Introduktion: Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta är ett folkhälsoproblem för större andelen gravida i samhället. Mer än två tredjedelar av gravida kvinnor upplever ländryggssmärta och nästan en femtedel upplever bäckensmärta.  Syfte: Att utvärdera evidensen för effekter av fysisk aktivitet som intervention för ländryggs- och/eller bäckensmärta hos gravida kvinnor. Metod: Litteratursökningen i denna systematiska litteraturstudie utfördes i tre olika databaser, PubMed, Cinahl samt SPORTDiscus. Studien inkluderade randomiserade kontrollerade studier samt artiklar inom spannet av 15 år. Studier som innefattade ländryggs- och/eller bäckensmärta under graviditet samt fysisk aktivitet inkluderades. Urvalsprocess av relevanta artiklar utfördes enligt PRISMAS flödesschema. Kvalitetsgranskning gjordes enligt PEDro skalan.  Resultat: Tretton artiklar inkluderades i litteraturstudien efter litteratursökning samt relevansbedömning. Artiklarna bedömdes ha moderat till bra kvalitet enligt PEDro- skalan. Interventionerna var lika i flera av studierna men överlag skiljde sig flera av studiernas interventioner åt. Tio studier hade variationer av träningsprogram som intervention där tre studier följde American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) och en studie följde Royal College of Obstetricians and Gynecologists (RCOG). Andra träningsinterventioner var Hatha yoga, pilates samt vattenträning. Resultat visade att fysisk aktivitet gav effekt i 10 av 13 studier sett på ländryggs- och/eller bäckensmärta. Konklusion: Resultatet att majoriteten av de granskade randomiserade kontrollerade studierna visade positiva effekter av fysisk aktivitet indikerar att fysisk träning i olika former kan vara positivt och kan rekommenderas till gravida med ländryggs- och/eller bäckensmärta. Då antalet inkluderade studier var lågt och typen av träning och träningsupplägg varierande är det svårt att dra säkra slutsatser om effekt av specifika träningsmetoder. Mer forskning inom området behövs för att kunna säkerhetsställa evidensen för fysisk träning som behandling för graviditetsrelaterad ländryggs- och/eller bäckensmärta.

Fysisk aktivering är en minst sagt väsentlig del av livet. Utan den kan allt från depression till en mängd andra typer av sjukdomar som hjärtsjukdomar uppstå (Henriksson, Sundberg, 2015-11-17). Fetma och hjärtsjukdomar avslutar miljontals liv tidigare varje år världen över(Quinn Mattingly, U.Å). Försummelse av träning i olika former är väldigt vanligt och kan till och med hända de mest erfarna idrottare och tränade personer. De senaste två åren har tvingat oss som samhälle att stanna hemma, arbeta hemifrån och till och med träna hemifrån. Det finns fler anledningar till att någon skulle vilja träna hemma i stället för, till exempel, på ett gym. Vare sig det är för bekvämligheten (ingen transport behövs) integriteten (ingen rädsla för att andra människor ska döma dig) eller som vi har sett under åren 2020-2022, att vi måste stanna hemma för att minska risken för spridning av en särskild sjukdom, kan träning hemma vara ett mycket relevant alternativ för att hålla sig i form i dagens samhälle.

No description available.

Bakgrund: Ljumskbesvär är vanligt förekommande hos fotbollsspelare. En av de vanligaste orsakerna till detta tycks vara låg excentrisk styrka i höftadduktorerna (EHAD). Excentrisk träning är en metod som används för att öka EHAD och förebygga ljumskbesvär. Dock finns i dagsläget ingen systematisk litteraturgranskning som undersöker huruvida ökad EHAD har en förebyggande effekt för ljumskbesvär, därför är det relevant att undersöka om det finns ett samband för detta. Syfte: Syftet med litteraturgranskningen var att kartlägga kunskapsläget gällande effekten av träning för höftadduktorer avseende excentrisk styrka och som förebyggande metod för ljumskbesvär hos fotbollsspelare. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och CINAHL. Efter sökningen inkluderades åtta stycken studier, ytterligare en studie inkluderades efter en sekundärgranskning. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av PEDro skalan och The Quality Assessment Tool for Qualitative Studies (QATQS). Resultat: Sex studier visade att excentrisk träning för höftadduktorerna resulterade i ökad EHAD, varav fyra av dessa presenterade en signifikant ökning jämfört med kontrollgruppen- och två i interventionsgruppen. Tre studier visade att preventiv excentrisk träning för höftadduktorerna resulterade i reducerad förekomst av ljumskbesvär hos fotbollsspelare, varav två av dessa presenterade en signifikant reducerad förekomst av ljumskbesvär jämfört med kontrollgruppen. Konklusion: Excentrisk träning för höftadduktorer leder till ökad excentrisk muskelstyrka i höftadduktorer samt bidrar till reducerad förekomst av ljumskbesvär hos fotbollsspelare. Det saknas enskilda studier som mäter båda utfallen samtidigt, därför bör framtida forskning undersöka om ökad excentrisk muskelstyrka i höftadduktorer och reducerad skadeförekomst har ett samband.

