Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext syndrom och en följd av andra hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärtsvikt leder till en försämring av hjärtats pumpförmåga och därmed uppstår syrebrist i kroppens alla organ. Sjukdomen kan leda till fysiska och psykiska begränsningar vilket kan innebära en nedsatt livskvalitet och därmed skulle komplementära behandlingsmetoder kunna vara till hjälp. Hälso- och sjukvårdsteamet ska utifrån patientens önskemål och förutsättningar hitta komplementära behandlingsmetoder samt stötta den enskilde människan till ökad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa effekten av komplementära behandlingsmetoder för att öka livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 resultatartiklar. Resultat: Resultatet visade att patienters fysiska och psykiska livskvalitet kunde påverkas med hjälp av komplementära behandlingsmetoder både i hemmet och på vårdenhet. Behandlingsmetoderna innefattade fysisk träning, emotionellt stöd och hjälpmedel vid omfattande och strukturerad utbildning. Konklusion: De olika komplementära behandlingsmetoderna visade sig vara framgångsrika när det gäller förbättrad fysisk och psykisk livskvalitet. Patienterna upplevde minskade symtom såsom depression, ångest och trötthet. Samtidigt ökade patientens sociala funktion, självförtroende och fysiska förmåga.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i genusteorin under- söka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild.  Analysen visar tydliga skillnader i synen på manlig och kvinnlig träning. Manlig träning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som hård och tävlingsinriktad medan kvinnlig träning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och lättsam. Kvinnans träning förminskas medan mannens träning tas på största allvar. Kvinnan uppmuntras att träna för att må bra och få en funktionell kropp, medan mannen uppmanas att träna för att skapa den muskulösa idealkropp som tidningen förmedlar.

Syftet med vår studie var att undersöka hur behandlare som arbetar med fysisk aktivitet som inslag vid behandling av substansbrukssyndrom uppfattar behandlingsformen. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer. Totalt fyra behandlare från fyra olika verksamheter har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om salutogenes och känsla av sammanhang. Resultatet i studien har visat att fysisk aktivitet används på en rad olika sätt i behandlingsarbetet och bidrar till ett bättre behandlingsresultat och utgör en viktig del i ett holistiskt förhållningssätt i synen på vad som krävs för att en klient skall uppnå ett gott välmående. De behandlare som arbetar med fysisk aktivitet är positivt inställda till behandlingsformen. En av studiens slutsatser är att fysisk aktivitet kan verka på ett flertal olika sätt och användas som ett verktyg av behandlare för att uppnå ett gott behandlingsresultat och skapa goda förutsättningar för klienten efter avslutad behandling.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare och elever betraktar motorikens betydelse för läs- och skrivinlärning. Detta genom att dels studera vad en lärare anser om ett samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt hur arbete med motorisk träning som syftar till att påverka elevers läs- och skrivinlärning kan utformas, dels undersöka hur elever resonerar kring motorisk träning och dess inverkan på deras läsning och skrivning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metodansats använts, vilket har föranlett att sju intervjuer och tre observationer ligger till grund för studiens resultat. I den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenteras i studien framgår det att det kan finnas ett eventuellt samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt att motorisk träning kan ha en positiv inverkan på elevers förmåga att lära. Studiens resultat går sedermera i linje med den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenterats, då det framkommer att både elever och lärare upplever att motorik och motorisk träning utifrån metoden Brain Gym® kan ha betydelse för elevers läsning och skrivning.

<p>Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.</p>

<p>Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. </p><p>I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.</p>

<p>Skador i de nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom muskelstyrka och knästabilitet.</p><p>Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden. Vi ville att övningarna skulle vara så enkla och kräva så lite utrustning och utbildning att de skulle gå att genomföra en helt vanlig fotbollsträning.</p><p>Två flicklag födda 1993 ingick i projektet; ett som kontrollgrupp (n=10) och ett som träningsgrupp (n=13). Båda grupperna tränade fotboll 3h/v, samt deltog i seriespel, under hela säsongen. Träningsgruppen genomförd förutom den vanliga fotbollsträningen vårt skadeförebyggande träningsprogram 10-20 min/1gg/v under hela säsongen. </p><p>Grupperna testades med sit-to-stand-test vid projektets start och även efter 3, 6 och 12 månaders träning.</p><p>Vid projektstarten var kontrollgruppen snabbare vid första testet än träningsgruppen. Efter 6 månaders träning kom träningsgruppen ikapp kontrollgruppens tider och fortsatte sedan att förbättras genom hela projektet. Kontrollgruppen förändrade inte sina genomsnittstider på testerna under projektperioden. </p><p>När det gäller skador drabbades kontrollgruppen av fler och allvarligare skador än träningsgruppen. </p><p>Vårt resultat visar att de som genomfört vårt träningsprogram drabbades av färre och mindre allvarliga skador än de som inte gjorde det. Således kan långvariga träningsprogram med fokus på lårstyrka och knästabilitet förebygga skador i nedre extremiteterna hos unga fotbollsspelande flickor.</p>

