Youths is described by the libraries as a group that is hard to reach because they are in between the children´s and the adult section. It creates an insecurity amongst librarians as they lack knowledge of what the youths are interested in reading. The purpose of this thesis is to study teenage boys to get an understanding for what affects their choices of literature. This has led to research questions dealing with what factors that affects them. The reading of teenage boys has been researched for many years and the discussion has been about whether their reading has decreased or increased. To examine what affects their choices of literature, semi structured interviews was held with four read motivated teenage boys between 17 -19 years old. The interviews has been held at two upper secondary schools in western Sweden. In the qualitative content analysis of the empirical material, Aidan Chambers model the reading circle been used. The result has been compared with previous research on how youths choose literature. The teenage boys in this study primarily use the Web for literature tips, but they also get literature tips from friends. The empirics showed that teenage boys preferred different media format when they read. The factors that affected their choices was knowledge, entertainment, escapism and experiences. The teenage boys felt that the library didn’t always have the literature that they were asking for.

Bakgrund Tonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård.   Syfte Syftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom.   Metod Studiens metod var en kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerad intervjumetod användes och totalt genomfördes sex intervjuer. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade en specialistutbildning inom diabetes och arbetar eller har arbetat i behandlingen av tonåringar med typ 1 diabetes. För analys av datamaterial genomfördes en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Sjuksköterskorna poängterade att stödet i behandlingen av tonåringar med typ 1 diabetes är högst varierande vilket de menade ställer krav på en individanpassad vård. Sjuksköterskorna betonade vikten av att ta hänsyn till tonåringens liv vilket inkluderar familjesituation, intressen, skola och socialt nätverk. Problem vilka identifierades kunde utgöras av bristande blodsockerkontroller och insulininjektioner på grund av bland annat glömska. Sjuksköterskorna menade då att stödet bestod i att försöka lösa problemet utifrån dess kärna och anpassa åtgärder därefter. Vidare framkom olika svårigheter i behandlingen, bland annat brister i familjestödet vilket visade sig vara en påverkande faktor för hur tonåringen hanterar sin sjukdom. Sjuksköterskorna menade att vid sådana situationer behöver familjen samlas och tillsammans få det stöd de behöver.   Slutsats Sjuksköterskor erfar att tonåringar med typ 1 diabetes är i behov av sjuksköterskors stöd för att hantera sin sjukdom på bästa sätt. Personcentrerad vård är sjuksköterskans nyckel för att ge det stöd den enskilda tonåringen behöver vilket inkluderar familj, skola, intressen och socialt nätverk.

