• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 149
  • 9
  • Tagged with
  • 158
  • 36
  • 33
  • 32
  • 31
  • 28
  • 26
  • 26
  • 20
  • 18
  • 16
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Språk och identitet : en intervjustudie av några gymnasieungdomar med svenska som andraspråk / Language and identity : an interviewstudy of adolescents learning Swedish as a second language

Eskilsson, Åsa January 2007 (has links)
<p>This study aims to investigate, describe and discuss the views of a group of adolescents on their identity and the process of second language acquisition. They all came to Sweden and started studying in Swedish schools in the last three years without any knowledge of the Swedish language.</p><p>The study has been conducted with respect to the adolescents own perspectives and what they consider important.</p><p>The methods used are group discussions/ interviews, observations in class and informal discussions with teachers and adolescents.</p><p>Their voices are described and discussed in this paper. One must take into consideration that there is no objective of being neutral or to generalize the results to any other group or category. On the contrary the study has involved critical self- scrutiny and active reflexivity according to ethnographic tradition.</p><p>Symbolic interaction has provided a theoretical framework for the study. Looking into how social identities may be constructed or communicated from the adolescents voices and looking in to their use of language the study reveals that several expectations and situations need’ to be met by different identities. The adolescents struggle to be accepted as members of the mainstream although they are a linguistic minority.</p><p>They are convinced that second language acquisition is the key to success although the same language still is a hindrance to negotiation of identity in the school context. Their strategy to be recognised as equals manifests itself in submissive attitudes and compliance. The adolescents explain this kind of behaviour as a natural attitude from the schools in their first country. The adolescents in this study are motivated. They do not see adaptation as a loss of anything rather as an enriched life experience and nutrition to their double identities. They are not victims of language discrimination but subjected to symbolic power influencing them in their actions. They are still working on their identities, their language acquisition and adaptation to expectations in different situations. They are, and will be, multidimensional personalities.</p>
82

Att drabbas av cancer i tonåren : En kvantitativ studie om hälsorelaterad livskvalitet två till fyra år efter diagnos

Hiding, Markus, Lavemark, Niklas January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte </strong>Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen.</p><p> </p><p><strong>Metod </strong>Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion – fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen. Fyra år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar endast sin fysiska funktion lägre än referensgruppen. Gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar skattar sin psykiska hälsa högre två år och fyra år efter diagnos jämfört med referensgruppen. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas med avseende på hälsorelaterad livskvalitet inom gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid jämförelse två år samt fyra år efter diagnos. Inga signifikanta skillnader relaterat till kön med avseende på hälsorelaterad livskvalitet kunde påvisas i gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid något mättillfälle.</p><p> </p><p><strong>Slutsats </strong>Resultatet visar att gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fortsätter uppleva fysiska besvär två till fyra år efter diagnos. Däremot skattar de sin psykiska funktion bättre än referensgruppen två år och fyra år efter diagnos. Detta tyder på en psykisk och psykosocial utveckling relaterat till sjukdomen och vad den inneburit för individen. Mer forskning krävs för att på ett bättre sätt påvisa huruvida kön har en inverkan på tonåringar med cancers hälsorelaterade livskvalitet.</p> / <p><strong>Aim </strong>The aim of the study was to investigate: self-reported health-related quality of life among adolescents diagnosed with cancer two years (T5), three years (T6) and four years (T7) after diagnosis, and to compare their ratings with a reference group randomized from the general population.</p><p><strong>Method </strong>The adolecsents with cancer completed the SF-36 two years (N=38), three years (N=42), and four years (N=39), after diagnosis. A reference group (N=300) randomly drawn by Statistics Sweden from their civil register of the Swedish population completed the same instruments at one assessment. Data was collected by telephone interviews.</p><p><strong>Results </strong>Two years after diagnosis the adolecsents with cancer estimate their physical functioning, role - physical, general health, and the physical component summary scale lower than the reference group. This difference diminishes over time and three years after diagnosis the adolecsents with cancer estimates physical function and general health lower than the reference group. Four years after diagnosis the adolecsents with cancer only estimates its physical function as lower than the reference group. The adolecsents with cancer rate their mental component summary scale higher two years and four years after diagnosis, compared to the reference group. No significant differences were observed with regard to health-related quality of life in the adolecsents with cancer when comparing two years and four years after diagnosis. No significant differences related to gender with regard to health-related quality of life could be detected in the adolecsents with cancer at any measurement occasion.<strong> </strong></p><p><strong>Conclusion </strong>The results show that the adolecsents with cancer continues to experience physical symptoms two to four years after diagnosis. However, they estimate their mental component summary scale better than the reference group two years and four years after diagnosis. This suggests a mental and psychosocial development related to the disease and what it meant to the individual. More research needed to better detect whether gender has an impact on health-related quality of life in adolescents struck by cancer.</p>
83

