<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning. </p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärare kan utveckla sina elevers psykiska förmåga inom ämnet idrott och hälsa. För att svara på syftet intervjuades två forskare på ett kvalitativt sätt och fyra idrottslärare intervjuades med hjälp av strukturerade intervjuer, samt aktuell litteratur lästes. I arbetet sökte jag svar på om det fanns några skillnader, eller likheter, mellan två forskares och fyra idrottslärares uppfattningar kring metoder att utveckla elevers psykiska förmåga. Undersökningen skulle även svara på vilka praktiska övningar inom mental träning som kan användas i idrottsundervisningen, samt hur idrottslärare med hjälp av mental träning kan motivera eleverna att sträva mot höga betyg.</p><p>Studien visar att elevernas psykiska förmåga kan utvecklas genom olika mentala övningar. Att utveckla elevernas självförtroende genom att de ges lämpliga uppgifter som ligger på gränsen av vad eleverna tror sig kunna klarar av är ett sätt. En likhet mellan forskarnas respektive idrottslärarnas uppfattningar är vikten av bra kommunikation med eleverna. En skillnad i de intervjuades uppfattningar var att de båda forskarna betonade betydelsen av att göra eleverna delaktiga i planering och lektionsinnehåll. Denna uppfattning delade inte idrottslärarna.</p><p>Att öka elevernas självkännedom så att det strävar mot ett, för dem, rimligt betyg kan skapa motivation. Genom min undersökning har jag kommit fram till att en lärares förhållningssätt också är viktigt. Det gäller att vara lyhörd för elevernas intressen, använda sig av konstruktiv feedback och att i lagom grad få eleverna att vara delaktiga i planering och innehåll i undervisningen.</p> / <p>The purpose of this thesis was to find out how teachers can develop the psychological ability of their pupils within the subject of physical education. To find an answer to this, two researchers were interviewed in a qualitative way and four teachers in physical education were interviewed structurally. Current literature was also red. I tried to answer if there are any differences, or similarities, between two scientists’ and four teachers’ in physical education perspectives regarding methods to develop pupils’ psychological ability. The thesis also tries to answer which practical exercises in mental training that could be used in the teaching of physical education and how teachers in physical education can use mental training to motivate the pupils to strive for high grades.</p><p>This study shows that the pupils’ psychological ability can be developed through different mental exercises. To develop the pupils’ self-confidence by giving theme suitable exercises with a degree of difficulty that are on a slightly higher level than what the pupils think they can manage is one way. A similarity between the opinions of the scientists and the teachers in physical education is the importance of good communication with the pupils. Further, the two scientists emphasized the importance of making the pupils involved in the planning and contents of the lessons. The teachers in physical education did not share this opinion.</p><p>To develop the pupils’ self-knowledge and make theme strive for a grade, reasonable for their personal abilities, may increase motivation. In my thesis I have realised that a teacher’s behaviour is also important. The teacher needs to have a sensitive ear, use constructive feedback to the pupils and, to a reasonable extent, get the pupils involved in the planning and the contents of the lessons.</p>

<p>The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists' understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musicians performing music thoroghly gone through.</p>

<p>Att mäta och värdera kompetensutveckling på företag blir en allt vanligare företeelse även om det fortfarande inte är allmänt vedertaget. SATS Sports Club AB är ett företag på den Skandinaviska träningsmarknaden. Det är ett utbildningsorienterat företag men gör själv inte någon uppföljning på sina utbildningar.</p><p>I det här arbetet har vi kartlagt en utbildning på SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmålet med utbildning, vilket sorts värde som detta mål bidrar med och vilka affärsmål som påverkas av detta.</p><p>Vårt syfte är att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmätning i sin organisation. Vi ämnar även lägga grunden för en fullständig kompetensmätning av SATS GETIN-utbildning.</p><p>Vi har kommit fram till att kompetensmålet med GETIN-utbildningen är <em>”att öka de nyanställdas servicekvalitet och förbättra deras kundbemötande.”</em>. Vi kommer också fram till att utbildningen leder till ekonomisk vinst för SATS. De viktigaste affärsmålen som påverkas av utbildningen anser vi vara ökad kundretention, ökad personalretention samt nya kunder via rekommendationer.</p>