<p> </p><p>Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.</p>

<p>Eriksson. C. (2010). <em>How can mental top form be reached? </em><em>Sport psychology consultants</em><em> approach to mental training</em>. Bachelor Thesis in Public Health. Gävle University, Academy of health and working life. The purpose of this study was to examine sport psychology consultants perceptions about mental training, and how they believe that mental top form could be achieved. Qualitative interviews were used as method. In total, five informants participated in the study. The result that emerged was that the informants felt that mental top form is about creating a balance between all parts of life. Trust for himself and his character was also important as well as the ideas you have. Becoming aware of the thought processes and learn to control those in a favorable direction is important. The basis for achieving mental top form was considered to bring the basic tension in the body. It was important to have clear goals. It was also essential to provide continuity in the mental training to achieve results. A powerful tool to use was considered to be the goal images, which means to see pictures of yourself for your inner that you want to work in different situations. Furthermore, it was important to stop and get to know yourself and your needs. Mental strength was considered to be the deciding factor when all other variables are equivalent. Should all work out mentally, it would be a higher minimum level because everyone would emerge. The conclusion of this study is that the mental training techniques used in sport can also be transferred to other contexts and to other groups of people to create mental health. But it is difficult to determine precisely which techniques each one needs because all seek out different things and all have different needs. It is of great importance to the mental workout is tailored to the individual's needs.</p>

<p>Bakgrund: Cerebral pares är ett samlingsnamn för ett följdtillstånd efter en skada i den omogna hjärnan med funktionsnedsättning som varierar mycket i symptom och svårighetsgrad som följd. Den motoriska funktionsnedsättningen påverkas bl.a. av avvikande tonus, nedsatt koordination, nedsatt balans och muskelsvaghet. Tidigare har det i Sverige varit en generell uppfattning att styrketräning med vikter m.m. inte är lämpligt för barn. Styrketräning och forcerade rörelser ansågs öka spasticiteten och skulle därför undvikas hos personer med cerebral pares. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken effekt interventionen styrketräning har för barn och ungdomar med cerebral pares med avseende på funktion och aktivitet. Metod: Litteratursökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och Amed. Studier med kontrollgrupp granskades enligt PEDro för bedömning av den vetenskapliga kvaliteten. Studier utan kontrollgrupp granskades deskriptivt. Resultat: Litteratursökning gav 11 studier. Fem studier var randomiserade kontrollerade studier, en var experimentell med kontrollgrupp, fyra var experimentella utan kontrollgrupp och en studie hade en single-subject-experimental design. I sex av studierna genomfördes uppföljande mätningar Antalet deltagare i studierna var överlag få. Studiernas PEDro-poäng låg på mellan 3 och 7 av 10 möjliga. Resultaten visar att barn och ungdomar med cerebral pares som styrketränar med belastning 2 till 3 gånger per vecka under mellan 4 till 12 veckor kan öka muskelstyrkan, förbättra gångförmågan, öka den motoriska förmågan samt minska spasticiteten. Endast tre studier undersökte subjektiva variabler som kroppsuppfattning och självuppfattning. Här varierade resultaten då två studier visade på förbättrad kroppsuppfattning medan en fann delvis försämrad självuppfattning. Ingen av studierna visade någon negativ påverkan av styrketräning.</p><p>Slutsatser: Styrketräning är en behandlingsmetod som kan användas för barn med cerebral pares för att öka muskelstyrkan och evidensen kan anses vara medelhög. Resultatet av denna litteraturstudie stärker att styrketräning bör vara en del av sjukgymnastens behandlingsarsenal när syftet med interventionen är att påverka muskelstyrka, gångförmåga, motorisk förmåga eller spasticitet.</p><p>Sökord: cerebral pares, muskelstyrka, styrketräning, rörelse träning</p>