Den här kandidatuppsatsen är en kvantitativ studie genomförd i surveyform. Vi har haft ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i lärteori utvecklad av Illeris och ledarskapsteori utvecklad av Bass. Dataunderlaget är inhämtat via enkäter i fyra populationer. Med utgångspunkt i våra frågeställningar, I vilken utsträckning korrelerar ledarskapskomponenterna i ledarskapet med motivation och hinder för lärande, har studien haft som avsikt att undersöka förhållandet mellan dessa variabler.  Vi fann stöd i resultatet för att de fyra komponenterna i varierande grad korrelerar med både motivation och hinder för lärande. Vi fann även stöd för att de olika komponenterna har en inbördes hierarki, där den personliga omtanken är den komponent som lämnar störst avtryck på våra respondenter. Vi drog också slutsatsen att ledare bör fokusera på att eliminera hinder för lärande. Detta är i mångt och mycket outforskad mark då litteraturen hitintills främst syftat till att ledaren bör alstra motivation bland sina underställda.

Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö, där studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar som chefer kan ställas inför. Eftersom tillit är en viktig förutsättning för ledarskapet i en organisation där gränserna mellan lösts upp är syftet med denna studie också att undersöka om denna typ av kontorsmiljö inverkar på hur tillit samt ledarskap skapas och praktiseras. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer på mellanchefsnivå som delat med sig av sina uppfattningar och tankar kring ledarskap, det aktivitetsbaserade kontoret samt tillit. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teori om organisationsstruktur och ledarskap. Dessutom används Giddens teori om tid och rum tillsammans med begreppen tillit och expertsystem. Studiens resultat visar att tillit är en viktig förutsättning i ett aktivitetsbaserat kontor samt att tillit inte endast beror på hur rumsutformningen ser ut utan, även är kopplad till medarbetarnas ålder och expertis. Detta kan framförallt förklaras av Giddens teori om tid och rum samt begreppet expertsystem. Vidare visar studien på att de för- och nackdelar cheferna upplever med aktivitetsbaserade kontor varierar beroende på deras medarbetares roll och arbetsuppgifter. De arbeten som präglas av att medarbetarna har en hög kontroll av sina arbetsuppgifter, så som karriärlönearbetaren, upplever fler fördelar i ett aktivitetsbaserat kontor än den traditionella lönearbetaren. Cheferna upplever att flexibiliteten i arbetet är en fördel och utmaningen är främst sammanhållningen i teamet, vilket är kopplat till uppluckringen av tid och rum. / The purpose of this research project is to investigate how managers experience working in an activity-based office and to increase the knowledge of the challenges managers face in this kind of working environment. Trust is an important prerequisite in an organization where the boundaries between time and space have been dissolved and therefore, the purpose of this project is also to investigate if this type of office-environment affects how trust and leadership are created and practiced. The empirical evidence for this project was gathered through semi-structured interviews with six middle-level managers, who shared their experiences and thoughts about leadership, trust and the activity-based office. The empirical evidence was analyzed with the help of organizational structure and leadership theory, and Giddens time-space theory was used together with the concepts of trust and expert-systems. The results of the study show that trust is indeed an important prerequisite for organizations employing an activity-based office solution. Furthermore, the study shows that trust does not depend solely on the spatial solution of the office, but is also influenced by the age and expertise of the employees. This is explained by employing Giddens time-space theory and the concept of expert-systems. Moreover, the study shows that the managers' perceived pros and cons with activity-based office solutions differ depending on the working tasks of their employees and the degree of control they have over their employees. The type of jobs where the employees have a high degree of control in their work experience more pros with an activity-based office solution, than those with a low degree of control. The interviewed managers perceived that flexible working conditions were beneficial and that the main challenge working in an activity-based office was to keep the team united, as the boundaries between time and space were very vague.

