Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka konstruktioner av kroppsideal på bloggar skrivna av unga kvinnliga bloggerskor (20-30 år). Datamaterialet i studien består av fem bloggar med inriktning mot träning och skönhet. Innehållet i bloggarna har analyserats utifrån en hermeneutisk metodansats. I uppsatsen lyfts fram hur normalitet för kropp och hälsa förhandlas via en tvåvägskommunikation i bloggarna. Bloggförfattarna ger råd och tips till sina läsare men får också kommentarer på kost och träning från sina läsare. Resultatet av analysen visar att på bloggarna konstrueras den ideala kroppen som ett pågående projekt. För att få en ideal kropp förväntas subjektet arbeta med sin kropp för att förändra den, ett arbete som omfattar investering av såväl tid som materiella resurser. Strategier för att uppnå en mer ideal kropp lyfts i bloggarna fram som något som kräver reglering och disciplinering av kroppen, något som uppnås genom exempelvis träningsscheman och kostscheman. På bloggarna konstrueras också den vältränade kroppen som en lyckad kropp, och att vara vältränad och lyckad kopplas samman med att också vara lycklig.

No description available.

Bakgrund: Lateral Epikondylalgia (LE) eller tennisarmbåge är ett smärtsam tendinopati som drabbar armbågens utsida. Förekomsten för LE är cirka 1–3% av den totala populationen och störst prevalens finns bland individer i åldrarna 45–54. Syfte: Att kartlägga vilka effekter avseende smärta och funktion som valda interventionsmetoder har för människor med LE. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i de elektroniska databaserna CINAHL, Cochrane, PubMed, Web of Science samt i framtagna artiklars referenslistor. Resultat: Totalt 21 RCT- studier inkluderades i arbetet varav 5 granskade effekter av akupunkturbehandling, 7 kortisoninjektion och 9 träning vid LE. Konklusion: Akupunktur: Inkluderande studier var av varierad metodologisk kvalité och några direkta slutsatser är därför svår att fastställa. Resultattrenden tyder dock på positiva effekter i avseendet smärtlindring och funktionsförbättring hos människor med LE, framförallt på kort sikt. Kortison: De studier som inkluderades i arbetet pekar entydigt mot en kortsiktig smärtlindrande och funktionsförbättrande effekt upp till sex veckor. Därefter avtar effekten och når sämre resultat än annan konservativ behandling. Träning: Positiva effekter av träning i form av minskad smärta och förbättrad funktion sågs i samtliga inkluderade studier, oavsett upplägg. Resultattrenden är ej entydig och inga övertygande vetenskapliga bevis hittades för vilken form av träning som var mest effektiv, ej heller att träning är mer effektiv än annan behandling.

Bakgrund: Ländryggssmärta är vanligt förekommande i samhället och mellan 60–80 % av befolkningen drabbas någon gång under sin livstid och i de flesta fall klassificeras smärtan som ospecifik ländryggssmärta. Både motorisk kontrollträning (MKT) och generell träning (GT) används ofta inom fysioterapin som behandling för ospecifik ländryggssmärta. I dagens forskning går dock åsikterna isär gällande vilken fysioterapeutisk åtgärd som är mest effektiv vid rehabilitering av ospecifik ländryggssmärta. Viss forskning visar på att MKT har bättre effekt än GT vid kronisk och återkommande ospecifik ländryggssmärta, medan annan forskning hävdar att GT är lika effektivt som MKT för att minska smärtintensiteten och förbättra funktionsförmågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa, värdera och jämföra forskningsresultat av motorisk kontrollträning och generell träning för patienter med ospecifik ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning har utförts på databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 20 RCT-studier. Resultat: Tretton av studierna påvisade att både MKT och GT gav en positiv effekt gällande minskad smärtintensitet och tolv studier visade att både MKT och GT förbättrade funktionsförmågan. Konklusion: Forskningen inom området pekade på att både MKT och GT hade goda effekter för smärtintensitet och funktionsförmåga vid ospecifik ländryggssmärta. Majoriteten av de inkluderade studierna visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan interventionerna.

