BAKGRUND: Användandet av smartphones har de senaste åren ökat markant i åldrarna 13- 16 år och 93 % använder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet för att följa medieutvecklingen med syftet att stärka unga inom just detta område, så ansåg vi att det var intressant att undersöka hur ungdomar själva upplever sitt användande av smartphone. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att undersöka om dagens informationssamhälle, i och med det ökade användandet av smartphones, kan vara gynnande för individens känsla av egenmakt och delaktighet. Vi ville också belysa vad individen lär sig via sitt användande av smartphone samt hur individen socialiseras via den. Detta undersökte vi med följande frågeställningar: a) Hur kan smartphonen användas som en medierande artefakt för att främja lärande? b) Vilka uttryck för socialisation formulerar trettonåringarna kring sitt användande av smartphone? c) Hur kan egenmakt och delaktighet möjliggöras genom användande av smartphone? METOD: Vi valde en kommundel med relativt goda socioekonomiska förutsättningar och en kvalitativ metodansats i form av fokusgruppsdiskussioner. Vi genomförde sex fokusgruppsdiskussioner på tre kommunala skolor med både pojkar och flickor som var tretton år. RESULTAT: a) Resultatet visade att smartphonen fungerar som en medierande artefakt för lärande till exempel i form av att de delar sina kunskaper tillsammans med vänner och att de söker upp information. b) De deltagande trettonåringarna uttrycker att de främst använder sin smartphone i syftet att kommunicera med familj och vänner via sociala medier där de lär normer och värderingar samt hur de ska agera i förhållande till andra i deras omgivning. c) Smartphonen fungerar som en artefakt som främjar känslan av egenmakt. Smartphonen främjar också känslan av delaktighet i form av att de finner glädje i att vara uppdaterade och följa med i nyheter. De uttrycker dock att det kan finnas negativa effekter som stress och utanförskap. SLUTSATS: Slutsatsen vi drar av denna studie är att smartphonen absolut är en viktig faktor för trettonåringarna i den tidsepok vi lever i. När teknologin går framåt är det viktigt att vi följer med i utvecklingen och därmed behöver vi vara våra ungdomar behjälpliga med hanteringen av det. Vi anser att fördelarna med användande av smartphone väger över så länge det inte ur en socioekonomisk aspekt skapar klyftor i samhället.

Bakgrund: Många tonåringar lider av sömnbrist på grund av sen eller nattlig användning av smartphones, vilket kan påverka deras hälsa och skolprestationer. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande. I mötet med tonåringar har skolsköterskan möjlighet att uppmärksamma sömn- och smartphonevanor. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av och arbete med tonåringars sömn i relation till användning av smartphones. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Ett strategiskt urval gjordes. Inklusionskriterier var skolsköterskor med minst 1 års erfarenhet som arbetar med tonåringar. Nio skolsköterskor intervjuades via e-post och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier : Hur smartphones påverkar tonåringars sömn, Att uppmärksamma, informera och motivera, Hälsofrämjande samarbete, och sju underkategorier: Att ha mobilen vid sängen, Konsekvenser i vardagen, Att inhämta kunskap om tonåringars smartphoneanvändning och sömn, Att informera, Att motivera, Samarbete med vårdnadshavare och Samarbete med övrig personal. Konklusion: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete gällande sömn i relation till smartphones är beroende av varje enskild skolsköterskas kunskap, engagemang och intresse. Nationella riktlinjer för skolsköterskors arbete med sömn och smartphones samt en omarbetning av hälsoenkäten som används vid hälsosamtalet efterfrågas av skolsköterskorna. / Background: Many teenagers suffer from sleep deprivation due to late or nightly use of smartphones, affecting health and academic performance. The school nurse should work for health promotion and has, when meeting teenagers, the opportunity to address sleep and smartphone habits. Purpose: To highlight the school nurses ́experiences and work with teenagers ́sleep in relation to the use of smartphones. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. A strategic selection was made. Inclusion criteria were school nurses working with teenagers. Nine school nurses were interviewed by email. The data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the main categories: How smartphones affect teenagers' sleep, Attention, inform and motivate, and Health promotion cooperation. Subcategories: Having the phone at bed, Consequences of everyday life, Retrieving knowledge about teenagers' smartphone usage and sleep, Informing, Motivating, Collaboration with guardians, and Collaboration with other staff. Conclusion: School nurses’ health promotion work regarding sleep related to smartphones, depends on every individual school nurse’s knowledge, commitment and interest. National guidelines for school nurses' work with sleep and smartphones, and an update of the health survey used in the health interview is requested by the school nurses.