Instant Messaging and its Relationship to Depression and Loneliness Among Young / Internet-chattande och dess Relation till Depression och Ensamhet hos Unga Tonåringar.

Westholm, Emil January 2008 (has links)
There are few empirical studies about instant messaging, and the measurements used are somewhat diverse. The main purpose of this study was to investigate if depression and loneliness differed in relation to instant message habits among young adolescents. Special focus was also on motivation behind, and time spent on instantmessaging. The study was conducted using a self report questionnaire,using 3 factors for motivation and 8 items to measure time. The 365 participants were between ages 12 and 16. The study found that depression and loneliness differed in many ways depending on what measurement compared with. The conclusion drawn is that future studies have to use more precise measurements. / Det finns få empiriska studier om chattande och de mått som används varierar. Huvudsyftet med den här studien var att undersöka om depression och ensamhet skilde sig i relation till chatt-vanor blandunga tonåringar. Speciellt fokus låg också på motivation bakom och tid spenderad med chattande. Studien genomfördes med ensjälvrapports frågeformulär och använde tre faktorer för motivation och 8 items för att mäta tid. De 365 deltagarna var mellan åldrarna 12till 16. Studien fann att depression och ensamhet skiljde sig på mångasätt beroende på vad för mått man jämförde med. Slutsatsen som drasär att framtida studier måste använda mer precisa mått.
84

Tonåringars normbrytande beteende och attityder till alkohol och droger : spelar tonåringars upplevelser av föräldrars beteendekontroll, psykisk kontroll och relation någon roll?

Löfgren, Malin, Persson, Kristina January 2011 (has links)
Hur uppfattar tonåringar sina föräldrar? Har tonåringars upplevelser av sina föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem någon betydelse när det gäller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonåringars uppfattning av föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och föräldra-tonårsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonåringar. Studien ämnade också undersöka om det varierade beroende på kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i två medelstora städer i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% från Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller någon av föräldrarna var födda i något annat land än Sverige. Resultaten visar att hög upplevd psykisk kontroll var relaterat till hög grad av normbrytande beteende och osunda attityder till alkohol och droger hos tonåringar. Det visar även att en god föräldra-tonårsrelation var relaterat till låg grad av normbrytande beteende och sunda attityder till alkohol och droger. Studien visar också att tonåringar med annan etnisk bakgrund upplevde en något högre nivå av psykisk kontroll och beteendekontroll än svenska tonåringar. Flickor upplevde också beteendekontroll i någon högre grad än pojkar. Psykisk kontroll och föräldra-tonårsrelationen var de variabler som hade starkast samband med attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende. Psykisk kontroll var också den enda variabeln som kunde predicera osunda attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende. Hög upplevd beteendekontroll var relaterat till sunda attityder till alkohol och droger i den här studien.
85

Sjuksköterskans möjligheter att identifiera tecken på depression hos tonåringar med typ 1 diabetes och hur dessa tonåringar kan stödjas : En litteraturstudie