Bakgrund: Vid graviditet sker många olika förändringar i kroppen, bland annat utsöndras hormonet relaxin vilket leder till ökad rörlighet i kroppens leder. Besvär från bäcken- och ländrygg är vanligt förekommande vid graviditet. När dessa besvär uppkommer är fysioterapeutens uppgift att följa de riktlinjer som tagits fram av Fysioterapeuternas Riksförbund. Fysisk aktivitet har visat sig vara en av de bättre strategierna för att förebygga och behandla graviditetsrelaterade besvär. Fysioterapeuterna är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvård i västvärlden. Det är därför viktigt att förstå fysioterapeuternas roll vid graviditet och postpartum. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters roll vid graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, urvalet av deltagare var strategiskt. Fyra fysioterapeuter med i genomsnitt drygt 24 års kliniska erfarenheter deltog. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i en huvudkategori; Fysioterapeutens roll vid graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär och tre kategorier; (i) Fysioterapeuten som behandlare, (ii) Fysioterapeutens förhållande till teoretisk respektive praktisk kunskap samt (iii) Fysioterapeutens syn på patientens roll i kontakten. Varje kategori har i sin tur underkategorier som täcker området för huvudkategorin. Konklusion: Resultatet visade att den vanligaste typen av behandling var individanpassad träning. Deltagarna ansåg sig ha tillräcklig kompetens för att behandla graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär men tyckte att erfarenheten var bristande. Slutligen skulle ett bättre samarbete mellan fysioterapeut och övriga vårdgivare kunna bidra till ett bättre omhändertagande vid denna typ av besvär.

Sammanfattning Tai Chi har funnits i drygt ett helt millenium och har på senare tid blivit alltmer uppmärksammat i relation till välbefinnande och hälsa. Det är således inte särskilt häpnadsväckande att Tai Chi börjat leta sig in i idrottsundervisningen på andra håll än i Asien. Trots att forskning påvisat en mängd hälsofördelar med Tai Chi har det dock förblivit ett svagt forskningsområde i Sverige och i svenska skolor. Utav den forskning som har undersökt Tai Chi i relation till skolsammanhang är det kvantitativa angreppssätt riktat mot elever motsvarande den svenska grundskolan som dominerat. I sådana undersökningarna har det framförallt handlat om att mäta olika psykologiska eller fysiska effekter av en intervention, vilket lämnat föga utrymme för elevernas egna upplevelser om Tai Chi. Mot denna bakgrund valdes således istället en undersökning av kvalitativ karaktär med syftet att klargöra gymnasieelevernas estetiska erfarenheter om Tai Chi. För att kunna besvara syftet har följande frågeställning använts: Vilken funktion har estetiska erfarenheter i gymnasieelevernas berättelser om Tai Chi? Att förhålla sig till estetiska erfarenheter baseras på flertalet faktorer. Bland annat har Tai Chi visat sig ha en naturlig koppling till estetik. Tidigare forskning har också visat att estetiska erfarenheter haft en betydande roll för idrottsutövande men då har det oftast handlat om aktiviteter som dans eller gymnastik och inte Tai Chi. I sökandet av att klargöra gymnasieelevernas estetiska erfarenheter har ett Tai Chi program med fokus på mental träning och spänningsreglering utformats. Programmet bedrevs sedan under en treveckorsperiod i en gymnasieklass med inriktningen vård och omsorg. Mot slutet av varje vecka gavs eleverna möjlighet att genom sina skoldatorer berätta om deras upplevelser och vilka känslor som infunnits. Efter bearbetning av berättelserna utifrån ett pragmatiskt perspektiv har det klargjorts att deras estetiska erfarenheter delats in i tre teman. Estetiska erfarenheter rör sig mot fullkomnade, estetiska erfarenheter rör sig varken bort från eller mot fullkomnade och till sist estetiska erfarenheter rör sig bort från fullkomnade. Utifrån temana har det gått att utläsa vilken riktning mötet med Tai Chi tar. Där estetiska erfarenheter tenderar att få olika funktion för de relationer eleverna skapar om Tai Chi.

Introduktion: Träning lindrar fysiska och psykiska symtom under menstruation och PMS. Premenstruella symtom (PMS) är ett symtomkomplex som uppstår före menstruationsblödning. Menstruation är den månatliga blödningen som sker hos fertila kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kvinnor förändrar träningsvolym under PMS och menstruation samt undersöka om träningsprestationen förändras under PMS och menstruation. Metod: En enkät utformades efter syftet och skickades via mail till 314 studenter på arbetsterapeutprogrammet och fysioterapeutprogrammet på Luleå tekniska universitetet. Biologiska kvinnor som menstruerar inkluderades i studien. Resultat: Totalt svarade 33 personer på enkäten. Samtliga var biologiska kvinnor som menstruerade. Av försökspersonerna angav 27% förändring av träningsvolym under PMS och 39% angav förändring av träningsvolym under menstruation. Ungefär hälften (52%) uppgav att de upplevde en negativ påverkan på träningsprestationen under menstruation och 39% upplevde en negativ påverkan på träningsprestationen under PMS. Konklusion: Förändring av träningsvolym och påverkan på träningsprestationen är väldigt individuellt. Fler studier behövs på både motionärer och elitidrottande kvinnor.

