<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Enöppen inställning till alkoholkonsumtion under ungdomsåren kan varaproblematiskt då forskning visar på att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen ålder, ungdomar i dag har en väldigt positivinställning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det är därför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet då alkoholen ofta har ettstarkt symbolvärde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjälpmedel kandock innebära något positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och får nyamöjligheter med alkoholens hjälp. Syftet med denna studie var att jämföra ungaindividers berättelser kring alkohol. I studien jämförs och studeras tvåflickors berättelser kring hur alkoholen som ett symboliskt hjälpmedel spelarin i deras liv. Studien utgår från en kvalitativ ansats ochdatainsamlingstekniken är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visadetydligt att alkohol har olika betydelse för olika individer även om mängden avden stora gruppen ungdomar har samma mönster kring konsumtionen av alkohol.

Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos en grupp tonåringar som går på gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvällsmänniskor påverkas av dessa variabler. Studiens empiri är hämtad genom en enkätundersökning där en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom Spearman´s rangkorrelation. Resultat från den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter. Det visade sig även finnas ett samband mellan ett flertal undergrupper till dessa variabler. Vidare visar undersökningen ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos killar men inte hos tjejer. Den här studiens resultat redogör även för ett samband mellan fysisk aktivitet och sömnkvalitet hos kvällsmänniskor. Då samtliga av dessa samband har en svag korrealtion kan inga större slutsatser dras endast utifrån denna studie.

Denna studie är ett kvalitetssäkringsprojekt inom BUP och syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om tonårsflickors upplevelser av att ha gått i uttryckande konstterapibehandling i grupp.   Uttryckande konstterapi är en psykoterapimetod, som förutom det verbala språket använder sig av olika konstnärliga icke-verbala språk såsom bild, musik, dans/rörelse, samt poesi, psykodrama och saga/myt i behandlingsprocessen. Metoden finns inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) inom Landstinget i Värmland (LiV).     Deltagare i studien är tonårsflickor mellan 15 och 19 år, som deltagit i uttryckande konstterapi i grupp inom BUP. De tillfrågades om det varit hjälpsamt och i så fall vad var det som var hjälpsamt? Åtta forskningsintervjuer med öppna frågor har genomförts och materialet har sedan bearbetats utifrån Tematisk analys.   Resultatet som framkom ur intervjustudien visar på att behandlingen har haft positiva effekter både på kort och lång sikt. Den kreativa processen i metoden innebar att deltagarna genom att använda sig av de konstnärliga uttryckssätten fick kontakt med sitt inre och att de kunde ge sitt inre ett uttryck. Detta medförde att de kunde använda sig av skapandet som affektreglering under terapin och att de fortsatt med det över tid. Grupprocessen hade en viktig funktion som trygg bas att utgå ifrån och en säker hamn att återvända till. Sammantaget medförde metoden att mentaliseringsförmågan föreföll öka hos gruppdeltagarna.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att ta fram en bilderbok för tonåringar. Boken riktar sig till alla de som är, tror sig vara eller känner någon som kommit ut som homo- bi eller transexuell. Boken är helt baserad på mina egna erfarenheter. Projektredogörelsen tar upp olika teorier, både kring barn- och ungdomslitteratur, och beskriver arbetsprocessen och resultatet med arbetet. Min uppgift har varit att ta fram boken, inte att undersöka mottagandet av densamma ute i skolan. Min förhoppning är att boken i framtiden ska finnas tillgänglig på webben så att ungdomar kan välja att ta den till sig på skolbibliotek, Internetcaféer eller hemma. Den är inte tänkt som ett undervisningsmaterial. Vill ni läsa boken, kontakta mig på annaracz@gmail.com / My account describes the progress on producing a picture book for teenagers. The book is for everyone who is, believe to be or know someone who has come out of the closet as gay, bisexual or transsexual. It is completely based on my own experiences.The acoount contains theories, both on children- and youthlitterature, and describes the process and the outcome of my work. My task has been to produce the book, not to investigate the reception of the book out in the schools. My wish is that the book in the future will be available online so that teenagers can read it at the school libraries, internet cafés and at home. It is not meant for education. If you wish to read the book, contact me at annaracz@gmail.com

<p>Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant. Resultatet för föräldrars arbetssituation i förhållande till depression var dock signifikant. Sambanden mellan framtidstro och dialog med föräldrar, välmående respektive nöjdhet med livet var starkt signifikanta. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Det betonas att ytterligare forskning behövs gällande tonåringars uppväxt i familjer där arbetslöshet och långtidssjukrivning finns.</p>

<p>I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier – nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid. 1 049 ungdomars enkätsvar, följda från årskurs sju till nio, från utvärderingen av projektet <em>Skolors preventiva arbete mot alkohol och narkotika,</em> gällande frågor om problembeteenden och riskfaktorer användes. Faktor- och klusteranalyser, korstabuleringar, ANOVA och t-test genomfördes. Tre föräldraskapsfaktorer; värme, kontroll och hämning<em> </em>(av kommunikation) återfanns. Olika nivåer av faktorerna skapade nio (årskurs sju) respektive tio (årskurs nio) föräldraskapsmönster. Femtiofem individer gick från låg till hög nivå av hämning mellan mättillfällena; flera anpassningsaspekter påverkades negativt hos dessa. Det indikerade på kommunikationens vikt för anpassning, det diskuteras kring behovet av bredare perspektiv på föräldraskapet.</p>

<p><em>Bakgrund:</em><strong> </strong>I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. <em>Syftet:</em> med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. <em>Metod:</em> Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. <em>Resultat: </em>Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. <em>Konklusion:</em> Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.</p>

<p>I vårt samhälle finns det många sätt att förnöja sig på till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande många böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterära böcker, framför annan underhållning? Är skönlitteratur främst en del av skolans värld där vissa saker måste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats där jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev två årskurser på en 6-9 skola, valet föll på en åttonde och en nionde klass. Ett frågeformulär och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt inställda till skönlitteratur. Utifrån detta underlag har nu denna undersökning av tonåringars läsintresse och läsvanor resulterat i att en majoritet av dessa ungdomar var positivt inställda till skönlitteratur. Även tidigare forskning runt detta ämne tas upp. Förutom intresse för skönlitterär läsning, behandlas även vad som kan vara orsaker till att det finns ett intresse eller varför det är svagt.</p>

Bakgrund: I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. Metod: Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. Resultat: Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. Konklusion: Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.