Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts motivation individer drivs av och motiverar dem att träna på gym och om det finns någon skillnad mellan könen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som använts för denna studie är en enkätundersökning som bygger på en validerad enkät Exercise Motivation Inventory - 2. Utifrån enkätsvaren har författaren kodat datan och slagit ihop värdena i dem nya delskalorna gjort en deskriptiv analys och en sambandsanalys mellan kön och motivat-ionsorsaker. I resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom motivationsdomänen samt utifrån Self-Determination Theory. Resultaten visar att människor som tränar på gym i Kalmar drivs av inre motivation samt att det finns vissa skillnader mellan könen kring motivation.

No description available.

Detta arbetes syfte är att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framträdanden bland konstmusikaliska blåsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter är avsikten att isolera framgångsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits på området. Jag har läst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror på, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. Därefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blåsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansåg sig använda några speciella mentala knep. Musikerna har i huvudsak lärt sig själva hur de ska förbereda sig på det mentala planet. Dock fann jag tydliga likheter mellan de tankar informanterna begagnade sig av inför musikaliska framträdanden, och de mentala strategier som presenteras i litteraturen på området.Studien är inte tillräckligt omfattande för att dra några generella slutsatser på området. Den visar dock på att mental förberedelse inte måste vara något främmande eller ”hokus-pokus” utan handlar om att tänka tankar som främjar individens musikaliska förhållningssätt. Den mentala förberedelsen är dessutom så välintegrerad i musikerns dagliga övande att det ibland kan vara svårt att skilja dem åt. / This work aims to increase knowledge of the mental preparation before important musical performances amongst art musical wind musicians. By examining how professional musicians operate mentally before, during and after the concerts, the intention is to isolate successful thought patterns and mental strategies. In the search for previous research and books, I discovered that little research has been conducted in this particular area. I have read and summarized a number of books that discuss the nature of being nervous, and various strategies that can be applied to deal with nervousness.Proceeding, while using the qualitative interview as a method, I interviewed four professional wind musicians in the art musical genre.None of those interviewed claimed to use any special mental tricks. The musicians have essentially taught themselves how to prepare on a mental level. However, I found a clear parallel between the thoughts respondents took advantage of before the musical performances, and the psychological strategies presented in the literature in the field.3The study is not extensive enough to draw any general conclusions in the field, yet indicates that mental preparation is not to be viewed as something alien, but rather a strategy in promoting the individual's musical approach. The mental preparation is so well integrated into the musician's daily practicing that it can sometimes be difficult to distinguish between them.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka gymaktiva kvinnors motivationsfaktorer och om dessa kan vara mer eller mindre positiv för enskilda individer. De motivationsfaktorer studien inriktade sig på är tre olika kroppsideal, det utseendemässiga kroppsidealet, funktionella kroppsidealet eller hälsomässiga kroppsidealet, som tidigare forskning beskrivit är dessa vanliga anledningar till att personer tränar. Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys baserad på individuella intervjuer av 9 kvinnor i åldrarna 20-30. Studiens resultat visade på att de främsta motivationsfaktorerna var att träna för hälsan eller för utseendet. Endast en respondent visade sig träna för att få en funktionellt bättre fungerande kropp. Vidare framkom att alla motivationsfaktorerna hade positiv inverkan på måendet, dock visade det sig också att de som tränade för det utseendemässiga kroppsidealet kände en del negativa aspekter som t.ex. mer press än vad de som tränade för det hälsomässiga kroppsidealet gjorde. Samtliga respondenter kände att motivationen gick i perioder vilket tyder på att motivationsfaktorn inte verkar ha en inverkan på motivationsgraden

Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet. Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier. Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Vid diagnos och behandling är det vanligt med psykiska reaktioner och biverkningar. Bland annat förekommer ångest, oro, infektionskänslighet och trötthet. Fysisk aktivitet bidrar till många positiva hälsoeffekter som exempelvis ökad muskelstyrka och kondition, minskad depression och ångest och förbättrat immunförsvar. Detta gör det intressant att undersöka om detta samband även förekommer hos bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur hälsan påverkas av den fysiska aktivitetsnivån hos bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Metod: Arbetet är en litteraturstudie. Artiklar söktes i databasen PubMed. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle undersöka effekter av fysisk aktivitet avseende hälsan hos bröstcancerpatienter som behandlas med cytostatika. Resultat: Bröstcancerpatienter som utförde fysisk aktivitet under sin cytostatikabehandling, förbättrade, bibehöll eller minskade nedsättning av status på flertalet av de hälsoområden som undersöktes. På vissa hälsoområden sågs ingen skillnad mellan tränings- eller kontrollgrupp eller så var skillnaden inte signifikant. Fysisk aktivitet sågs inte i någon studie försämra hälsan hos patienterna. I något fall sågs att en mindre träningsdos var bättre än en högre. Fysisk aktivitet gav inga biverkningar. Slutsats: En ökad aktivitetsnivå för denna patientgrupp ger positiva hälsoeffekter, därmed bör fysisk aktivitet rekommenderas.