Depression är en psykisk sjukdom som blir allt mer vanligt förekommande och som orsakar problem hos personer som lider av den, vilket gör att fler personer söker sig till vården för hjälp. Syftet med denna uppsats var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet som en omvårdnadsåtgärd hos patienter med depression. I litteraturöversikten granskas tio artiklar, med kvalitativ design, där totala antalet deltagare är 227 personer med åldrarna 14–69 år. Både män och kvinnor inkluderas i studien. Artiklarnas studier analyserades utifrån Fribergs fem-stegsmodell. Vid analys av artiklarnas studier så framkom temana: Planerad fysisk aktivitet är positivt, Socialt stöd är av betydelse, Påverkar psykisk och fysisk hälsa och Individanpassning är avgörande. Vårdpersonal behöver ha kunskap om de positiva upplevelser som fysisk aktivitet har på depressiva patienter för att kunna använda det som en omvårdnadsåtgärd. Mer kunskap om de positiva effekterna av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd, kan minska användandet av antidepressiva läkemedel. Detta kan innebära en ekonomisk vinning för både patient och sjukvård. / Depression is a growing mental illness that causes problems in people suffering from it, which causes more people to seek care for help. The purpose of this study is to describe the experience of physical activity as a nursing intervention in patients with depression. This subject is relevant in today's society and not well-researched, which means that there is insufficient knowledge in the field, therefore further research in the field would be desirable. The literature review examines ten articles with qualitative design where the total number of participants is 227 people with the age 14 to 69 years. Both men and women are included in the study. Based on Friberg's five-step model, the results of the articles were analyzed. The results of the articles show that physical activity is perceived as a positive nursing intervention in people suffering from depression. In some cases, negative experiences were expressed. Healthcare professionals need knowledge of the positive experiences that physical activity has on depressed patients to use it as a nursing intervention. More knowledge about the positive effects of physical activity as a nursing intervention may reduce the use of antidepressant drugs and the side effects that may accompany them. This can mean an economic gain for both patient and healthcare.

Training is very popular today, more and more people are becoming aware of the positive effects of training. Based on my own and others experiences, many will get started with the training but lose the motivation to continue after a while when they do not see results. If you can’t afford a personal trainer, it's hard knowing how to develop your training. There is no inspiration, instructions and information for muscle building exercises in the gym. The purpose of my master thesis is to create a design proposal, a fictional attachment to Friskis&Svettis magazine. The attachment will present inspiration, instructions and illustrations of new exercises for muscle building, thus promoting people's motivation for continued training. Through theories of visual rhetoric, serial storytelling, visual communication and qualitative interviews, as well as user tests, I have studied how informative designs are best applied to the needs of the target group and Friskis&Svettis graphic profile. Finally, the result was a design proposal on an attachment for Friskis&Svettis magazine. The attachment refers to those who are interested in muscle building exercises and looking for new inspiration.

De första lungtransplantationerna i Sverige utfördes 1990 i Lund och Göteborg med bra resultat. Dessa två transplantationscentra har Socialstyrelsens tillstånd att utföra operationerna och har stor erfarenhet av omvårdnaden både före och efteråt. Det har utförts cirka 1000 lungtransplantationer hittills i Sverige. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats. Rehabiliteringen efteråt är mångfacetterad och sjukvården kommer möta dessa patienter ute i samhället. Hur utvecklas patienternas livssituation? Syftet med denna studie är att beskriva lungtransplanterade patienters upplevelser av tiden efter utskrivning från den slutna vården. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) gjordes baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i att vi valde ut fyra kategorier med respektive underkategorier. Dessa kategorier var Känslomässiga förändringar, Kroppslig påverkan, Konsekvenser i vardagen och Existentiella funderingar. Upplevelserna efteråt framkallade många olika känslor som var både positiva och negativa. Gemensam känsla som nästintill alla hade var tacksamhet mot donatorn och sjukvården. Oro och depression förekom också där rädsla för avstötning utgjorde ett stort sjukdomslidande. Fysiskt var ett flertal nedsatta redan innan och träning var betydelsefull men upplevdes komplicerad då de begränsades av smärta och biverkningar. Att återgå till arbete eller att hitta en ny mening med livet var målet för många. Det är viktigt för all vårdpersonal att ha god förståelse för alternativa förlopp så att de då kan stötta patienten på bästa sätt i dennes helhetssituation.