<p>Kompetensutveckling används mer och mer av företag i dagens samhälle. Det är dock fortfarande relativt ovanligt med utvärderingar av utbildningar. SATS är ett exempel på ett företag som arbetar med utbildning men inte har haft resurser/kunskap att göra uppföljningar på sin kompetensutveckling. Denna magisteruppsats kommer studera SATS GETIN-utbildning. Utbildningen skall genomföras av alla anställda på SATS och syftar till att introducera personalen till SATS värderingar, arbetsrutiner, historia med mera. Syftet är att mäta reaktionerna på, kunskapsintaget och beteendeförändringen hos deltagarna på SATS GETIN-utbildning till följd av utbildningen. Vidare syftar uppsatsen till att besvara vilka orsakssamband som finns mellan de olika stegen i utvärderingen. För att besvara syftet har empiriska mätningar genomförts i tre steg under och efter utbildningsdagen i fråga. Mätningarna har bestått av en kursutvärdering, två kunskapstest och en uppföljningsenkät med syfte att undersöka beteendeförändring till följd av utbildningen. Överlag var reaktionerna på GETIN-utbildningen väldigt positiva och en stor kunskapsökning skedde hos utbildningsdeltagarna. Beteendeenkäten visade att deltagarna ansåg att de framförallt ökat sin förmåga att ge träningsrådgivning och bemöta kunder. Beteendeförändringen var dock inte så stor som väntad. De ansåg att den viktigaste faktorn som påverkat deras kompetensökning var deras egen vilja att förbättras.</p> / <p>Competency development is increasingly used by companies in today's society. However, it is still relatively uncommon in training evaluations. SATS is an example of a company putting emphasis on staff education but has not had the resources / knowledge to evaluate it afterwards. This master thesis will study the SATS GETIN education. The training will be implemented by all employees of SATS and aims to introduce staff to the SATS values, work practices, history and more.The purpose of the following essay is to measure the reactions to, the change in knowledge intake and behavioral changes in the daily work of training participants of the SATS GETIN-education. Furthermore, the paper seeks to answer the causal link between the various stages of evaluation. In order to answer the purpose of the study empirical measurements have been carried out in three stages during and after the training day in question. The measurements consisted of a course evaluation, two knowledge tests and a follow-up survey with the aim to investigate the behavior change as a result of the training. Overall, the reactions to the GETIN-education were very positive and a significant knowledge increase occurred among training participants. The behavior survey showed that participants felt that they mainly increased their capacity to give fitness advice and respond to customers. Behavior change was not as great as expected. The participants considered the main factor that influenced their skills-increase was their own desire to improve.</p>

<p>Strid i bebyggelse är en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som ställs på en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lägga upp träningen för sina soldater så att de når dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.</p><p>Syftet med denna uppsats är, att identifiera de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande särskilda kraven kopplat till tjänstens stridsmiljö och uppgifter, föreslå en utveckling av dessa krav samt föreslå ett periodiserat träningsprogram som kan möjliggöra att nå dessa krav för att på ett enkelt sätt fungera som ett stöd till en officer som är ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.</p><p>Uppsatsen avsåg att undersöka hur ett periodiserat träningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse. Därigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslå ett periodiserat träningsprogram.</p><p>Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Stadsskyttestriden är intensiv och omväxlande i en föränderlig och ofta oländig miljö och terräng.</p><p>Striden kräver en soldat med god kondition och förmåga att tempoväxla. Genom att höja de krav som idag ställs på stadsskyttesoldater och inrikta dem närmare tjänstens verklighet, medför en målinriktad träning, bättre motivation samt ett bättre slutresultat. På detta sätt kan vi få fram fler soldater som orkar göra rätt under striden. Fokus i den befälsledda träningen bör ligga på löpningsträning med och utan utrustning som leder till ökad duglighet att springa snabbt på korta distanser upp till 400 meter med personlig utrustning och vapen.</p><p>Uppsatsen baseras på Lars Michalsik & Jens Bangsbo, <em>Aerob och anaerob </em>träning, försvarsmaktens reglemente Militära operationer i urbaniserad terräng samt resultatet av en fokusgrupp.