Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. MI-modellen används som ett verktyg för att motivera patienten till livsstilsförändring vid ohälsosam livsstil. Sextio procent av distriktssköterskor innehar den grundläggande kompetensen om MI-modellen men endast 26 % av dem får möjligheten till regelbunden träning och repetition av modellen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt MI- modellen vid livsstilsförändringar, samt deras erfarenheter av fortbildning och repetition av modellen. En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med distriktssköterskor i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fem kategorier: Användbar vid livsstilsförändringar, Skapar Empowerment, En svår balansgång för att inte ta över, Bygger på samarbete och motivation, Utveckla och aktualisera sin kunskap. Distriktssköterskorna beskrev modellen som användbar och resultatrik vid livsstilsförändringar. De använde sig av delar av modellen vid sina samtal och nyttjade de olika verktygen som finns att tillgå. MI-modellen beskrevs användbar vid olika situationer och som både längre och kortare rådgivningssamtal. Modellen upplevdes till viss del som svårarbetad och tidskrävande. Distriktssköterskorna påtalade svårigheter angående deras egen förmåga att hantera modellen. Samtliga distriktssköterskor beskrev att de önskade repetition och mer utbildning om MI för att stärka sin egen kompetens. Denna studie påvisar att regelbunden repetition och utbildning i MI behövs för att få distriktssköterskorna att känna sig trygga i sin yrkesroll och sin förmåga att kunna utöva MI- samtal på ett optimalt sätt. För att möta distriktssköterskornas behov behövs insatser göras i primärvårdsorganisationen.

Befolkningens fysiska aktivitet har minskat och psykiskt nedsatt välbefinnande har blivit ett folkhälsoproblem. Därför är denna uppsats intresserad och undersöka skillnader i välmående för grupper med olika träningsvanor. Detta för att om det finns någon träningsform som är högre associerad med högt välmående så kunde den rekommenderas för dem som vill öka och befästa välmående. Grupperna som valdes var de som tränar styrka, kondition eller båda två. Undersökningen var också intresserad av att se om det var någon skillnad på dem som utövade idrott i förening eller inte samt de som tränade styrketräning eller kondition med andra eller inte. För att undersöka detta så fick personer fylla i en enkät om deras träningsvanor samt ett formulär som mäter välmående. Resultaten bearbetades i spss och visade att det flesta hade relativt högt välmående och inga stora skillnader mellan olika träningsformer kunde studeras. De som var högaktiva i konditonsträning, som tränade i förening och som alltid tränade med tillsammans med andra hade ett mycket högt medelvärde på välmående. Slutsats: för att höja välmående med träning bör den form som man är motiverad att träna rekommenderas men om man inte har så mycket tid att disponera till träning och målet endast är välmående så kan konditionsträning rekommenderas då den träningen var associerat med högst välmående med mindre träningstid för dem som var högaktiva i någon träningsform. Att idrotta i förening eller träna med vän eller i grupp kan också rekommenderas. / The physical activity in the population has reduced and low mental well-being has become a big problem in the country. This paper is therefore interested in study differences in wellbeing in groups with different training habits. Groups that trains either strength, endurance or both was chosen. This because if someone of these forms is stronger associated with wellbeing it could be recommended for those who would like to make their well-being higher. This paper was also interested to see if sport in organized form or training with a friend or group was associated with higher well-being than those who did not. To find this out a survey about forms of training and well-being was used to collect data. The results was analyzed in spss and it was shown that the most groups in this study hade a relatively high well-being and only small differences between the groups could be found. The groups who were highly active in endurance training, was member in organized sport and those who trained with a friend or in a group had the highest well-being. Conclusion: to get a higher well-being with training that form which the person is motivated is recommended but if that persons only goal is to achieve ha higher well-being and not so much time would like to be spent on training endurance training can be recommended because to be highly active in that was associated with better well-being than strength training. To be part of organized sport and to train with a friend or in group can also be recommended.