Uppsatsen syftar till att studera banker som utövar traditionell budgetstyrning och banker som har frångått budgetering. Studien undersöker alternativa styrningsmetoder som kan tillämpas vid en budgetlös styrning och hur det kommer sig att traditionell budget utövas trots deras kritik. Dessutom analysera hur ledarskapet ser ut beroende på metod som utövas. Centraliserade organisationer fattar beslut på högre nivåer, medan decentraliserade organisationer har beslutsfattande och ansvar på lägre nivåer, närmare kunden. Organisationsstrukturen påverkar styrningsmetoden på så sätt att: Bankkontoren inom centraliserade organisationer har möjlighet att ta beslut som berör det enskilda kontoren, inom givna ramar. Decentralisering möjliggör för bankkontoren att arbeta mer självständigt. Studien visar att alternativa metoder banker arbetar med är exempelvis att bankkontoren upprättar egna verksamhetsplaner. Därefter involveras medarbetarna genom att de utformar sina handlingsplaner utifrån verksamhetsplanen. Målen ska vara mätbara, realistiska och nåbara, samt upprättas i nyckeltal. Metoden möjliggör för kontoren att anpassa sig efter den lokala marknaden. Budget är användbar för att se organisationens resultat, fungerar som ett verktyg för att uppnå de långsiktiga målen och upprättas för koncernledningen och VD. Det framkommer i studien att budget brukar stämma in och ger tydliga ramar att förhålla sig till. Budget motiverar medarbetarna till att arbeta mer effektivt och ger en känsla av trygghet. Studien framhäver tre distinkta ledarskapsstilar; Transformativt-, det ”Tjänande” ledarskapet (Servant leadership) och Autentiskt ledarskap. Där två av dem tillhör det etiska ledarskapet och den tredje anses vara önskvärt och effektiv. Det framkommer att budgetstyrda bankkontor utövar det ”tjänande” ledarskapet och transformativt ledarskap inom budgetlösa kontor. / This thesis aims to study banks that practice traditional budgeting and banks that practice Beyond Budgeting. This study investigates alternative control systems that could be applied when budget is not exercised and how come others practice budget despite bad criticism. And analyzes whether leadership differs depending on which control system is used.Centralized organizations make decisions on higher levels, decentralized organizations have their decision making and responsibility on lower levels, closer to the client. The organization’s structure affects the control system in the way that; banking office within centralized organizations can make decisions which concerns their own office, as long as it’s within organization’s frames. Decentralization enables the banking office to act more independently.This study shows alternative control systems that banks could work with is for example letting banking offices establish their own operational plan. Thereafter involve co-workers by having them formulate their plan of action, based on the operational plan. The objectives have to be measureable, realistic and achievable, and established in terms of key performance indicator. The method enables banking offices to accommodate the local market.The budget is useful to look at the organizations result, works as a tool to achieve long term goals and is established for the group executive board and CEO. It appears that the outcome usually corresponds with the budget, and that the budget gives distinct frames to stay within. It motivates co-workers to work more effectively and gives a feeling of safety.This study accentuates three distinct leadership styles; Transformational-, Servant- and Authentic leadership. Two of them are considered ethical leadership and the third pass for being desirable and effective. It appears that banking offices that practice budget exercise servant leadership and transformational leadership is used in banking offices that practice Beyond Budgeting.

Vår studie tar fasta på undersköterskor i kommunal förvaltning och deras syn på om ledarskapet påverkar deras arbetsmiljö men även vilka egenskaper som undersköterskor anser som viktiga hos en enhetschef för att utöva ett bra ledarskap. Från tidigare forskning kunde vi se att det saknades en del forskning kring hur en chefs sätt att leda och agera påverkar de anställdas arbetsmiljö på en arbetsplats vilket vi i vår studie ville utveckla. Vårt syfte var att få en djupare bild över undersköterskors egna upplevelser och erfarenheter kring området. En kvalitativ metod valdes för att matcha upp det krav som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken kvinnor där vi fick fram vårt empiriska material med utgångspunkt att höra respondenternas egna upplevelser. Analysen gjordes utifrån en tematisk analys där vi utgick från tre relevanta teman som uppkom samtidigt som en öppen kodning hjälpte oss vidare i processen. Avslutningsvis så diskuterades teori, tidigare forskning och resultat för att få en samlad bild över undersköterskors upplevelser med det som tidigare framkommit. Vi drog en slutsats kring vårt resultat att undersköterskor efterfrågar egenskaper hos en enhetschef som tidigare forskning belyser som positiva samtidigt som studiens resultat påvisar att ledarskapet är en arbetsmiljöfaktor.