No description available.

Bakgrund: Tonåringar befinner sig i en turbulent övergångsfas mellan barndom och vuxenliv, där kroppsliga, psykiska och sociala förändringar sker och en egen identitet formas. Psykosociala problem kan i större utsträckning uppstå hos tonåringar än hos yngre eller äldre cancerdrabbade. För att kunna utveckla en bättre efterbehandling för psykosociala problem är det av vikt att studera tonåringars upplevelser vid cancer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka cancersjuka tonåringars upplevda psykosociala situation. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ approach och görs i form av en litteraturöversikt. Litteraturöversikten har inkluderat tio kvalitativa studier från PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier: avsaknad av tillhörighet, konsekvenser av fysiska förändringar, autonomi och integritet och relationer. Det visade sig att förhållandena under cancern ledde till självvald eller ofrivillig isolering och känsla av ensamhet. Utseendeförändringar till följd av behandlingar var även en central del under sjukdomen som orsakade mycket oro och stress bland tonåringarna. Vidare framkom det även att förlust av autonomi och integritet kunde orsaka frustration och att cancern påverkade relationer som ledde till upplevelser av både stöd och svek. Slutsats: Det visade sig att tonåringar var måna om att tillhöra ett socialt sammanhang och att utseendeförändringar spelade en stor roll. Cancerbehandlingarnas medföljande utseendeförändringar ledde till isolering, förlust av kontroll och påverkan på relationer. De upplevde även förlust av autonomi och integritet. Genom tillräcklig och anpassad information kan tonåringarna bli mer medvetna om sina rättigheter i vården. Sjuksköterskor bör därför i större utsträckning arbeta mer personcentrerat med tonåringar för att främja deras psykosociala situation i stort. / Background: Teenagers are in a developing phase between childhood and adulthood, where they go through physical, psychological and social changes. Also, an identity is formed. Psychosocial problems can occur in a greater extent in teenagers than in younger or older people diagnosed with cancer. It is important to study teenagers with cancer and their experiences to develop better psychosocial post treatment. Aim: The aim of this literature overview was to describe how cancer ill teenagers experienced their psychosocial situation.  Method: This literature overview has a descriptive design with a qualitative approach. Further, the literature overview included ten original qualitative studies obtained from the databases PubMed and Cinahl.  Result: The analysis resulted in four main categories: lack of belonging, consequences of physical changes, autonomy and integrity, and relationships. Appearance changes caused by treatment was a central result that caused stress and anxiety among teenagers. Further teenagers expressed loss of autonomy and integrity which could cause frustration among them. Cancer also affected relationships and teenagers expressed either feeling supported or betrayed.  Conclusion: Teenagers cared about belonging to social networks. Further appearance changes played a big part in how they perceive their psychosocial situation. The negative side effect cancer treatment had on their appearance lead to isolation, lack of control and affected their relationships. Teenagers also experienced lack of autonomy and integrity. Through adequate information teenagers can become more aware of their rights regarding their healthcare. Therefore, nurses should work in a greater extent towards giving teenagers a person centered healthcare to help them achieve further psychosocial health.

