöktes pragmatisk bearbetning hos ungdomar genom att kontrastera indirekt och direkt tal. Hjärnaktivitet mättes med fMRI hos ungdomar när de lyssnade på korta konversationer och tidigare insamlad data från vuxna användes för att undersöka åldersrelaterade effekter. Starkare aktivering hittades hos ungdomar i bilaterala occipitalloben och vänster cuneus när de lyssnade på indirekt tal. Dessa områden har kopplats till mentalisering och socio-emotionell bearbetning. Detta stämmer överens med tidigare resultat där ToM-aktivering ändras med åldern och att ungdomsåren är extra socialt känsliga och skulle kunna innebära att pragmatik använder sig mer av ToM tidigare i livet. Ytterligare resultat visade interaktion under språklig bearbetning av tal som inte var del av den huvudsakliga manipulation. Starkare aktivering hos vuxna skulle delvis kunna indikera skillnader i uppmärksamhet och engagemang.

Bakgrund: Att majoriteten av unga idag använder sociala medier är ett känt faktum. Inom den allmänna debatten finns en tendens att lyfta fram negativa aspekter och fokusera på riskfaktorer, som exempelvis att användning av sociala medier skulle bidra till ökad psykisk ohälsa bland unga. Forskning har emellertid visat att ungas användning av sociala medier är nyanserad och kan innebära både risk- och skyddsfaktorer. Under tonåren genomgår unga stora steg i identitetsutvecklingen, då unga lämnar barndomen för att närma sig ett självständigt deltagande i samhället. Eftersom unga frekvent använder sociala medier kommer de aktiviteter som utförs där att ha en påverkan på identitetsutvecklingen. Forskningen om detta har inte alltid haft det specifika fokuset att undersöka hur olika aktiviteter som utförs på sociala medier kan bidra positivt till ungas identitetsutveckling utifrån flera delar som hör till identiteten, varpå det bör undersökas närmare. Syfte: Att baserat på tidigare forskning undersöka hur de aktiviteter som unga utför på sociala medier kan påverka identitetsutvecklingen, och specifikt belysa vilken positiv inverkan sociala medier kan ha för detta. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar av internationell forskning. Artiklarna var av kvalitativ ansats och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att unga utför många olika aktiviteter på sociala medier som är av betydelse för identitetsutvecklingen både gällandeidentiteten som inre process och identiteten som social process, vilka identifierades som huvudteman. Dessa aktiviteter delades in i underteman av att unga skapar och utforskar nya identiteter, utövar kontroll och självbestämmande, upplever social samvaro och gruppens godkännande, samt distanserar sig från vuxna, som alla har betydelse för identitetsutvecklingen. Unga behövde emellertid även hjälp av vuxna med att navigera det som sker på sociala medier och utveckla användbara strategier för att exempelvis hantera konflikter som uppstår. Slutsats: Det som bidrar till en positiv identitetsutveckling för unga via sociala medier bör uppmärksammas i hälsofrämjande syfte och användas av yrkesverksamma inom arbete med barn och unga, då sociala medier är en arena där majoriteten av unga rör sig och som därmed kommer att fortsätta påverka ungas identitetsutveckling. / Background: That the majority of young people today use social media is a known fact. Within the general debate, there is a tendency to highlight negative aspects and focus on risk factors, for example that the use of social media would contribute to increased mental illness among young people. However, research has shown that young people's use of social media is nuanced and can involve both risk and protective factors for young people. During adolescence, young people go through major steps in identity development, when young people leave childhood to approach independent participation in society. Since young people frequently use social media, the activities carried out there will have an impact on the identity development. The research on this has not always had the specific purpose of investigating how various activities carried out on social media can contribute positively to young people's identity development based on several parts that belong to identity, whereupon it should be investigated more closely. Aim: To investigate, based on previous research, how the activities that young people engage in throughsocial media can affect identity development, and specifically highlight the positive impact social media can have on this. Method: A systematic literature study based on thirteen scientific articles of international research. The articles had a qualitative approach and were analyzed through content analysis. Results: The results showed that young people carry out many different activities on social media that are important for identity development both regarding identity as an internal process and identity as a social process, which were identified as main themes. These activities were divided into the sub-themes of young people creating and exploring new identities, exercising control and self-determination, experiencing social togetherness and group approval, and distancing themselves from adults, all of which are important for identity development. Young people however also needed help from adults in navigating what is happening on social media and developing useful strategies for, for example, handling conflicts that arise. Conclusions: What contributes to a positive identity development for young people via social media should be noticed and used by professionals in work with children and young people, as it is an arena where the majority of young people move and which will thus continue to influence young people's identity development.