Med utgångspunkt i det transformativa ledarskapet (TFL) och Positive Youth Development (PYD) är syftet med studien att undersöka hur tränare för äldre ungdomslag arbetar för en inkluderande verksamhet där ungdomar får göra sin röst hörd. Det finns ett antagande som säger att organiserad idrott utvecklar ungdomar positivt. Tidigare forskning ifrågasätter detta antagande och menar i stället attidrotten har potential att generera en positiv utveckling för ungdomar men det sker inte automatiskt. Tidigare genomförda studier visar att det finns en utmaning för äldre elitsatsande ungdomslag att kombinera viljan att vinna matcher med att skapa en miljö för positiv utveckling för idrottande ungdomar. Tränarens betydelse har visat sig vara avgörande och TFL anses vara en optimal ledarstil för att idrottande ungdomar ska kunna utvecklas på ett personligt plan i kombination med en idrottslig utveckling. Genom att, ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, studera tränares upplevda transformativa beteenden skapades en större förståelse för ledarskapet i en elitsatsande verksamhet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju tränare för sex ungdomslag (tre pojk- och tre flicklag) i fotboll och analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Ungdomarnas ålder var 17 år. Resultatet visar att de intervjuade tränarna besitter den intra- och interpersonella kunskap som, tillsammans med en professionell kunskap, definierar en effektiv tränare för ungdomslag. De intervjuade tränarna påvisar önskvärda transformativa beteenden i form av förmågan att vara en förebild för ungdomarna, att kunna inspirera och motivera dem, att ge dem möjlighet att uttrycka sina åsikter samt att uppmärksamma enskilda individer. Dock visar sig dessa beteenden endast i en mer implicit form. För att kunna synliggöra dessa önskvärda beteenden behöver det lyftas fram som explicita kunskaper i både tränar- och ledarskapsutbildningar inom idrotten. Framtida forskning bör inkludera de aktiva ungdomarna som målgrupp

The purpose of this study is to examine how individuals who became involuntary unemployed due to the Covid-19 pandemic experience and handle the situation as unemployed. As a result of the COVID-19 pandemic, demand for products and services in certain industries has drastically reduced and work opportunities have decreased.  Whilst working as career counsellors within support during this year we have encountered a new group of job seekers – those who have higher education experience, who, before 2020, were not part of the natural unemployment in Sweden. During the interviews it was noticed that most of these participants expressed a strong professional identity associated with their previous professional role.  This, in turn, could be attributed to having an impact on their coping strategies and their way of reflecting over their situation of being unemployed. The empirical data that was produced using qualitative interviews were later analysed using Hodkinson and Sparkes careership theory, Mezirow's Transformative learning and Ylva Ulfsdotter and Malin Lindes explanation of the term Professional Identity. This study highlighted that most participants continued to have a strong connection to their previous professional identity and that a forced turning point due to the pandemic contributed to a feeling that unemployment would only be temporary. It also concluded that those participants who had an inherent idea of a new career or a new lifestyle acted quickly and were able to make the transition to a different occupation. The turning point also contributed to the participants learning as they planned alternative careers as backups for eventual, future, turning points to come / Det här examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för individers upplevelser och hantering av en påtvingad brytpunkt och ofrivillig arbetslöshet orsakad av Covid -19 pandemin. I våra yrkesroller som studie och yrkesvägledare inom Stöd och matchning har vi under 2020 kommit att möta en ny grupp arbetssökanden vilken är målgruppen för studien. Målgruppen vilken vi benämner som den nya gruppen arbetssökanden är individer med eftergymnasial utbildning som vid uppsägningen befann sig mitt i karriären i yrken förknippade med deras tidigare utbildningsval. Den nya gruppen arbetssökande befann sig innan 2020 mitt i karriären och var inte var en utmärkande del av den naturliga arbetslösheten i Sverige.  I många branscher har efterfrågan på produkter och tjänster minskat drastiskt till följd av pandemin och arbetsmöjligheterna är få. Empirin togs fram genom kvalitativa intervjuer som senare analyserades till stöd av Hodkinson och Sparkes Careership teori, Mezirows begrepp referensramar samt Ylva Ulfsdotter och Malin Lindes förklaring av begreppet yrkesidentitet. Under intervjuerna har vi reflekterat över att en stark yrkesidentitet förknippad med tidigare yrkesroll påverkat respondenternas hantering och upplevelse av den ofrivilliga arbetslösheten. Det framgick även att respondenter som haft en inneboende idé om en ny karriär eller en ny livsstil tenderat att agera snabbt och åter komma i sysselsättning. Resultatet visar på att en effekt av brytpunkten var att respondenterna planerade alternativa akademiska karriärer som backup för eventuella framtida brytpunkter.