Bakgrund: Varje år drabbas 800 tonåringar och unga vuxna av cancer i Sverige. Unga människor ställs inför många utmaningar i både diagnos och utveckling och deras unika upplevelse av att leva med cancer har ingen stor plats i tidigare forskning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av en cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikten är baserad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa studier och fyra kvantitativa studier. En övergripande analys enligt Friberg (2017) har använts i denna översikt, den består av reduktion, analys och tematisering. Resultatet av detta presenterades i form av sex teman. Resultat: Resultatet presenteras i sex teman; Trötthet; Förlust av kontroll; Normalitet; Psykisk hälsa; Socialt stöd och relationer; samt Den förändrade kroppen. Resultatet i denna litteraturöversikt visar att unga med cancer erfar utmaningar gällande den fysiska kroppen och dess begränsningar, psykiska utmaningar, samt gällande de sociala relationerna. De upplevde också sig förlora kontrollen då de kände sig maktlösa inför den vård och behandling de genomgick. Vidare visade resultatet att unga också uppfattat cancerdiagnosen och behandling som positiv då den gett dem en annorlunda syn på livet och sig själva. Studien påvisade också dessa patienter upplever isolering samt hur viktigt de upplever det att bibehålla sina sociala kontakter. Diskussion: Författarna valde att använda Calista Roys adaptionsmodell i resultatdiskussionen för att redogöra vilka anpassningsmetoder de unga människorna använder sig av när de ställs inför t.ex. utmaningar som trötthet, kontrollförlust och ångest samt oro. / Background: Every year in Sweden 800 teenagers and young adults are diagnosed with cancer. Young people face many challenges during this period concerning development and diagnosis and their unique experiences have not been researched enough. Aim: The aim of this literature review was to illustrate adolescent and young adults’ experiences of a cancerous disease. Method: Eleven scientific articles were used in this study; seven articles are qualitative, four are quantitative. The articles are analyzed and categorized into six themes based on their findings. An overviewing analyze according to Friberg (2017) was used. It consists of reduction, analyze and categorization. Results: This study identifies the following six themes: Fatigue; Loss of Control; Normality; Psychological Health; Social Support and Relations; and Changed Appearance. The findings of this study shows that adolescents and young adults with cancer experience challenges when it comes to the body and its limitations, mental health and challenges within the changed relationships. They also experienced loss of control when it comes to the care and treatment. This review also shows that the young people with cancer experience the disease and the treatment as positive due to the fact that it gives them a different view on their self and life. It also shows that these patients experience isolation and that they find it important to have social connections during the treatment. Discussion: The authors chose the adaptation model by Callista Roy in the discussion to further describe the coping methods used by adolescents and young adults with cancer.

Bakgrund: Ett växande antal barn och tonåringar i världen drabbas idag av diabetes typ 1. Föräldrar till tonåringar med diabetes typ 1 vill ofta behålla ansvaret för egenvården. Detta blir således uppbyggnaden av litteraturstudiens problem. Studiens teoretiska förankring finns i Orems egenvårdsteori där sjuksköterskans uppgift är att skapa en vårdplan som främjar den enskilda individens förmåga till självständig egenvård. Syfte: Syftet var att belysa tonåringars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och sammanlagt nio relevanta artiklar framkom. Dessa granskades relaterat till deras kvalitet, analyserades sedan utifrån integrerad analys och ingick i litteraturstudiens resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Känslan av att vara annorlunda, Hinder för självständighet och Möjligheter till självständighet. Känslan av att vara annorlunda innebar att tonåringarna inte kände att de passade in bland andra jämnåriga och att detta förvärrades när de var tvungna att genomföra sin egenvård i sociala sammanhang. Gällande hinder för självständighet uttryckte vissa tonåringar att deras föräldrar lade sig i egenvården och att det var en faktor som hindrade tonåringarnas självständighet. Möjligheter till självständighet innebar att tonåringarna fick möjlighet att testa sig fram på egen hand och fatta egna beslut, då föräldrarna vågade släppa taget om dem. Slutsats: För att tonåringarna ska ha möjlighet att bli mer självständiga i sin egenvård, bör sjuksköterskor ge individanpassat stöd till tonåringen och dennes föräldrar. Samtidigt bör sjuksköterskor förmedla information till omgivningen för att öka dess förståelse för vad diabetes innebär.

