No description available.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor. Syftet med vår studie är att se skillnader i matvanor mellan elever som tränar ofta och de som tränar sällan på fritiden samt var de anser sig få sin kunskap om kost och bra matvanor ifrån. Metod. 206 elever, i årskurs 9, från 3 olika skolor deltog i en enkätundersökning om mat- och träningsvanor. Resultat. Elever som anser sig träna ofta anser sig ha bättre matvanor än de som anser sig träna mer sällan. De kunskapskällor elever prioriterar om bra matvanor är till stor del utanför skolan. Konklusion. Skolan kan bli bättre på att förmedla kunskaper om bra kostvanor såsom det står i kursplanerna. Så de som tränar och även de som inte tränar anser att de får valid och bra kunskap om matvanor från skolan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att få barn och att bli mamma. För att besvara syftet användes frågeställningarna: -          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omställningen från att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma? -          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förändring gällande fysisk förmåga under och efter sin graviditet? -          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av träning och familjeliv? -          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten från svenska hälso- och sjukvården? Metod Metoden som användes i studien är kvalitativ. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats. Studien behandlar områdena; graviditet, träning, idrottslig karriär, planering, livsprioriteringar, stöd, barnets hälsa och hälso- och sjukvård. Urvalskriterierna innefattade att de kvinnliga elitidrottarna ska ha varit elitaktiva på landslagsnivå både före och efter sin graviditet, alternativt ha ett tydligt mål att komma tillbaka till sin tidigare nivå efter graviditet. De kvinnliga elitidrottarna har en medelålder på 34 år och hade barn i åldrarna 0-5år. De kvinnliga elitidrottarna kommer från individuella idrotter och representerar fem olika idrottsförbund som samtliga ingår i riksidrottsförbundet. Resultat Resultatet visar att det finns ett antal gemensamma faktorer hos de kvinnliga elitidrottarna. Samtliga menar att den information de fått från svenska hälso- och sjukvården inte var relevant i förhållande till deras elitidrottande gällande träning. De kvinnliga elitidrottarna fick i olika utsträckning ändra sina träningsprogram under graviditeten. En viktig faktor som var gemensamt för alla de kvinnliga elitidrottarna var stödet de hade från familj, anhörig och barnvakter. Slutligen så kräver arbetet som elitidrottare och mamma bra prioriterings-, planerings- och organisationsförmåga. Slutsats Varje graviditet är individuell. Gemensamt för de elitaktiva kvinnorna i studien är att det går att fortsätta en elitsatsning även efter sin graviditet.

Introduktion: Kvinnans kropp genomgår stora förändringar under en graviditet som till viss del kvarstår postpartum. Under denna period sker en fysiologisk återuppbyggnad av muskulatur och stödjevävnad och träning bör påbörjas så snart som möjligt efter förlossning. Fysioterapeutiskt handledd träning har positiv effekt på nyblivna mammors fysiska och psykiska välmående med en ökad fysisk aktivitetsnivå som följd. Dock upplever många kvinnor att de inte har tillräckligt hög motivation för att prioritera sin egen hälsa efter graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett individuellt anpassat träningsprogram kunde öka bålstyrkan hos postpartum-kvinnor samt ta reda på deltagarnas upplevelser av träningsperioden. Metod: Ett informationsbrev förmedlades via sociala medier. Totalt 46 kvinnor anmälde intresse varav 14 kvinnor stämde överens med studiens inklusions- och exklusionskriterier. Ett randomiserat urval ägde rum för att begränsa antalet deltagare. Totalt åtta kvinnor deltog i studien. Individuella möten skedde före och efter träningsperioden, där deltagarna fick svara på ett frågeformulär, utföra ett styrketest samt fick en genomgång av träningsprogrammet. Träningsperioden varade i fyra veckor med fokus på styrka, kontroll och stabilitet i bålen. Resultat: Samtliga kvinnor fick en mätbar styrkeökning. Genom frågeformuläret framkom att de upplevde ökad energi, förbättrad motivation till träning samt en styrkeökning som var applicerbar i vardagen. Konklusion: Individualiserad styrketräning postpartum är effektivt och kan ge en mätbar styrkeökning på kort tid. Träningsperioden resulterade förutom styrkeökning till en upplevelse av ökad energi samt ökad motivation till träning. Deltagarna upplevde ett behov av vägledning som ej finns tillgängligt inom mödravården idag. Fler och mer omfattande studier krävs.