Bakgrund: Omkring 500 000 människor har diabetes i Sverige och, 15% av dessa har typ 1-diabetes. Tonåringar kan stöta på många utmaningar i livet, om de dessutom har diabetes typ 1 kan utmaningarna vara tuffare än om de inte haft en kronisk sjukdom. En av utmaningarna för tonåringar med typ 1-diabetes är att lämna den trygga barnsjukvården och istället flyttas till vuxensjukvården. Syfte: Syftet var att belysa utmaningar som tonåringar med typ 1-diabetes kan uppleva. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats och induktiv design som är baserad på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: I studien framkom det tre teman och sju subteman som beskrev utmaningarna att övergå till vuxensjukvården, utmaningen att förhålla sin diabetes till det vardagliga livet och viljan att vara normal. Det visade sig att tonåringar upplevde vuxensjukvården som mindre personlig samt att det var en utmaning att skapa en balans mellan diabetessjukdomen och deras vardagliga liv. De strävade även efter en normalitet, att bli sedd som en person och inte en sjukdom.  Slutsats: Tonåringarna fick en begränsad mängd information inför övergången till vuxensjukvården vilket gjorde att de inte kände sig trygga och sedda av sjuksköterskorna. För att underlätta detta krävs att sjuksköterskorna ser hela människan bakom diabetessjukdomen och börjar tidigt med övergången till vuxensjukvården. Det var även viktigt att tonåringarna fick stöttning i att våga sprida kunskap om sin sjukdom samt att se till att de får möjligheten att träffa en dietist.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar som är aktiva inom idrotten och dess idrottsledare upplever könsmönstren inom idrotten. Studien använde sig utav tre frågeställningar: Ett. Vilka könsmönster finns det inom idrotten? Två. Hur är ungdomars upplevelser när könsmönstren bryts? Tre. Hur påverkar idrottsledare könsmönstren inom idrott? Studiens metod var en litteraturöversiktlig studie, där sökningen skedde i Discovery och Scopus, sammanlagt granskades tio artiklar. Några av studiens inklusionskriterier var ungdomar som var aktiva inom en idrott och var mellan 10–18 år, idrottsledare för ungdomar och enbart studier som använde sig av observationer och/eller intervjuer inkluderas i arbetet.  Några exklusionskriterier var kvantitativa studier, studier som undersökte vuxnas upplevelser av könsmönstren inom idrott och studier publicerade före 2010. Studien använde sig utav CASP (Critical Appraisal Skills Program) för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Fem av artiklarna ansåg författarna hade mycket god kvalitet, tre av artiklarna bedömdes ha en god kvalitet och två artiklar hade en godkänd kvalitet, efter objektiv analysering. Resultatet som framgick i denna studie var att idrotten har en viktig påverkansfaktor när det kommer till ungdomars tankar och konstruering av könsstereotypiska normer. Könsmönstren inom idrott skapar en oro bland ungdomarna att inte passa in i ramen för vad som är maskulint och feminint, därmed skapas en känsla av att vara “bunden” till sitt sociala kön. Idrottsledarna spelar en viktig roll i att lära och forma ungdomarnas syn på vad som är maskulint samt feminint, därför är det viktigt att ledarna förstår sin roll så att inte de konservativa könsrollerna återskapas inom idrotten. Slutsatsen som drogs av författarna var att idrottsarenan formar tankarna hos ungdomar utifrån vad som är stereotypiskt maskulint samt feminint. Könsmönstren som skapas inom idrotten skapar enligt de granskade studierna en rädsla för ungdomarna att bryta mot den könsstereotypiska ramen och ungdomarna känner att deras sociala kön kan styras av det biologiska könet. Det kan bidra till att ungdomar inte vågar utföra den idrott de verkligen vill och det kan leda till att ungdomar inte känner sig riktigt välkomna till idrottsarenan.

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda på vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gäller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda på vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda på hur mycket tid tonåringar tillbringar på Internet, vad de gör på Internet och hur mycket insyn vuxenvärlden har i deras Internetanvändande. Vår undersökningsgrupp är tonåringar i åldern 13-16. Vi har bedrivit en tvådelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkätundersökning och den andra delen av en fältstudie på mötesplatsen Lunarstorm. Enkäten, som innehöll frågor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever. Lunarstorm granskades genom att vi under en begränsad tidsperiod slumpvis valde ut 20 användare och analyserade de dagböcker och bildkollage dessa ungdomar hade på sina hemsidor på mötesplatsen. Vi tolkar våra resultat med utgångspunkt från psykologiska personlighetsteorier och teorier kring ungdomskulturer, och vi tycker vi oss kunna se att Internet påverkar tonåringar i deras identitetsskapande och skapandet av sociala relationer. Denna påverkan har vi funnit i form av en övergripande sexualisering av ungdomar där unga flickor exponerar sina kroppar, ett frekvent och övergripande experimenterande med roller, kollektiva forum där destruktivt beteende såsom självskadebeteende är den gemensamma nämnaren, avsaknad av integritet på så vis att man berättar oerhört privata saker för en okänd publik, och även en råhet i kommunikationen ungdomar emellan. Vi menar att påverkan är tydlig och att den kan vara väldigt negativ i och med att många tonåringar inte har vuxna omkring sig som engagerar sig i deras Internetanvändande. För att Internetanvändandet inte ska få negativt inflytande över tonåringarnas identitetsformande och deras sätt att skapa sociala relationer, behöver vuxenvärlden ta sitt ansvar och inte lämna barnen helt ensamma med Internet. / The purpose of this has been to examine how much adolescents are influenced by the Internet in forming their identities and creating social relations. We have interpreted our results using psychological theories and theories concerning adolescents. We have come to the conclusion that adolescents are influenced by the Internet when forming their identities and creating social relations.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur sex döva tonåringars förhållande till skönlitteratur ser ut. Jag har också velat ta reda på vilka faktorer som påverkar dessa döva tonåringars läsning, och om döva romankaraktärer har en inverkan på deras läsupplevelse. Teorin bygger på tidigare forskning om döva och läsning, samt några centrala begrepp från receptionsforskningen. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med samma sex döva tonåringar. Resultatet av undersökningen visar på att döva tonåringar har en allmänt positiv syn på skönlitteratur, men visar också att läsning för dem är mycket förknippad till språkutveckling. Några bland de viktigaste faktorerna till deras läsning visar sig vara språket, familjen och kompisar. Döva romankaraktärer har en viss effekt på tonåringarnas läsupplevelse. Denna undersökning resulterar förhoppningsvis i vissa pedagogiska konsekvenser kring skönlitteratur i dövskolan.