Introduktion: Varje år drabbas omkring 400 000 barn och ungdomar av cancer. Överlevnadsgraden för barncancer ökar stadigt och i Sverige överlever cirka 85% av alla barn men till ett pris av sena komplikationer. Att drabbas av en livshotande sjukdom handlar inte enbart om att besegra den, utan även att kunna leva ett värdigt liv efter sjukdom. Syfte: Undersöka tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av livet efter barncancer. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design enligt Forsberg och Wengström. Studien baseras på tolv vetenskapliga orginalartiklar med kvalitativ ansats och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades; svårigheter att möta det nya normala, utvecklats som person med nya perspektiv och värderingar, sociala relationer förändras, samt rädsla och oro inför framtiden. Tonåringar och unga vuxna upplevde fysiska, psykiska och emotionella svårigheter gällande att möta vardagen efter avslutad behandling. Känslor av att ha förändrats som person uppstod, och cancererfarenheten gav nya värderingar och livsperspektiv. Sjukdomstiden inverkade på socialt liv, och efter sjukdomstiden upplevdes förändrade sociala relationer till familj och vänner. Erfarenheterna medförde rädsla för återfall och oro för framtida hälsokonsekvenser. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna som har haft barncancer upplevde livet annorlunda efter avslutad behandling, jämfört med före sjukdomstiden. Resultatet är värdefull kunskap för sjuksköterskor gällande vikten att arbeta preventivt för att barn med cancer ska vara förberedda på att möta livet efter cancer, samt värdet att våga prata om cancersjukdomens innebörd med dem som haft barncancer. Att vara cancerfri, innebär inte att individen frigörs från lidande. / Background: Approximately 400 000 children and young people in the world are diagnosed with cancer every year. The survival rate for childhood cancer is steadily increasing and in Sweden approximately 85% of all children survive, but at the cost of complications that can arose afterwards. Suffering from a life-threatening disease is not only about defeating it, but also to be able to live a worthy life after the illness.  Aim: Examine adolescents and young adults´ experiences of life after childhood cancer.  Method: A literature review with descriptive design according to Forsberg and Wengström. The study was based on twelve scientific articles with a qualitative approach and were quality reviewed using SBU´s review template for qualitative studies. Result: Four themes were identified; difficulties in meeting the new normal, developed as a person with new perspectives and values, changed social relationships and fear and concern about the future. Adolescents and young adults experienced physical, psychological and emotional difficulties when partaking in the everyday life after completing treatment. Feelings of having changed as a person arose, and the cancer experience gave new values and perspectives of life. The period of illness affected social life, and the period after illness was felt differently within their social relationships with family and friends. The experience brought a fear of relapse and concern about the future health consequences. Conclusion: Adolescents and young adults who have had childhood cancer experienced life differently after treatment, compared to their life before the illness. The outcome is seen to be valuable knowledge for nurses regarding the importance of working preventive so that children with cancer can be prepared to face life after cancer, as well as the importance of daring to talk about the meaning of cancer with those who have had childhood cancer. Being cancer-free does not mean that the individual is freed from suffering.