Det här arbetet redogör för hur jag går tillväga för att skapa ett koncept med informationstexter om styrketräning. Texterna informerar om hur vanliga friviktsövningar ska utföras på ett korrekt sätt och placeras direkt i gymlokalen. Som fall används gymmet Parsa Power i Uppsala. Uppdragsgivarna där är Omid Parsa, grundare, och Ulrica Lindkvist, delägare. För att ta fram konceptet undersöktes bland annat vad som fångar målgruppens uppmärksamhet i en miljö med många distraktioner och vilket tilltal som bör användas. Arbetet baseras på vad uppdragsgivarna efterfrågar, målgruppens behov och olika forskningsresultat och teorier kring uppmärksamhet, retorik och layoutprinciper. Använda metoder är bland annat en fokusgrupp och en enkätundersökning. / This article give an account for my process when creating a concept of information texts about weight training. The information describes how common exercises should be performed properly and are placed directly in the gym. As a case I use the gym Parsa Power in Uppsala. The clients there are Omid Parsa, founder, and Ulrica Lindkvist, co-owner. To create the concept this study examines what catches the attention of the target group in the particular environment with many distractors and how to appeal the target group, with words. The work is based on what the clients want, what the target group needs and various research findings and theories of attention, rhetoric and layout principles. Used methods include a focus group and a survey.

Syftet med denna studie var att studera erfarenheter av ortorexia nervosa hos personer som tidigare haft det men som idag är friska. Syftet var även att undersöka vilka personer som haft en positiv betydelse för dessa individer i deras tillfrisknande ut ur ätstörningen. För att undersöka detta genomfördes fyra intervjuer med personer som tidigare har haft ortorexia nervosa men som idag är friska och fria från ätstörningen. I intervjuerna diskuterades informanternas sjukdomsförlopp, olika påverkansfaktorer, stöd och hjälp ut ur ortorexin och vilka råd informanterna skulle vilja ge till andra som idag har ätstörningen för att de ska ha orken att söka stöd och hjälp för att ta sig ur den. Resultatet av intervjupersonerna visar att livet för dem när de hade ortorexia nervosa kretsade kring kost och träning. Det finns olika anledningar till att de drabbades av ortorexi. Dessa är dålig självbild och självkänsla, övervikt, media, andra personer i informanternas närhet samt olika händelser i livet. Sådant som varit till stöd i tillfrisknandet för informanterna är vänner, familj, partner, vården och att de öppnade upp sig och vågade berätta för andra att de mådde dåligt. Råd som de skulle vilja ge till andra som idag har ortorexia nervosa är att söka vård, prata med andra, lyssna på kroppen och att våga vara ärliga när någon frågar hur de mår.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärare kan utveckla sina elevers psykiska förmåga inom ämnet idrott och hälsa. För att svara på syftet intervjuades två forskare på ett kvalitativt sätt och fyra idrottslärare intervjuades med hjälp av strukturerade intervjuer, samt aktuell litteratur lästes. I arbetet sökte jag svar på om det fanns några skillnader, eller likheter, mellan två forskares och fyra idrottslärares uppfattningar kring metoder att utveckla elevers psykiska förmåga. Undersökningen skulle även svara på vilka praktiska övningar inom mental träning som kan användas i idrottsundervisningen, samt hur idrottslärare med hjälp av mental träning kan motivera eleverna att sträva mot höga betyg. Studien visar att elevernas psykiska förmåga kan utvecklas genom olika mentala övningar. Att utveckla elevernas självförtroende genom att de ges lämpliga uppgifter som ligger på gränsen av vad eleverna tror sig kunna klarar av är ett sätt. En likhet mellan forskarnas respektive idrottslärarnas uppfattningar är vikten av bra kommunikation med eleverna. En skillnad i de intervjuades uppfattningar var att de båda forskarna betonade betydelsen av att göra eleverna delaktiga i planering och lektionsinnehåll. Denna uppfattning delade inte idrottslärarna. Att öka elevernas självkännedom så att det strävar mot ett, för dem, rimligt betyg kan skapa motivation. Genom min undersökning har jag kommit fram till att en lärares förhållningssätt också är viktigt. Det gäller att vara lyhörd för elevernas intressen, använda sig av konstruktiv feedback och att i lagom grad få eleverna att vara delaktiga i planering och innehåll i undervisningen. / The purpose of this thesis was to find out how teachers can develop the psychological ability of their pupils within the subject of physical education. To find an answer to this, two researchers were interviewed in a qualitative way and four teachers in physical education were interviewed structurally. Current literature was also red. I tried to answer if there are any differences, or similarities, between two scientists’ and four teachers’ in physical education perspectives regarding methods to develop pupils’ psychological ability. The thesis also tries to answer which practical exercises in mental training that could be used in the teaching of physical education and how teachers in physical education can use mental training to motivate the pupils to strive for high grades. This study shows that the pupils’ psychological ability can be developed through different mental exercises. To develop the pupils’ self-confidence by giving theme suitable exercises with a degree of difficulty that are on a slightly higher level than what the pupils think they can manage is one way. A similarity between the opinions of the scientists and the teachers in physical education is the importance of good communication with the pupils. Further, the two scientists emphasized the importance of making the pupils involved in the planning and contents of the lessons. The teachers in physical education did not share this opinion. To develop the pupils’ self-knowledge and make theme strive for a grade, reasonable for their personal abilities, may increase motivation. In my thesis I have realised that a teacher’s behaviour is also important. The teacher needs to have a sensitive ear, use constructive feedback to the pupils and, to a reasonable extent, get the pupils involved in the planning and the contents of the lessons.