This systematic review aims to investigate what interventions have shown to be effective in strengthening students’ cognitive abilities and working memory and how language-related abilities are affected among students with developmental language disorder (DLD). All the articles included show evidence that cognitive training and interventions for the working memory directly affect students’ cognitive abilities and transfer to other domains, such as language abilities.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur läroböcker erbjuder stöd för lärandet i matematik för elever med språkstörning i årskurs 4. Bakgrunden behandlade matematik som språk, behov som elever med språkstörning kan ha, läromedels roll i skolan och tidigare studier i läromedelsanalyser. Det teoretiska ramverket utgick från en tidigare läromedelsanalys med fokus på elever i matematiksvårigheter och redogjorde studiens centrala begrepp som utgjorde kriterier i analysverktyget. Studiens syfte uppnåddes genom en kvalitativ textanalys och erbjuder ett användbart analysverktyg som beskrivs i studiens metod. Studiens resultat indikerade varierande stöd för elever med språkstörning, där en bok erbjöd mer stöd. Båda läroböcker visade begränsat tillgänglighet när det gäller matematiska modeller, samt brister i skriftliga träningsmöjligheter. Resultaten diskuterades angående huruvida läroböckerna möter behoven för elever med språkstörning. Slutsatsen blev att läroböckernas tillgänglighet och träningsmöjligheter bör förbättras, med stöd av lärares och speciallärares avgörande roll att anpassa undervisningen för elever med språkstörning.

The assignment from Slottsbro AB was to construct an outdoor activity in modular form, without electronics, mechanics or weights as resistance, targeting seniors. To gain better understanding of what kind of activities seniors need and what problem areas they have, interviews were made with physiotherapists’, researchers and training instructors. Seniors were interviewed and answered questionnaires and observations of various kinds were made to gain further knowledge and inspiration. A literature study was made to gain knowledge of seniors’ health and physiology, fitness and movement exercises and fall prevention. Exercise is a great way for preventing falls, especially functional training, meaning training to manage everyday life. It is particularly balance, leg strength, explosive arm strength and mobility that need to be trained. During the construction phase sketches of various suggestions on equipment or motion exercises were made and were consulted with Slottsbro AB. CAD-models were constructed based on the previous decisions. From these CAD-models prototypes at scale of 1:10 were made in the University workshop. The models were later used to take product pictures outdoors, in order to give an idea of how a full-scale design would look like. Scale models were also used in the compulsory thesis exhibition. To show how the park should be used a stop film was made. It was meant as an illustrative element during the exhibition and final presentation. The modules that were developed were:  A bench with three different seat heights  A balance board  A staircase combined with an inclined plane  Bars in different heights to stand by and do different types of exercises,  Rings attach to rubber bands with different resistance  Windlass, curved pipe and spinning wheels The activity park was named Palaestra which means “training” in Latin. / Projektet från Slottsbro AB gick ut på att konstruera en utomhusaktivitet i modulform utan elektronik, mekanik eller tyngder som motstånd som riktar sig till seniorer. För att få ökad förståelse gällande vad seniorer behöver för aktiviteter och vilka problemområden som finns gjordes intervjuer med sjukgymnaster, forskare och träningsinstruktörer. Seniorer intervjuades samt svarade på enkäter och observationer av olika slag gjordes för att få ytterligare kunskap och inspiration. En litteraturstudie gjordes kring äldres hälsa och fysiologi, träning och rörelseövningar samt fallprevention. Träning är ett bra sätt att förebygga fallolyckor på, och då speciellt funktionell träning, med andra ord träning för att klara vardagen. Det är framförallt balans, benstyrka, explosiv armstyrka och rörlighet som behöver tränas. Under konstruktionsarbetet skissades olika förslag på utrustning eller rörelseövningar upp och konsulterades med uppdragsgivaren. CAD-modeller gjordes på de delar som valts att jobba vidare med. Utifrån dessa togs prototyper i skala 1:10 fram i universitetets verkstad. Modellerna användes senare för att ta produktbilder utomhus, detta för att ge en bild av hur en fullskalig konstruktion skulle se ut. Skalmodellen användes även i den obligatoriska exjobbsutställningen. För att visa hur parken skall användas gjordes en stop motion film. Den användes som ett illustrativt inslag under redovisning och utställning. De moduler som togs fram var:  En bänk med tre olika sitthöjder  En balansbräda  En trappa kombinerad med ett lutande plan  Barrar i olika höjd att stå vid och utföra olika typer av övningar  Ringar fästa i gummiband med olika motstånd  Vindspel, krullrör samt snurrhjul Aktivitetsparken döptes till Palaestra som på latin betyder träning.