Henriksson, Susanne, Källgren, Maria January 2012 (has links)
Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera tecken på depression hos tonåringar med typ 1 diabetes och hur hon kan stödja dessa tonåringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras på 15 artiklar sökta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella sökningar. Huvudresultat: Tecken på depression hos tonåringar med typ 1 diabetes är högt HbA1c-värde, låg frekvens av blodsockerkontroller och lägre livskvalité. Sjuksköterskan kan använda sig av standardiserade mätinstrument för att identifiera tecken på depression hos tonåringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS. Tonåringar med typ 1 diabetes önskar stödåtgärder i form av skräddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppföljning via SMS. Sjuksköterskan kan använda sig av gruppintervention, internetbaserade egenvårdsprogram samt be tonåringarna skriva själva om sin diabetes, vilket har visat sig ha positiva effekter på tonåringens välbefinnande. Vårdgivare uppger flera hinder i hanteringen av depression hos diabetespatienter, bland annat otillräcklig utbildning och tidsbrist. Slutsats: Det är viktigt med utbildning för sjuksköterskor inom området tonåringar, typ 1 diabetes och depression. Mer forskning är nödvändigt för att möta kombinationen typ 1 diabetes och depression hos tonåringar. / Aim: To describe according to the literature how the nurse can identify signs of depression in adolescents with type 1 diabetes and how the nurse can support them. Method: A literature study with descriptive design based on 15 scientific articles searched in the databases CINAHL, PubMed and by ancestry approach. Main results: Signs of depression in adolescents with type 1 diabetes are high HbA1c, low frequency of blood glucose monitoring and lower quality of life. The nurse can use standardized questionnaires to identify signs of depression in adolescents with type 1 diabetes, for example CDI, CES-D, YSR, WHO-5 and VAS. Adolescents with type 1 diabetes wish supportive measures such as tailored, structured education programs, fun activities and follow-up by text messaging. The nurse can use group interventions, internet-based self-care programs and ask adolescents to write about their diabetes, because this has positive effects on the adolescent’s well-being. Health care providers report several obstacles in the management of depression in patients with diabetes, among other things inadequate training and lack of time. Conclusion: It is important with training for nurses in the field of adolescents, type 1 diabetes and depression. More research is needed to meet the combination of type 1 diabetes and depression in adolescents.
86

Var kommer din attityd ifrån? : En undersökning om varumärkesattityder hos ungdomar på glesbygden och i storstaden

Lundquist, Klara January 2007 (has links)
I denna uppsats har jag fått möjligheten att gå vidare och undersöka ett ämne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader även inom ett litet land som Sverige och hur dessa påverkar utvecklingen av attityder. Jag valde att undersöka segmentet tonåringar då de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumärkesindustri. Intresset låg i att utreda huruvida deras varumärkesattityder påverkades beroende på miljön de lever i. Jag valde därför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonåringar lever i och deras attityder till varumärken. Till min hjälp använde jag mig av teorier inom konsument beteende såsom kultur och dess påverkan på människor, attitydteorier och tonåringars beteende och identifikation. Jag utförde fyra fokusgrupper på två olika gymnasieskolor. En var belägen i centrala Göteborg och den andra i glesbygden Tranemo. Intervjuerna bestod av totalt 24 gymnasieelever som under 30 min/intervju besvarade mina frågor och fyllde i intervjumaterial som jag framställt. Jag använde den information som jag fått fram under intervjuerna och ställde den emot teorierna för att undersöka skillnader och likheter mellan ungdomarnas attityder. Resultaten stämde med teorierna till viss del men jag fann också en del intressanta avvikelser.
87