Idag är det välkänt att idrott och fysisk aktivitet medför många hälsovinster och positiva effekter som till exempel ökat välmående, bättre självkänsla och ett större välbefinnande. Stark evidens finns för att regelbunden fysisk aktivitet förebygger ohälsa, motverkar skador, sjukdomar, samt fetma och övervikt. Det är viktigt att barn och unga är fysiskt aktiva i tidig ålder, för att bibehålla en aktiv livsstil resten av livet. På senare år har allt fler tonåringar slutat med idrott och fysisk aktivitet. Under tonåren sker många utvecklingsprocesser både fysiskt och psykiskt vilket kan göra denna tid till en känslig period. Syfte Studiens syfte är att undersöka vilka som är de mest frekvent förekommande faktorerna som leder till att tonåringar slutar vara aktiva inom idrott och organiserad fysisk aktivitet. Metod Denna studie är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar systematiskt söktes för att sammanställa forskningen till ett enhetligt resultat. Sökningarna genomfördes i databaserna: Academic search elite, Discovery och PubMed. Resultat 14 vetenskapliga artiklar inkluderades och genom resultatet kunde fyra olika teman skapas; psykosociala faktorer, fysiska faktorer, socioekonomiska faktorer och könsskillnader. Resultatet av denna litteraturöversikt redovisar att det finns flera olika faktorer som påverkade tonåringarna till att sluta med idrott och organiserad fysisk aktivitet. Slutsats Könsskillnader mellan flickor och pojkar, psykosocialt stöd från omgivningen, fysiskt och psykiskt mående och socioekonomisk status var faktorer som var mest frekvent förekommande och inverkade på ungdomars avhopp från idrotten.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt identifieras psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Det senaste decenniet har självmord bland barn och ungdomar ökat, och år 2011 gick det från tredje till den näst största dödsorsaken i åldrarna 15–24 år. Inom det hälsofrämjande arbetet, samt med arbetet att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, har elevhälsan en viktig funktion. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva skolsköterskors upplevelser av arbetet med ungdomar med psykisk ohälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolv skolsköterskor deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev att de har en central och betydelsefull roll för ungdomar med psykisk ohälsa. Det framkom att skolsköterskorna upplevde arbetet både utmanande och tillfredsställande. Utmanande eftersom det saknas både förståelse, resurser och kompetens, och tillfredsställande genom möjligheten de har att få hjälpa. Samarbetet med olika personalgrupper beskrevs som mycket viktigt i arbetet. Trots alla utmaningar skolsköterskorna möter beskrev de glädje och tacksamhet för att få möta ungdomar med psykisk ohälsa och för att få utgöra en skillnad för de. Slutsats: Föreliggande studie belyser skolsköterskornas centrala och betydande roll i ungdomar med psykisk ohälsas liv. Allt fler ungdomar mår dåligt och tar en stor del av skolsköterskornas dagliga arbete. Att skapa en god relation med ungdomar med psykisk ohälsa, samt att hjälpa dem till bättre mående ger skolsköterskorna tillfredställande utveckling både i arbetet och privat. Skolsköterskorna belyste vikten av trygga vuxna som är tillgänglig för ungdomarna.

The purpose of the study was to examine how parents talk to their adolescents about violence from the perspective of exposed, exposer and gender. In total, five semi-structured interviews were conducted with parents of children with different sexes, aged between 13-19. The empirical material was analysed through thematic analysis and the themes that emerged were differences in conversations based on gender and how parents' understanding of violence affects conversations. The results show that parents tend to talk with their adolescents if something happens, that is, after a problem has arisen and then on the basis of risks of being subjected to violence or based on their own concerns. Mothers talk about the risk of violence with their children based on their own perceived anxiety about vulnerability, while fathers have easier to see their teenagers from a vulnerable perspective. Differences in how parents talk to their children based on the child's gender can be seen where parents describe that sons talk significantly less than daughters and parents find it more “difficult” to talk to the sons.

Denna uppsats har som syfte att undersöka den konstruerade bilden avtonåringen samt dennes relation till sina föräldrar i IQ:s i skrivande stund senaste upplaga avTonårsparlören. Analysen har genomförts med hjälp av en kritisk diskursanalys och ärteoretiskt förankrad i begreppen makt, normalitet, egenmakt och delaktighet. Bilden somframkommer är den av tonåringen som känslig, identitetssökande och driven. Föräldern antasha svårigheter med att kommunicera med sitt barn, samt att fatta myndiga beslut över sintonåring och att sedan stå fast vid dem. I IQ:s idealrelation är förälder och tonåring mycketnära och öppna gentemot varandra. Föräldern är varm men stark och tydlig i sitt ledarskap.