I denna studie studeras upplevelsen av tidsbrist att utföra planerad träning. Planerad träning syftar på aktiviteter som har planerats in i syfte att träna. Studien använder sig av den tidsgeografiska metoden tidsdagböcker tillsammans med kvalitativa intervjuer för att undersöka åtta individers upplevelse av tidsbrist för träning. Den tidsgeografiska metoden har kompletterats med en egenkonstruerad prioritetsövning för att tydliggöra hur individernas individuella prioriteringar påverkar deras tidsupplevelse och tidsbrist. Resultaten visar att det är en skillnad mellan det möjliga och det uppfattade handlingsutrymmet. Det möjliga handlingsutrymmet är alla de möjliga aktiviteter en individ kan utföra när de mest basala behoven är fyllda. Det uppfattade handlingsutrymmet är de aktiviteter en individ själv uppfattar att hen kan utföra, vilket innebär att det är det uppfattade handlingsutrymmet som påverkar individers upplevelse av tidsbrist för träning. Prioriteringar spelar stor roll för det uppfattade handlingsutrymmet. Dessa prioriteringar styrs delvis av hur samhället kring individen är utformat, men även av vilka projekt individerna strävar efter att fullfölja. Dessutom kan man se andra faktorer som begränsar det möjliga handlingsutrymmet och därmed skapar tidsbrist. En av de främsta begränsningarna som kan observeras är kapacitetsbegränsningar, vilket innefattar bland annat energibrist, stress och hunger. Kapacitetsbegränsningarna förstärks när tidens intensitet är stor eftersom den ökar individens återhämtningsbehov. Frånvaro av överblicksbegränsningar påverkar även upplevelsen av tidsbrist positivt. Överblicksbegränsningar innebär en ovisshet om valmöjligheter. En avsaknad av överblicksbegränsningar innebär ett större uppfattat handlingsutrymmet vilket därmed kan minska den uppfattade tidsbristen.

Internet och sociala medier är ett växande fenomen idag, och den sociala medieplattformen som växer mest och snabbast är Instagram. Sett till ungdomar mellan 12 - 15 år är det 77procent som använder Instagram varje dag och ett stort fenomen på Instagram är influencers. Samtidigt som digitaliseringen och användningen av influencer på sociala medier blir ett allt vanligare fenomen blir det allt färre ungdomar som rör på sig och blir allt mer stillasittande.En spekulation kring detta kan vara att dessa två hör samman och därför syftar denna studie till att undersöka hur ungdomar uppfattar influencers publicerade träningsinlägg på Instagram. För att undersöka detta har fem fokusgruppsintervjuer ägt rum på Smedbergsskolan i Vansbro kommun. Materialet som diskuterats var 12 strategiskt valda influencers träningsinlägg och dessa har diskuterats utifrån en framtagen intervjumanual. Huvudresultatet som denna studie resulterade i är att vid en önskan om att ungdomar ska utöva mer fysisk aktivitet genom uppfattningar från Instagram är det att publicera en äkta träningsbild som är hemligheten. Det ska vara en svettig träningsbild publicerad av någon som ungdomarna har en relation till. Inlägget ska ha en bild som sticker ut från mängden,uppfattas sann, tydlig, uppriktig och legitimt och inte vara sponsrad. Det är baksidan av scenen som ska visas och inlägget ska bygga på en redan etablerad relation.

Denna uppsats ämnar ta reda på hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning på en van sångare. Tidigare forskning har visat övervägande positiva effekter av fysisk träning sånguppvärmning, men de flesta tidigare studierna fokuserar på kvinnliga sångare. Denna uppsats är en pilotstudie och är således en test av metod inför kommande större studie. En testperson i 28 års-ålder rekryterades via bekvämlighetsurval till studien. Han utförde två olika typer av sånguppvärmningar vid två olika testtillfällen, en traditionell sånguppvärmning samt en fysisk träning som uppvärmning. Därefter sjöng han en sång som spelades in i musikstudio för att sedan fylla i en enkät som innehöll frågor om hur han upplevde att hans röst kändes vid framförandet av sången. Svaren från enkäten visar att testpersonen upplevde att han hade en större och tätare klang, han hade mer vibrato och var mer egaliserad i registerövergångar efter att ha utfört den fysiska träningen som uppvärmning. Endast en testperson ingår i denna studie vilket gör att det inte är rimligt att dra allomfattande slutsatser från resultatet. Metoden i sin helhet fungerar väl, det kan dock vara lämpligt att göra ändringar gällande antalet testpersoner samt utformningen av den fysiska träningen i kommande studier.