Gymnaiseelever och deras föräldrar : uppfattningar av uppfattningar

Olofsson, Marita January 2009 (has links)
Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet. Uppgivenhet och maktlöshet förekommer hos de elever som tydligast misslyckats i skolan. I den auktoritära diskursen talas ofta om respekt och föräldrarna och ungdomarna ser problem i skolan som orsakade av lärares förhållningssätt. De såg lösningar som bygger på ett mer auktoritärt förhållningssätt i skolan. En auktoritär diskurs som den som beskrivs i empirin underlättar enligt min mening för konstruktion av individuell oansvarighet alltså en effekt tvärtemot det syfte som den ”vänliga maktutövningen” i den svenska skolan har. Flickorna är kraftfullt begrän¬sade i sin frihet vilket inte pojkarna från samma familjer är. Om det libe¬rala styrsystemet inte uppfattas som tillräckligt repressivt av inter¬vju¬personernas föräldrar kan ungdomarna uppfatta att de har anledning att vara stökiga och det kan också bli en anledning att öka förtrycket av flickor.”Den vänliga styrningen” måste förklaras för föräldrarna och ungdomarna borde få möjlighet att samtala om skillnader mellan kulturerna .
88

Kognitivt förhållningssätt : - ett sätt att bemöta tonåringar i deras vardag

Jonsson, Martina, Jonzon, Emelie January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.</p>
89

Kognitivt förhållningssätt : - ett sätt att bemöta tonåringar i deras vardag

Jonsson, Martina, Jonzon, Emelie January 2006 (has links)
Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.
90

Att drabbas av cancer i tonåren : En kvantitativ studie om hälsorelaterad livskvalitet två till fyra år efter diagnos

Hiding, Markus, Lavemark, Niklas January 2010 (has links)
Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen.   Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju.   Resultat Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion – fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen. Fyra år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar endast sin fysiska funktion lägre än referensgruppen. Gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar skattar sin psykiska hälsa högre två år och fyra år efter diagnos jämfört med referensgruppen. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas med avseende på hälsorelaterad livskvalitet inom gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid jämförelse två år samt fyra år efter diagnos. Inga signifikanta skillnader relaterat till kön med avseende på hälsorelaterad livskvalitet kunde påvisas i gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid något mättillfälle.   Slutsats Resultatet visar att gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fortsätter uppleva fysiska besvär två till fyra år efter diagnos. Däremot skattar de sin psykiska funktion bättre än referensgruppen två år och fyra år efter diagnos. Detta tyder på en psykisk och psykosocial utveckling relaterat till sjukdomen och vad den inneburit för individen. Mer forskning krävs för att på ett bättre sätt påvisa huruvida kön har en inverkan på tonåringar med cancers hälsorelaterade livskvalitet. / Aim The aim of the study was to investigate: self-reported health-related quality of life among adolescents diagnosed with cancer two years (T5), three years (T6) and four years (T7) after diagnosis, and to compare their ratings with a reference group randomized from the general population. Method The adolecsents with cancer completed the SF-36 two years (N=38), three years (N=42), and four years (N=39), after diagnosis. A reference group (N=300) randomly drawn by Statistics Sweden from their civil register of the Swedish population completed the same instruments at one assessment. Data was collected by telephone interviews. Results Two years after diagnosis the adolecsents with cancer estimate their physical functioning, role - physical, general health, and the physical component summary scale lower than the reference group. This difference diminishes over time and three years after diagnosis the adolecsents with cancer estimates physical function and general health lower than the reference group. Four years after diagnosis the adolecsents with cancer only estimates its physical function as lower than the reference group. The adolecsents with cancer rate their mental component summary scale higher two years and four years after diagnosis, compared to the reference group. No significant differences were observed with regard to health-related quality of life in the adolecsents with cancer when comparing two years and four years after diagnosis. No significant differences related to gender with regard to health-related quality of life could be detected in the adolecsents with cancer at any measurement occasion. Conclusion The results show that the adolecsents with cancer continues to experience physical symptoms two to four years after diagnosis. However, they estimate their mental component summary scale better than the reference group two years and four years after diagnosis. This suggests a mental and psychosocial development related to the disease and what it meant to the individual. More research needed to better detect whether gender has an impact on health-related quality of life in adolescents struck by cancer.

Page generated in 0.0643 seconds