Kompetensutveckling används mer och mer av företag i dagens samhälle. Det är dock fortfarande relativt ovanligt med utvärderingar av utbildningar. SATS är ett exempel på ett företag som arbetar med utbildning men inte har haft resurser/kunskap att göra uppföljningar på sin kompetensutveckling. Denna magisteruppsats kommer studera SATS GETIN-utbildning. Utbildningen skall genomföras av alla anställda på SATS och syftar till att introducera personalen till SATS värderingar, arbetsrutiner, historia med mera. Syftet är att mäta reaktionerna på, kunskapsintaget och beteendeförändringen hos deltagarna på SATS GETIN-utbildning till följd av utbildningen. Vidare syftar uppsatsen till att besvara vilka orsakssamband som finns mellan de olika stegen i utvärderingen. För att besvara syftet har empiriska mätningar genomförts i tre steg under och efter utbildningsdagen i fråga. Mätningarna har bestått av en kursutvärdering, två kunskapstest och en uppföljningsenkät med syfte att undersöka beteendeförändring till följd av utbildningen. Överlag var reaktionerna på GETIN-utbildningen väldigt positiva och en stor kunskapsökning skedde hos utbildningsdeltagarna. Beteendeenkäten visade att deltagarna ansåg att de framförallt ökat sin förmåga att ge träningsrådgivning och bemöta kunder. Beteendeförändringen var dock inte så stor som väntad. De ansåg att den viktigaste faktorn som påverkat deras kompetensökning var deras egen vilja att förbättras. / Competency development is increasingly used by companies in today's society. However, it is still relatively uncommon in training evaluations. SATS is an example of a company putting emphasis on staff education but has not had the resources / knowledge to evaluate it afterwards. This master thesis will study the SATS GETIN education. The training will be implemented by all employees of SATS and aims to introduce staff to the SATS values, work practices, history and more.The purpose of the following essay is to measure the reactions to, the change in knowledge intake and behavioral changes in the daily work of training participants of the SATS GETIN-education. Furthermore, the paper seeks to answer the causal link between the various stages of evaluation. In order to answer the purpose of the study empirical measurements have been carried out in three stages during and after the training day in question. The measurements consisted of a course evaluation, two knowledge tests and a follow-up survey with the aim to investigate the behavior change as a result of the training. Overall, the reactions to the GETIN-education were very positive and a significant knowledge increase occurred among training participants. The behavior survey showed that participants felt that they mainly increased their capacity to give fitness advice and respond to customers. Behavior change was not as great as expected. The participants considered the main factor that influenced their skills-increase was their own desire to improve.

Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framställer sin identitet relaterat till kost och träning. Vi har valt att rikta in oss på bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats där individen har stor frihet för uttryck.   Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet är svårdragen, men synliggör hur de båda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs även att individen ser bloggen som en säker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga händelser och är rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har på grund av detta blivit mål för placering av annonser, hyperlänkar etcetera.   Vår studie har visat att bloggare framställer sig själva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det är fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin träning som resultatfokuserad, och använder en PT som hjälpmedel för att frambringa största möjliga resultat.

Unga människor är idag väl insatta användare av olika former av sociala medier - det är ofta en självklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populärt bland såväl barn som vuxna och används dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvärlden. I den här studien kommer Instagram - utifrån begrepp som hälsa, träning och konsumtion - analyseras med hjälp av teorier om makt och genus. Hälsomedvetenheten bland unga har genom spridningen på Instagram och i vårt blomstrande konsumtionssamhälle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjälp av diskursanalys, se vad hälsa innebär för unga på Instagram, samt vad det är som uttrycks i ett större samhällsperspektiv.

