Detta är en netnografisk fallstudie med syfte att studera hur svenska träningsbloggar framställer sin syn på träning och hälsa. Då begrepp som hälsa kan vara svåra att definiera och forskningen är relativt begränsad. Framför allt i samband med sociala medier som bloggar. Kommer detta att vara en explorativstudie, där vi diskuterar vår tolkning av resultatet. Tio svenska träningsbloggar studerades genom observationer med inriktning mot deras syn på och framställning av kroppsideal, kost och träning. Slutsatsen blev att inläggen och materialet som delades på bloggarna varierande beroende på vilken målgrupp de riktar sig åt och vem som drev den. Det var svårt att få en generell uppfattning av begreppen då bloggarna ofta reflekterades av personen bakom dem, där egna åsikter och erfarenheter influerade mycket av materialet. Sociala medier är ett relativt nytt fenomen, där vem som helst kan dela med sig av sina sypunkter och åsikter. Forskning om vilka effekter detta kan ha är fortfarande begränsat, och är ett ämne som troligtvis bara kommer bli större med tiden.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar.

Idag är de hot och påfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk än fysisk karaktär, vilket medför att våra stresshanteringssystem inte är helt ändamålsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk träning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa träningsformer upplevdes skilja sig åt. Tio individer intervjuades, alla utövade någon form av fysisk träning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska träningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktären på stressreduktionen skilde sig åt. Den fysiska träningen gav en effektiv stressreduktion vid påtagliga stresstillstånd, medan meditation bidrog till att förändra förhållningssättet till det som stressar. Resultaten pekar på att fysisk träning och meditation är komplementära i strävan efter stressreduktion och det som verkar vara avgörande för valet av utövande är individens personlighet, situation och i vilken fas man befinner sig i livet.

Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT. Mina resultat visar att majoriteten av deltagarna tycker det är viktigt med musik vid träning för att känna motivation. Som viktigaste musikaliska faktor upplevs i detta samband musikens tempo. Mina observationer och informanternas enkätsvar tyder också på att musiken hjälper till att öka motionärernas inre motivation som får anses som den mest varaktiga kategorin av motivation.

Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna själva skapar. Hon menar att elever allt som oftast väljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill därför utgå från lärares perspektiv för att undersöka om det är individuellt eller gemensamt grupparbete som är deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lärare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. Vår studie visar att lärare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansättning skapar förutsättningar för ett mer individuellt grupparbete. Problemet vi ser med detta är att intentionen och genomförandet inte går hand i hand och därför inte uppfyller lärarnas syfte med grupparbete.

<p>2013-06-04</p>

Rapport på rapport visar att elevers psykiska hälsa blir allt sämre. Mental träning är ett samlingsnamn för olika metoder vi kan använda oss av för att träna upp vår mentala styrka. Den här studien belyser detta då det är ett mycket aktuellt ämne och med hjälp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental träning och varför det är en tolkningsfråga. Med den nya läroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehållet, ”spänningsreglering och mental träning” där denna studie är inriktad på det senare, mental träning. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslärare tolkar och uppfattar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1, samt hur lärarna belyser mental träning ur ett elevperspektiv. För att ta reda på vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslärare runt om i mellersta Sverige. Därefter fick en klass från respektive lärare svara på några enkätfrågor om hur de upplever mental träning i idrottsundervisningen. Med resultaten från enkäterna kan en jämförelse mellan idrottslärarna och eleverna göras och om de delar uppfattningen om mental träning. Studien visar att idrottslärarna har olika tolkningar om mental träning. Alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter av mental träning och deras tolkningar reflekterar deras egna uppfattningar, vilket leder till att mental träning tolkas olika från olika lärare. Samtliga lärare trycker på att de gärna vill att punkten skall utvecklas i läroplanen, antingen med tydligare begrepp, fler exempel på stoff, att det skall finnas med i kommentarmaterialet eller betygskriterierna ect. Något som också är gemensamt för lärarna är att de vill ge eleverna verktyg och utbildning i hur de kan använda mental träning inom andra områden och inte enbart i idrottssammanhang. Studien visar även att eleverna upplever mental träning som något positivt och de allra flesta tycker att det ger dem fokus och bättre resultat. Det framgår även att eleverna vill ha mer mental träning i deras idrottsundervisning. Studien visar också att det finns en delad uppfattning om begreppet mental träning används av idrottslärare och sen visar det sig att det inte stämmer att mental träning ges regelbundet i idrottsundervisningen.

Introduktion. Mental träning är ett begrepp som innefattar olika faktorer och har visats kunna ha en positiv inverkan på fysisk prestationsförmåga inom idrott. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elitsatsande längdskidåkares användning av olika mentala strategier under träning och tävling samt huruvida användandet av dessa påverkas av idrottarens tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder. Metod. Frågeformuläret som användes var ett specifikt frågeformulär avseende tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder och frågeformuläret TOPS (Test of Performance Strategies) användes för att undersöka 48 elitlängdskidåkares (20,2±2,6 år (medel±SD)) användning av 10 olika mentala strategier. Resultat. Resultaten visade att de som tävlar på en lägre nivå i större utsträckning använde den mentala strategin inre samtal under träning (p=0,029) och tävling (p=0,020). Aktiva med större träningsvolym använde i större utsträckning aktivering (p=0,039) och inre samtal (p=0,024) under träning och automatisering (p=0,037) och känslokontroll (p=0,035) under tävling. Avseende könskillnader använde de manliga elitlängdskidåkarna i större utsträckning de mentala strategierna målsättning (p=0,040) under träning och känslokontroll (p=0,047) under tävling. Avseende ålder noterades inga signifikanta skillnader. Konklusion. Sammanfattningsvis observerades en del skillnader under träning och/eller tävling, utifrån olika tävlingsnivå, träningsvolym och kön.

Idag (2014) är träning och hälsa viktiga bestånddelar i våra liv och har en stor betydelse hos allt fler. Att spendera mycket pengar och tid på träning är allt vanligare vilket har gett fart på träningsresor runt om i världen. Kända profiler inom idrottsvärlden, föreningar och flygbolag arrangerar årligen träningsresor och dessa har en stor efterfrågan i dagens samhälle. Vad är det som gör att individer väljer att bekosta dessa resor och vilka är det som åker? / Today (2014) is the health and training important elements in our lives and have importance in many people´s lives. To spend much money and time on training is more common which has given impeteus to training trips around the world. Famous profiles in the sports world associations and airlane arranges training trips and they have a great demand in todays´society. What is it thats makes individuals choose to pay for these trips and which people is it travelling? The purpose of this study is to examine the individual´s experience of training trips as well as the motives that why they choose to go off to these trips. Three questions asked were: - What impact did the instructors and the trip on its participants?- Who/which scene is the reason to go off on a träning trip?- What can be read in results in terms of the participants experiences of the trip?

No description available.