Denna studie gjordes i syftet att undersöka ögats funktioner i en ishockeymålvakts uppgift att rädda puckar. Mer specifikt att undersöka vilka ögonfunktioner som är viktiga för en ishockeymålvakt och hur dessa funktioner kan tränas. Studien gjordes genom intervjuer med två olika respondentgrupper. Den ena gruppen bestod av experter inom ämnet och den andra gruppen bestod av målvakter i SHL. Studiens resultat blev att en målvakt inte kan följa pucken med skarp syn. Detta beror på de fysiologiska begränsningar ögon- och huvudrörelser har för att hinna följa med i puckens hastighet. Istället uppfattas puckens bana i det perifera synfältet. Då detta är fallet framkom också vikten av att samla visuell information om skottet innan det har avlossats. Begreppet Quiet Eye var en viktig funktion i detta läge. Det innebär fixeringen ögonen gör på ett område där en aktion kommer ske inom idrott. Träningsmetoderna för detta är inte bevisade men åsikter framkom om att utmana uppfattningsförmågan i målvaktens periferi. Detta kunde bland annat göras genom användning av vita puckar.

Bakgrund: Höft- och knäartros uppskattas vara den elfte främsta orsaken till funktionsnedsättning globalt sett. Vid artros har balansen mellan de uppbyggande och nedbrytande faktorerna i leden rubbats men någon exakt orsak till varför artrosutveckling sker kan inte fastställas. Den fysioterapeutiska behandlingen som rekommenderas vid höft- och knäartros är fysisk aktivitet och träning. Artrosskola är ett aktivt behandlingskoncept som består av bedömning, en teoridel samt en valfri del där utformning av träningsprogram med fysioterapeut erbjuds. Syftet med artrosskolan är att patienter med artros ska få rätt information om sjukdomen och möjlighet att må bättre med hjälp av fysisk aktivitet. Artrosskolan följs upp och har visat positiv effekt avseende minskad smärta, ökad fysisk aktivitet samt ökad hälsorelaterad livskvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka höft- och knäartrospatienters upplevelser och erfarenheter av sitt deltagande i artrosskola. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju utfördes med tre deltagare. Innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: En huvudrubrik togs fram “Artrosskolan - en vilja att bli sedd och potential till förbättring” utifrån underkategorierna artrosskolans utformning, fysioterapeutens bemötande, individens förväntningar och upplevelser samt aktivitetsnivå. Konklusion: Resultatet i studien visade på deltagarnas önskan om att bli sedd av fysioterapeuten i artrosskolan. Det framkom flertalet förbättringsområden som hade kunnat utveckla artrosskolan och hjälpa deltagarna till en bättre hälsa. När artrosskolan utfördes efter riktlinjerna samt inkluderade övervakad träning bidrog den till en positiv upplevelse. Fysioterapeuter har en viktig roll i arbetet med artrosskolan för att främja fysisk aktivitet och träning vid artros.

Bakgrund Depression är den största enskilda orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden. Tidigare forskning tyder på att fysisk aktivitet är en effektiv behandlingsmetod för depression. Enligt Socialstyrelsen är dock det vetenskapliga underlaget för fysisk aktivitet som behandling vid depression begränsat. Detta har lett till att det i dagsläget är lågprioriterat bland behandlingsrekommendationerna vid depression.   Syftet Att undersöka om och hur fysisk aktivitet kan användas som omvårdnadsåtgärd för att främja hälsan hos personer med depression enligt den senaste forskningen. För att besvara syftet formulerades två tydliga frågeställningar i syftet.   Metodbeskrivning Som metod valdes att göra en litteraturstudie där sökningar av den senaste forskning publicerad från 2011 och framåt genomfördes. Sökningarna gjordes i Uppsala universitets sökmotor samt i databaserna PubMed, PsykInfo samt Cinahl. Även manuella sökningar genomfördes. Alla artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall.   Resultat Flertalet av artiklarna visade att fysisk aktivitet kan användas som behandling vid depression samt för att förebygga depression. På vilket sätt och i vilken grad aktivitet skulle utföras för optimalt resultat kunde inte helt fastställas. Mycket tyder dock på att träningen bör utföras regelbundet och ofta.   Slutsats Resultatet visar på ett övertygande positivt samband mellan fysisk aktivitet och depression. Slutsatsen bör därför kunna dras att fysisk aktivitet går att använda som en omvårdnadsåtgärd för att främja hälsan hos personer med depression. Flera studier behövs för att påvisa på vilket sätt fysisk aktivitet kan användas som omvårdnadsåtgärd.