Bakgrund: ADHD-diagnostisering hos barn och ungdomar har de senaste åren ökat i snabb takt. Problematiskt beteende hos barn och ungdomar har alltid uppmärksammats men har de senaste 20 åren i allt högre utsträckning kommit att förstås som ADHD. Diagnosen ADHD ses idag som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som riskerar att försämra livskvalitén och skapa lidande inom flera aspekter av livet. Den främsta behandlingen är farmakologisk. Det dominerande perspektivet på ADHD är det biomedicinska där orsakerna ses som ärftliga och biologiska och prevalensen av diagnosen anses vara jämnt fördelad globalt. Trots att barn växer upp med olika förutsättningar i vitt skilda miljöer så är diagnoskriterierna universella, och baseras dessutom på subjektiva bedömningar. Syfte: Att undersöka hur socioekonomiska och kulturella faktorer relaterar till identifiering och behandling av ADHD-symptom hos barn och ungdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie med innehållsanalys har genomförts baserad på 20 vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet genererade två huvudkategorier och fem underkategorier. Den första huvudkategorin Tolkning av barnets beteende visade att kulturella och socioekonomiska faktorer påverkade hur omgivningen upplevde barnet och i vilken utsträckning beteendet tolkades som ADHD. Förälderns kulturella bakgrund påverkade förklaringsmodeller till barnets beteende och förhållningssätt till behandling där föräldrar med ursprung utanför den västerländska kulturen var mer benägna att använda andra förklaringsmodeller. Den andra huvudkategorin Stressorer som påverkar barnet visade att låg socioekonomisk status var förknippad med hög sannolikhet för barnet att få en ADHDdiagnos och tillhörande av etnisk minoritetsgrupp var förknippat med låg sannolikhet att få diagnosen trots ekonomisk utsatthet. Slutsats: Subjektiva faktorer som förklaringsmodeller, syn på normalitet och stereotypa föreställningar, liksom kontextuella faktorer som fattigdom och utanförskap samverkar och påverkar vem som får en ADHD-diagnos. Vita pojkar tillhörande majoritetsbefolkningen är överrepresenterade gällande ADHD-diagnos. Det finns ett behov av att vidga perspektivet och utveckla förklaringsmodeller och behandling vid barns och ungdomars dysfunktionella beteende för att bättre möta upp behovet av hjälp och stöd. / Background: Diagnosing ADHD in children and adolescents has rapidly increased over the last years. Historically, problematic behavior in children and adolescents has always drawn attention. However, over the last 20 years it has become conceptualized, to a great extent, as ADHD. Today, ADHD is seen as a neuropsychiatric disability that could endanger quality of life and cause suffering in different aspects of life. The main treatment is pharmacological. The dominating perspective on ADHD is the biomedical perspective where causes are seen as inherent and biological, and the prevalence of the diagnosis is considered evenly distributed globally. Even though children grow up in different conditions in diverse environments the diagnostic criteria are universal and based upon subjective assessments. Aim: To examine how socioeconomical and cultural factors relate to identifying and treating ADHD symptoms in children and adolescents. Method: A systematic literature review with content analysis based on 20 articles was conducted. Result: The result generated two main categories and five sub-categories. The first main category, Interpretation of the child’s behavior, showed that cultural and socioeconomic factors affected how the child was seen and to what extent the behavior was interpretated as ADHD. The parent’s cultural background influenced explanatory models of the child’s behavior and approach to treatment. Parents originating outside of Western culture were more likely to use other explanatory models. The other main category Stressors affecting the child showed that low socioeconomic status was associated with high likeliness of receiving an ADHD diagnosis, and children from ethnic minority groups had a low likeliness to receive the diagnosis despite economic vulnerability.  Conclusion: Subjective factors, such as explanatory models, view on normality and stereotype ideas, as well as contextual factors such as poverty and exclusion interact and influence who receives an ADHD diagnosis. Caucasian boys from the majority population were overrepresented regarding receiving an ADHD diagnosis. There is a need to broaden the perspective and develop explanatory models and treatment for children’s and adolescent’s dysfunctional behavior to better meet the need for help and support.