The aim of this study was to investigate how various professions within the treatment of ADHD is working with the diagnosis and the importance of the diagnosis has been at work. We also want to investigate what the different professions think of the diagnosis, what it has for opportunities or limitations in treatment. The chosen professions are two nurses, two treatment assistants, a psychologist and a psychotherapist. When we interviewed our chosen professions, we have used a qualitative approach with semistructured interviews. Through our interviews we got the opportunity to take part in the various professions' knowledge and experience of working with teenagers who have ADHD. The results show that there are different ways to look at the diagnosis and its implications, and that the professionals believe that the diagnosis brings both opportunities and limitations of the treatment. The most important thing is not to have a predetermined idea of how teenagers with ADHD behave as this can mean major limitations in the treatment. Meanwhile, the diagnosis of opportunities helps the professionals to understand the teenager's difficulties in everyday life. For a successful treatment requires that there is a good cooperation with the help of a good alliance between the professional and the individual. To achieve this, understanding of the diagnosis and its symptoms decisive treatment.

Forskning tyder på ett ökat alkoholintag hos ungdomar. Det är inte frågan om utan när tonåringar börjar intressera sig för alkohol. Tillgängligheten till alkohol ökar hela tiden. Många tonåringar vet hur de snabbt, billigt och lätt ska få tag i alkoholen som aldrig tycks sina. Frågan är hur föräldrar ska förhålla sig till detta. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka dessa strategier är samt hur föräldrar använder sig av dem. Det visar sig att föräldrar faktiskt har en mängd strategier trots att de själv inte anser sig ha det. Föräldrarna lyfte fram viktiga strategier som att vara öppen i förhållandet till alkohol, tillit, markera gränsen mellan barn och vuxen och känna förtroende för varandra. Föräldrar är mer oroliga för narkotika än för alkohol, trots att alkoholen är mer tillgänglig. Dessutom är tonåringar oftast berusade när de testar narkotika de första gångerna. Strategier behövs för att bemöta och hantera tonåringars nyfikenhet på alkohol och andra droger. / Parenthood, Teenagers and Alcohol. Parental strategies to deal with their teenagers´exposure to alcohol.

No description available.

Background: Obesity is a chronic disease and a growing problem insociety. Obesity is increasing in children, while a great stigma remains insociety. School nurses have an important role in seeing students withobesity to offer support. Purpose: Was to study school nurses' experience oftalking about obesity with high school students. Method: A qualitativemethod with an inductive approach was used. Eight school nurses atmunicipal high schools in Halland were selected and interviewed. Results:The results revealed three categories: The importance of creating arelationship, Need for conversation strategies and Challenges in theconversation, as well as eight subcategories. Obesity is a sensitive subjectand the most important thing in the conversation with the student is to createtrust to establish a relationship in the long term, which is the basis for beingable to talk about healthy lifestyle changes. Clearer guidelines and supportmaterials are needed to promote conversations about obesity with students.Conclusion: Fear of enforcing stigma may be a reason why school nursesavoid informing about obesity, unless the student requests it. The studyshows that more support material is required for school nurses to discussobesity without the influence of stigmatization.