Pandemin Covid-19 resulterade i en tiofaldig ökning av distansarbete i Sverige under 2020. Detta medförde att många mellanchefer behövde utöva sitt ledarskap i en ny kontext,nämligen på distans. Distansledarskap är ett relativt nytt men redan omfattande forskningsområde. Däremot förhåller sig denna forskning inte till ledarskap som abrupt och oplanerat behöver ställa om till distansledarskap. Dessutom utgår mycket av tidigare ledarskapsforskning från ett ledningsperspektiv och inte mellanchefsperspektiv. Syftet med denna studie mynnade därför ut i att söka förståelse för hur mellanchefens ledarskappåverkats av omställningen till distansarbete. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: (1.) Hur upplever mellanchefen att ledarskapet gentemot den operativa personalen har utmanats i och med omställningen till distans? (2.) Hur har mellanchefen anpassat sitt ledarskap för att ta hänsyn till utmaningarna som uppstått? (3.) Vilka aspekter är viktiga att beakta för att leda på distans? Studien baseras på en kvalitativ metod innefattande sex semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är mellanchefer närmast den operativa personalen som ställt om till distansarbete under 2020. Den framkomna slutsatsen är att samtliga upplevda utmaningar och anpassningar därefter kan relateras till hälsa, relationskapande och kommunikation. Dessa tre aspekter framkom som viktiga för en mellanchef att beakta då de ska ställa om till ett distansledarskap. Denna studie bidrar med djupare förståelse kring hur mellanchefers ledarskap påverkats av den hastiga omställningen till distansledarskap som Covid-19 resulterade i. Detta är användbart för framtida mellanchefer som ska genomföra en liknande distansomställning. / The Covid-19 pandemic resulted in a tenfold increase in remote working in Sweden year 2020. This induced that many middle managers had to exercise their leadership in a new context, namely remotely. Remote leadership is a relatively new but already extensive research area. However, this prior research does not account for leadership that abruptly and unplanned must transit to remote leadership. Additionally, most prior leadership research focus primarily on a top management perspective, thus not on a middle management perspective. The purpose of this study therefore culminated in seeking understanding of how middle managers' leadership has been affected due to the transition to telework. To fulfill the purpose, three research questions were constructed:  (1.) How does the middle manager perceive that their leadership towards the operational staff has been challenged due to the transition to remote work? (2.) How has the middle manager adapted its leadership in regard to the challenges? (3.) What aspects are important to consider when leading remotely?  This study is based on a qualitative method and includes six semi-structured interviews. The respondents are all middle managers closest to the operational staff and have transitioned to remote work in 2020. The conclusion that emerged is that all perceived challenges and the leadership adaptions in regard to the challenges can be associated to health, relationship building and communication. These three aspects are important for middle managers to consider when transiting to remote leadership. This study contributes with deeper understanding of how middle managers ́ leadership has been affected by the rapid transition to remote leadership that Covid-19 induced. This is useful for middle managers who make a similar transition to remote work in the future.