Bakgrund: Träning under en graviditet är viktigt både ur ett fysiologiskt samt psykologiskt perspektiv. Bristande fysisk aktivitet är en stor riskfaktor för hälsan. Livshändelser såsom graviditet och förlossning kan utgöra en större risk för bristande fysisk aktivitet hos kvinnor. Gravida kvinnor rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Informationen kring fysisk aktivitet och träning är ofta bristfällig inom mödrahälsovården varför det efterlyses ett närmare samarbete mellan till exempel barnmorskor och fysioterapeuter. Genom att förbättra kvantiteten och kvaliteten på informationen angående fysisk aktivitet hos gravida finns det en möjlighet att korrigera felaktiga uppfattningar och på så sätt främja en god hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors egen uppfattning om fysisk aktivitet och träning under och efter en graviditet samt upplevelse av mottagen information från sjukvården angående ämnet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fem kvinnor, vilka rekryterades via ett strategiskt urval. Därefter genomfördes en innehållsanalys av intervjuerna. Resultat: Analysen av intervjutexterna resulterade i en huvudkategori “Den gravida kroppen - individens eller sjukvårdens ansvar?”. Huvudkategorin innehöll följande kategorier “Kunskapsinhämtning - individens ansvar” samt “Aktivitetsnivå - individens val” med tillhörande underkategorier. Konklusion: Studien visade positiva upplevelser och uppfattningar av fysisk aktivitet och träning i samband med graviditeten. De intervjuade kvinnorna upplevde bristande information från sjukvården gällande detta ämne. De råd som kvinnorna hade fått från sjukvården upplevdes som osäkra och väldigt generella, därför fanns en önskan om att individanpassa råden.

Bakgrund: Autismspektrumsyndrom (ASD) är en medfödd nedsättning som påverkar barnets sociala och kommunikation förmåga, dock har forskning visat att den motoriska utvecklingen är försenad hos barn med ASD i jämförelse med barn utan diagnosen. Symtombehandlingen är ofta farmakologisk trots att fysisk träning kan minska frekvensen av stereotypiskt beteende och förbättra motorisk förmåga. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga och beskriva olika typer av fysisk träning, samt dess eventuella effekter avseende individ-, omgivnings- och beteendefaktorer för barn med ASD. Vidare var syftet att bedöma kvaliteten på studierna. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen skedde genom fem databaser och de åtta inkluderade artiklarna analyserade sedan av författarna. Resultat: Studierna undersökte flera olika interventioner och utfall, och använde därför 29 olika mätinstrument för att bedöma eventuella effekter av interventionen. Studierna analyserade totalt 242 barn i åldrarna 3-16. De signifikanta värdena redovisas ha effekt på stereotypiskt beteende, fysisk förmåga, kognitiv förmåga och kommunikation. Studierna visade ha en medelhög till hög kvalitet enligt SBU:s granskningsmall. Slutsats: Fysisk träning kan ge en positiv kort- och långvarig effekt på vanligt förekommande symtom vid ASD.

Introduktion: Sömn är ett återkommande kropps- och sinnestillstånd som utgör en grundpelare vid reglering av fysiologiska faktorer som påverkar kroppens välmående. Definitionen av återhämtning har beskrivits som kroppens förmåga att återgå till homeostas. Återhämtning är en nödvändig process till följd av den ansträngning som fysisk träning medför. I tidigare studier har man observerat att en brist på sömn och en störning i den cirkadiska rytmen har en negativ påverkan på frontallobens exekutiva funktioner, kognitionen samt den generella mentala hälsan. Som fysioterapeut är det relevant att bedöma sömnkvalitén för att ge patienter så goda möjligheter som möjligt till att få bästa tänkbara utfall av rehabiliteringen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sömnens påverkan på återhämtningen efter fysisk träning. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SportDiscus, AMED, PEDro och Web of Science. Efter bearbetning avsamtliga artiklar i de 6 olika databaserna, inkluderades totalt 15 artiklar i denna studie. För att granska de inkluderade artiklarnas kvalitet, tillämpades PEDro-skalan. Resultat: Sömnen besitter en viktig roll i återhämtningen efter fysisk träning. Träning har överlag visat sig påverka sömnkvalitén positivt. Bristande sömn har överlag visat sig ha en negativ påverkan på muskelkraft, kognitiv förmåga och reaktionstid. Bristande sömn har även påvisats öka utsöndringen av katabola stresshormoner i förhållande till anabola hormoner. Konklusion: Sömnen har en stor inverkan på återhämtningen efter fysisk träning då en bristande sömn har visat sig negativt påverka fysisk förmåga och balansen mellan återuppbyggande och nedbrytande hormoner.