Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a. i formen av ämnet livskunskap (Wennberg & Norberg, 2004). Mot denna bakgrund kan man se livskunskap som en form av disciplineringsverktyg då det introducerades för att komma till rätta med ordningsproblem. I denna studie avser jag att undersöka livskunskapsämnets innehåll och syfte med utgångspunkt i Birgitta Kimbers SET-program och det tillhörande läromedlet Livsviktigt. Jag undersöker mer specifikt om disciplineringsdimensionen i ämnet tar sin utgångspunkt i fostran eller i omsorg. För detta ändamål utgår jag från Foucaults makt- och styrningsperspektiv samt Landahls (2006) indelning av lärarens sociala uppdrag i fostran och omsorg . Resultatet visar att retoriken bakom SET är att disciplinera genom omsorg. Innehållet i läromedlet tar däremot till stor del sin utgångspunkt i fostran.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två hotell i Kalmar arbetar med servicekvalitet, med inriktning på empowerment, motivation, rekrytering och träning av frontlinepersonal samt att undersöka hur detta arbete uppfattas av frontlinepersonalen.   I studien har vi använt en kvalitativ metod och för att samla in empiriskt material har vi gjort kvalitativa intervjuer med en chef och en frontlineanställd på de två olika hotellen. Vi har kommit fram till att båda hotellen i Kalmar arbetar aktivt med servicekvalitet genom frontlinepersonal och att de även arbetar med empowerment, motivation och träning av sin frontlinepersonal. Vi kan även konstatera att arbetet med servicekvalitet i de flesta fall uppfattas av frontlinepersonalen.

Att fördelarna med fysisk aktivitet är många är välkänt, ändå är uppemot 40% av befolkningen i Sverige fysiskt inaktiva. Vissa träningsformer är bättre och mer lockande än andra. Att träna i grupp antas skilja sig känslomässigt från att träna ensam. Syftet med studien var att undersöka nivåer och skillnader i ansträngnings och emotionsskattningar vid gruppträning jämfört med ensamträning. Sexton personer deltog med spinning som gruppträningsform och cykling på ett laboratorium som ensamträning i en inomindividsdesign där de samtidigt skattat ansträngning och sex känslotillstånd på Borg CR100 skalan. Resultatet visade att bara ett av sex känslotillstånd var signifikant högre efter spinning än laboratoriecykling. Skattningarna på skalan var mycket höga i absoluta tal, könsskillnaderna var små och spinningvana som bakgrundsfaktor tycks vara betydande. Resultaten var oväntade, även då fler känslotillstånd var nära att uppvisa signifikanta skillnader och att inte fler skillnader blev signifikanta förklaras genom metodbrister och för få deltagare i studien.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden?   Metod & Urval Studien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl. Författarna hade tidigare varit i kontakt med skolan genom sin pågående lärarutbildning. Författarna valde att arbeta med år 8 då de ansåg att det är en turbulent tidsperiod med mycket fokus på prestation och betyg och att det därför skulle vara relevant att pröva avslappningsövningar i denna årskurs. Eleverna fick utföra långsamma rörelser i 2 x 7 min i början av idrottslektionerna under studieperioden. Därefter fick eleverna vid varje tillfälle fylla i en enkät baserat på ett POMS-test (Profile of Moods Test) för att skatta sin upplevelse av övningarna. Eleverna fyllde även i en skattning av sitt allmäntillstånd före och efter övningarna. Efter sista tillfället genomfördes kvalitativa intervjuer med två slumpmässigt utvalda respondenter.     Resultat och Slutsats 38 % av respondenterna hade tidigare prövat yoga, qigong eller andra typer av alternativa träningsformer/avslapnningsövningar. De övriga enkätsvaren samt intervjuerna visade att de långsamma rörelserna uppfattades som enkla och avslappnande. Under utförandet av rörelserna upplevde även eleverna att de var avspända och vid tre av studiens fem tillfällen uppskattade eleverna att de hade ett mer positivt allmäntillstånd efter genomförandet av övningarna. Tidigare studier samt intervjuerna i denna studie tyder på att elever i årskurs 8 upplever stressymptom i sin vardag, vilket har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av testgruppen uppger att de ej tidigare testat liknande träningsformer trots att läroplanen tydligt framhäver vikten av variation i idrottsundervisningen. Då testgruppen skattade övningarna som enkla och avslappnande, samt att intervjurespondenterna uppgav att de kunde tänka sig att fortsätta med långsamma rörelser i framtiden, borde det vara motiverat att använda sig mer av långsamma rörelser och liknande övningar i idrott och hälsa undervisningen, för att ge eleverna ett verktyg att hantera dessa symptom och därmed i undervisning får möta hälsa utifrån en praktiskt inriktad stresshantering.

Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst. / Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för normalt 46 vilket beror på att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem är bland annat hjärtfel, synfel och hörselnedsättning. Beräknad medellivslängd hos personer med Downs syndrom är omkring 60 år. Det finns många studier om Downs syndrom, men endast ett fåtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållande nio vetenskapliga artiklar varav sju är kvantitativa och två är kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed. Samtliga nio artiklar kvalitetsgranskades och innehållsanalyserades. Resultat: Analysen gav följande teman/underrubriker; hälsa, hälsorisker, aktiviteter och social träning och självständighet. Aktivitet och social träning var viktigt för att minska de medicinska problemen och för att skapa nya kontakter. Det framkom även att dessa personer har mest vänner som liknar och är som dem själva. Slutsats: För personer med Downs syndrom är aktiviteter den viktigaste faktorn för att finna god livskvalitet. Att fokusera på dessa personers positiva inställning till livet och se dem för det dem är och försöka styrka deras självkänsla är väldigt viktigt för deras välmående.

<p>Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst.</p> / <p>Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.</p>

<p>Mitt arbeta handlar om mental träning för elever som känner sig stressade inför prov. Då mina erfarenheter var begränsade inom området, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental träning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric Unesthål. Här ändrade jag endast på vissa formuleringar för att materialet skulle passa in på skolan. </p><p>Arbetet består av en teoretisk del utifrån idrotten och en teoretisk del där jag visar på vad mental träning kan åstadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat åtgärdsprogram för arbete med mental träning i skolan. Även förslag på övningar som kan göras i grupp finns med. </p><p>När jag utformade åtgärdsprogrammet har jag arbetat med tre elever som valdes med hjälp av personal på skolan. Dessa elever fick arbeta tillsammans med mig med ett åtgärdsprogram som jag skapade utifrån ett antal olika frågeformulär. Åtgärdsprogrammet bestod av CD-träning, skriftliga frågor/uppgifter (från IMT)vilka eleverna skulle besvara eller utföra och skriftliga intervjuer i dagboksform. </p><p>Resultatet blev positivt i den bemärkelsen att eleverna tyckte att de kändes bättre i provsituationen. Om eleverna verkligen presterade bättre, kunde jag inte bevisa i min undersökning, då provresultaten enbart visade en marginell förbättring. Känslan hos eleven är dock det viktiga i det här sammanhanget och vi ska komma ihåg att mental träning tar tid innan det ger några resultat. Jag arbetade endast en kortare tid, drygt en termin, med dessa elever.</p>

Purpose – The purpose of the study was to examine how to promote a personal trainer in the fitness industry, as a personal brand, with digital media. Method – To fulfill the purpose, the author have used three different methods. Both literature and quantitative and qualitative data in forms of a digital survey and interviews with two personal trainers regarding marketing and branding. Result – Based on the collected literature and empirical evidence, facts could identify the importance of having a strong brand as a personal trainer, in order to recruit new clients. The result revealed that digital media is an excellent communication channel to nurture the relationship when you already have existing clients, but not when you want to recruit new customers. Implications – This study is only developed through empirical data from a particular demography and a certain range, which could give a different result with other respondents. During this process, the author noticed that digital media is a difficult channel to use when recruiting new clients. The study’s results have proven the theory of relevance and significance in maintaining the relationship with their clients. Limitations – What influenced the extent of the study and the results include, among other things, that the author was working by herself, which contributed to a deficit of brainstorming the study’s analysis and conclusions. Besides that there were factors such as lack of time, and that the results was not what the author intended. If the result had been like the presumptive purpose, the conclusion and the recommendations of the study would be different. Keywords – personal training, relationship, personal brand, digital media, services marketing