Syftet är att analysera skador, dess förekomst och uppkomst, bland svenska avancerade CrossFit-utövare. Frågeställningar är hur många skador inträffar och hur ofta skadar sig svenska avancerade CrossFit-utövare? Var är de eventuella skadorna lokaliserade? I vilka moment uppstår de eventuella skadorna?Metod som användes var ett frågeformulär om träningsrutiner och eventuella skador under tolv månaderna. Enkäten distribuerades via de sociala medierna Facebook och Instagram till individerna som placerade sig inom topp fem procent på den svenska Open-rankingen 2017. Data samlades in mellan 29 mars och 16 april 2018. Totalt uppfyllde 231 personer inklusionskriterierna och enkäten skickades till 217 av dessa. Av de 217 deltagarna svarade 130 på enkäten. Deskriptiva statistiska analystekniker i SPSS användes för att beskriva förekomst och uppkomst av skador.Resultatet visar att av samtliga respondenter har 85 (65,4 %) skadat sig vid minst ett tillfälle inom tolv månader. Skadeincidensen bland deltagarna beräknades till 1,7 skador per 1000 timmar av CrossFit-utövande. De vanligaste lokalisationerna för skada var i axel (n = 31, 22 %), ländrygg (n = 25, 18 %) och knä (n = 23, 17 %). De flesta av skadorna inträffade under momentet tyngdlyftning (n = 38, 23,7 %), gymnastik med redskap (n = 31, 19,3 %) följt av styrkelyft och övrig styrketräning på vardera 10 % (n = 16).Slutsatsen är att CrossFit inte har en högre skaderisk än många andra populära sporter. Avancerade CrossFit-utövare verkar skada sig i lägre utsträckning än övriga nivåer av CrossFit-utövare. Längre tid med utövande av CrossFit verkar minska skaderisken. Skador sker oftast i axlar, ländrygg och knän under momenten tyngdlyftning och gymnastik med redskap. Resultaten kan ge värdefull information för skadeförebyggande arbete inom CrossFit genom att förmedla kunskap om vilka kroppsdelar som oftast skadas och under vilka moment.

Bakgrund Depression är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, som drabbar var femte person i Sverige någon gång under deras livstid. Om sjukdomen upptäcks i en tidig fas kan andra former av psykologisk behandling sättas in som ersätter läkemedelsbehandling. Fysisk aktivitet har flera bevisade positiva effekter, såväl fysiska som psykiska. Egenvård är, enligt Orem (2001), en grundläggande teori för människors välbefinnande och tillfrisknande. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kunskap och stöd till patienter gällande egenvård. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression. MetodEn litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och åtta kvantitativa som publicerats i PubMed eller Cinahl mellan 2008 och 2018. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Forsberg och Wengström (2016). Varje enskild studie värderades utifrån ett poängsystem där antal “ja” gav ett poäng och hänsyn togs till antal deltagare som var med i studierna, då studier med fler deltagare ansågs ha högre värde. Aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression sammanställdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. ResultatDe granskade studierna visar sammantaget att fysisk aktivitet har många positiva effekter vid depression. Däremot kan inget tydligt samband ses gällande vilken intensitet, frekvens eller träningsform som är mest lämplig att utföra för bästa möjliga effekt vid depression. Det visade sig att stöd i form av exempelvis professionell personal och aktivitetsmätare motiverade deltagarna att öka den fysiska aktiviteten vid depression. SlutsatsFysisk aktivitet har flera gynnsamma effekter på måendet, såsom förbättrat humör, förbättrat välbefinnande, sömn och självförtroende, samt tenderar att reducera graden av depression. / BackgroundDepression is a major public health problem in today's society, which affects every fifth person in Sweden sometime during their lifetime. If the disease is discovered in an early phase, different forms of psychological treatment may be introduced to replace drug treatment. Physical activity has several proven positive effects, both physical and mental. Self-care is, according to Dorothea Orem, a basic theory of human well-being and recovery. The nurse has a responsibility to provide knowledge and support for patients in self-care.AimThe aim was to highlight physical activity in depression.MethodA literature study based on eleven scientific articles, of which three qualitative and eight quantitative published in PubMed or Cinahl between 2008 and 2018. The studies were quality-reviewed using review templates by Forsberg and Wengström (2016). Each individual study was evaluated based on a scoresystem where the number of "yes" scored a score and consideration was given to the number of participants who participated in the studies, as studies with more participants were considered to be of higher value. Current research findings on physical activity in depression were compiled based on the purpose and questions of the study.ResultsThe reviewed studies show that physical activity has many positive effects on depression. However, no clear connection can be found regarding the intensity, frequency or mode of exercise that is most appropriate for the best possible effect in depression. It was found that support in the form of professional staff and activity meters, for example, motivated participants to increase physical activity in depression.ConclusionPhysical activity has several beneficial effects on the way, such as improved mood, improved well-being, sleep and self-confidence, and tend to reduce the rate of depression.