</p> / <p>This paper´s objective was to identify what physical abilities today’s soldiers must have when operating in urban areas and how to reach these physical abilities. The purpose is to make the reader start reflecting about his or her role of being in charge of the conscripts physical training.</p><p>Based on a descriptive method I have gathered information through a literature search, reading and described it, then drawing conclusions and referred to the literature. Finally identified the main points of these physical abilities.</p><p>My main literary source was Lars Michalsik & Jens Bangsbo, <em>Aerob och anaerob </em>träning and<em> Försvarsmaktens reglemente Militära operationer i urbaniserad terräng</em>. I have also conducted interviews with people with special knowledge and experience in the subject.</p><p>Results indicate that the main focus of physical training must be on running short distances up to 400 meters with combat gear and personal weapon, maximal strength in ties and endurance strength in the back and stomach and relative strength in upper body. My conclusions are that by changing today’s requirements for the conscripts can lead towards a better focus in physical training and a better result in the end with soldiers that have the right strength to succeed in FIBUA, Fighting in Built-Up Areas.</p>

<p><strong><em>Aim</em></strong></p><p>”Rekryteringsgruppen” (RG) is an organisation that through co-operating with the National Health service aims at optimizing the ability for physically disabled persons to rehabilitate. RG is a non-profit organisation ”using physical and mental exercise for disabled people, mainly neurologically disabled persons.” One of the goals that RG wants to achieve is ”that the target group will be able to live such an active and independent life as possible”. As no previous studies have been done in order to review the adaptation of RG:s work and its effects on the disabled, the purpose of this paper is <em>to examine spinal cord injured individuals perception of independence concerning situation of life, ability to function and physical activity.</em></p><p><strong><em>Method</em></strong></p><p>Data have been collected by using three questionnaires. The first two were handed out by one of the staff to all six participants at one of RG:s camps during the autumn of 2008 for newly injured persons. The third questionnaire was sent by post to all 71 participants who have attended RG:s camps since 2006. They were asked to answer questions about their background, independence, need of personal assistance, how they feel about their situation of life, their attitude to physical exercise and the impact RG has had on their rehabilitation.</p><p><strong><em>Results</em></strong></p><p>Among those who have been at RG:s camps there is a rise of the mean value in 9 out of 10 categories (one remains unchanged). 30 out of 32 of those who answered questionnaire 3 agree fully or partly that physical activity gives them a positive feeling of achieving something. 28 out of these 32 also claim that RG has given them a positive view of what physical activity can entail. The majority of the participants think that training/physical exercise is an important aspect in order to function as well as possible in daily life and 24 out of 27 claim that they feel much more independent and confident.</p><p>Overall the participants have also improved their knowledge within the fields of physical strength, fitness, mobility and independence after having attended RG:s camps.</p><p><strong><em>Conclusion</em></strong></p><p>The survey shows that the camps of Rekryteringsgruppen affect the way the participants experience their independence. After having attended an RG camp the participants have a deeper knowledge of their capability of functioning in their daily lives and what physical exercise can do to them.</p> / <p><strong>Sammanfattning</strong><em></em></p><p><strong><em>Syfte</em></strong></p><p>Rekryteringsgruppen (RG) är en verksamhet som tillsammans med vården arbetar för att optimera rehabiliteringsförutsättningarna för rörelsehindrade. Föreningen är ideell och ”arbetar med fysisk och mental träning för rörelsehindrade, främst neurologiskt handikappade”. Ett av de mål RG strävar efter är ”att målgruppen ska kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt”. Då inga tidigare undersökningar har gjorts för att se över tillämpningen av RG:s verksamhet och dess effekter är syftet med denna uppsats <em>att ta reda på hur ryggmärgsskadade personer ser på sin självständighet, funktionsförmåga och fysisk aktivitet utifrån deras livssituation.