Bakgrund: Idag är 20 procent av Sveriges befolkning över 65 år. Många av dessa lider av fysisk, psykisk eller social ohälsa, samtidigt som vård och omsorg inte kan bemöta deras behov. Med stigande ålder förändras kroppens sammansättning och kroppens funktioner försämras. Äldres ohälsa blir ett ännu större problem vid sjukhusvistelse då äldre människor generellt sett är mer inaktiva och muskelstyrkan minskar. För att motverka försämrad hälsa efter utskrivning har fysisk aktivitet visat sig vara en möjlig behandlingsform. Men hur stor betydelse har den fysiska aktiviteten efter utskrivning från slutenvården?   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse fortsatt rehabilitering genom fysisk aktivitet har för äldre personers hälsa efter utskrivning från slutenvård.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes och vid litteratursökningen användes de akademiska databaserna PubMed och Cinahl. Samtlig litteratur bestod av vetenskapligt granskade artiklar publicerade i fulltext och tillgängliga från Högskolan i Gävle. Resultat: Samtliga 14 studier beskrev förbättringar på fysisk hälsa genom fortsatt fysisk aktivitet efter utskrivning från slutenvården hos äldre. Gällande psykisk och social hälsa var resultaten dock inte lika tydliga vilket påvisade att mer forskning behövs. Regelbundna motivationshöjande insatser genom återkopplingar påvisades vara viktiga All fysisk aktivitet förbättrade hälsan. Högintensiv träning påvisades dock vara mest effektiv på vissa parametrar. Aktivitet i hemmiljö visade sig vara minst lika effektiv som aktivitet inom vården samtidigt som studierna dock visade att andelen olycksfall var något högre vid obevakad aktivitet i hemmiljö än inom den bevakade slutenvården.      Slutsatser: Fortsatt fysisk aktivitet är viktigt för äldres fortsatta fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fysisk aktivitet bör därför implementeras i de äldres vardag efter utskrivning. Regelbundenhet gällande den fysiska aktiviteten för äldre efter utskrivning är viktigt för bibehållen god hälsa och ett hälsosamt liv. Kunskap finns till viss del på området men mer forskning behövs.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer. Studien gav stöd för att SDT går att använda för att förklara upplevd transfer samt visar på viktiga implikationer för organisationer att beakta inför, under och efter framtida utbildningsinsatser. / Although organizations increasingly have been focusing on training, the research is still unclear on what leads to actual change in future work. In this study, we have investigated Baldwin and Ford's model of transfer of training and which individual-, design- and environmental factors that have explained a group of Armed Forces Employees’ perceived knowledge acquisition and transfer after completing training. This was done with the Self-Determination Theory (SDT) as theoretical framework. For knowledge we found autonomous motivation (AM), controlled motivation (KM), Experience of autonomy promotion and Needs Support from the manager to be explanatory factors. Explanatory factors for perceived transfer were autonomous motivation, experience of autonomy promotion and knowledge. In the current study we have found support for SDT to be able to explain experience of transfer, something organizations need to consider before, during and after training.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagoger arbetar med grovmotorik i förskoleklass. Tidigare analyser tyder på att det inte finns någon tydlig läroplan för förskoleklass pedagoger om hur de ska arbeta med grovmotorik. Hur känner pedagoger i förskoleklass att grovmotoriken prioriteras och hur arbetar dem med grovmotorik?  Tidigare forskning diskuteras och centrala begrepp tydliggörs i arbetet, för att få en tydligare förståelse för grovmotorik. Det finns även forskning som visar att genom att arbeta med grovmotorik kan öka koncentrationen hos många barn och detta kan i sin tur leda till bättre resultat i skolan. Man kan även arbeta med grovmotorik genom att kartlägga elever i just grovmotorik för att se hur elever utvecklas inom motoriken, detta kallas för sensomotorisk träning och detta kan leda till att man hjälper elever som har svårigheter med motoriken, vilket enligt forskningen är sammankopplat med koncentrationssvårigheter.  För att ta reda på syftet gjordes enkätundersökningar och två intervjuer med utbildade pedagoger som metod, för att få relevanta svar.  Resultatet visar att flera av pedagogerna anser att det arbetar med grovmotorik på ett omedvetet sätt och förlitar sig på skog och lekplatser. Några av pedagogerna anser också att det fokuserar och arbetar med grovmotoriken medvetet och har tänktet i huvudet, vilket leder till att de arbetar med grovmotoriken på många olika plan i verksamheten utan att de tänker på det.   Slutsatsen av arbetet är att flera pedagogerna nämner att de vill arbeta med sensomotorisk träning och känner att det bör finnas en tydligare plan för att arbeta med grovmotoriken i förskoleklass.