</em></p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Insamlingen av data har skett med hjälp av tre enkäter. Enkät ett och två delades ut till samtliga sex deltagare på ett utav RG:s läger för nyskadade hösten 2008. Enkät tre sändes, via post, till samtliga 71 deltagare vid RG:s läger sedan år 2006. Enkäten innehöll frågor om respondenternas bakgrund, självständighet, assistansbehov, upplevd livssituation, träningsinställning och RG:s inverkan på deras rehabilitering. 32 enkäter återsändes via post och utgör data för undersökningen.</p><p><strong><em>Resultaten</em></strong></p><p>Lägerdeltagarnas självupplevda säkerhet i förflyttningsmoment visar en ökning av medelvärdet i 9 kategorier av 10 (en oförändrad).</p><p>30 av 32 respondenter från enkät 3 håller med helt eller till viss del att fysisk aktivitet ger dem en positiv känsla av att uppnå något. Därtill hör att 28 av 32 menar att RG har gett dem en positiv bild av vad fysisk aktivitet kan innebära för dem. Majoriteten av deltagarna anser att träning/motion är en viktig aspekt för att uppnå så bra funktion som möjligt och 24 av 27 svarande anser att deras upplevda självständighet har förändrats.</p><p>Överlag har deltagarna även förbättrat sin kunskap inom områdena fysisk styrka, kondition, rörlighet, mobilitet och självständighet efter RG:s lägerverksamhet.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Undersökningen visar att Rekryteringsgruppens lägerverksamhet påverkar deltagarnas upplevda självständighet. Efter RG:s läger ses en förbättrad kunskap gällande funktionsförmåga och upplevelsen av att vara fysiskt aktiva.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag.</p><p>Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Studien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare. All data sparades och sammanställdes elektroniskt. Samtliga tränares svar fördes in i programmet SPSS med vilket databehandlingen genomfördes.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Resultatet visar att dryga hälften av tränarna som svarade arbetar som specialiserade målvaktstränare. Majoriteten av lagen tränar 2-3 gånger i veckan och då mellan 60-90 minuter. Sexton av arton lag som svarade tränar specifik målvakts träning 1-3 gånger i veckan. Huvudparten av lagen tränar specifik målvaktsträning mellan 30-60 minuter. De viktigaste att träna på för målvakter är, enligt tränarna, <em>Spelträning</em>. Efter kom <em>Greppträning, Fysisk träning, Förflyttningar</em> och <em>Inlägg/Upphoppsteknik</em>. Färre än hälften av tränarna arbetar med säsongsplaneringar. Resultatet visar att de som inte gör så också har lägre fotbollsrelaterad utbildning. Färre än hälften har en utbildningsplan för sina målvakter.</p><p><strong><em>Diskussion</em></strong></p><p>Stockholmsfotbollen behöver utbildade målvaktstränare med engagemang för målvaktsträning. Klubbar och lagen behöver se över eller skapa en utbildningsplan för sina målvakter. Ett samarbete mellan spelarnas skola och klubbarna kan optimera spelarnas tid för skola, träning och det sociala livet.</p>

No description available.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på och även bidra till en ökad kännedom om och förståelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.</p><p>Hur påverkas de av astman under fysiska aktiviteter på fritiden och i skolan?</p><p>Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslärare?</p><p>Hur upplever de att astman påverkar deras fysiska prestation?</p><p>På vilket sätt hanterar de sin astma?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>I undersökningen ingår sju grundskoleelever med astma, två pojkar och fem flickor. Studien utgår från ett fenomenologiskt förhållningssätt och är en kvalitativ studie som bygger på enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pågick i ungefär 45 minuter. Utifrån det samlade intervjumaterialet formades fem områden. Dessa områden är fysiska aktiviteter, kompisars bemötande, lärares bemötande, förhållandet mellan astma och fysisk prestation samt hanterandet av den egna situationen.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Under intervjuerna framkom att eleverna upplever sig begränsade att delta i fysiska aktiviteter. Det visar sig att elevernas förmåga att delta är beroende av aktivitetsformen och var den utförs. Bemötandet från klasskamrater och lärare är mestadels omsorgsfullt men ibland präglat av osäkerhet i samband med astmaanfall. Vila, frisk luft, medicinering och längre uppvärmning kan summeras som informanternas hjälp vid hanterandet av sin astma.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Grundskoleelevernas upplevelser av astma i samband med fysisk aktivitet är individuella och ibland beroende av eventuell allergi. Ett fungerande samarbete mellan lärare, hemmet och eleven gör att medicineringen kan fungera bra. Denna samverkan gör att en elev med astma känner att astman kan vara hanterbar i samband med fysiska aktiviteter. </p>