Samhällsutvecklingen skapar nya förutsättningar och ger nya möjligheter för organisationer samtidigt som den bidrar till ständigt tuffare konkurrens. För att offentliga organisationer ska kunna överleva på marknaden måste de anpassa sig till utvecklingen och nya krav. Detta förändrar förutsättningarna för organisationen och det offentliga ledarskapet. Med utgångspunkten i de konsekvenser som en radikal förändring medför har vi valt att titta på Arbetsförmedlingen som befinner sig i en historisk omfattande organisationsförändring. Organisationen tillämpar transformativt ledarskap och självledarskap som ledningsfilosofi. Syfte med studien är att bidra med kunskap om hur chefer värderar organisatoriskt stöd vid radikala förändringar samt kunskap om vilka personliga strategier och ledarskapsstrategier chefer använder sig av för att säkerställa kvalitetsnivå under förändringen. Studien rymmer inom ramen för en fallstudie och datainsamlingen görs genom kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Studiens resultat visar att cheferna uttrycker motstånd och ifrågasätter förändringen, samtidigt som de fortsätter arbeta inom ramen för deras uppdrag. Cheferna anser att självledarskap är ett mycket bra verktyg och alla använder olika strategier inom ramen för självledarskap för att hantera förändringen. Vidare visar studien att cheferna använder sig av strategierna såsom kommunikation, skapa förutsättningar för delaktighet och coachande förhållningssätt för att skapa förutsättningar för kvalitet under förändringen. / The development of society creates new conditions and provides new opportunities for organizations, while at the same time contributing to ever-tougher competition. In order for public organizations to survive in the market, they must adapt to the development of society and the new requirements. This changes the conditions for the organization and the public leadership. Based on the consequences of a radical change, we have chosen to look at the Swedish Public Employment Service, which is in a historically comprehensive organizational change. The organization applies transformative leadership and self-leadership as a management philosophy. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how managers value organizational support during radical changes and knowledge of personal strategies and leadership strategies managers utilize to ensure the level of quality during the change. The study takes place within the frame of a case study and the data collection is done through qualitative interviews based on a semi-structured interview guide. The result of the study shows that the managers express resistance to change and are questioning the purpose of the change but are still continuing to work within the frame of their assignment. The managers believe that self-leadership is a very good tool, and everyone uses different strategies within the framework of self-leadership to manage the change. Furthermore, the study shows that the managers use strategies such as communication, create conditions for participation and use a coaching approach to create conditions for quality during change. / <p>2019-06-27</p>

Målet och syftet med denna studie var att ta reda på hur en damfotbollstränare bör vara och agera för att spelarna ska utvecklas, detta utifrån spelarnas egna perspektiv. Studien har en holistisk inriktning och gjordes ur hermeneutiskt-fenomenologisk tradition. Studien har en kvalitativ ansats och totalt nio respondenter från tre olika fotbollslag deltog. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna var aktiva damfotbollsspelare.  Frågeställningarna som tillsammans med teorierna transformativt ledarskap och situationsanpassat ledarskap ligger till grund för resultatet är: vilka pedagogiska tillvägagångssätt gynnar damfotbollsspelare? Vilka tränaregenskaper gynnar damfotbollsspelares utveckling? Vilka faktorer ökar damfotbollsspelares motivation? Studiens resultat påvisar att damfotbollsspelare anser att viktiga ledaregenskaper hos tränare stämmer överens med viktiga ledaregenskaper hos både transformativa ledare, där engagerad och peppande är grundläggande egenskaper, och situationsanpassade ledare, där en anpassningsförmåga är a och o. Vidare påvisar resultatet att damfotbollsspelare tycker att framgångsrika pedagogiska tillvägagångsätt hos en tränare är att ge konstruktiv kritik och feedback, samt att ha en god spelidé, matchlika träningar och struktur. Gällande faktorer som spelarna anser öka sin egen motivation går det utifrån resultatet att tyda att pushande, peppande, uppmärksammande och motiverande var faktorer som ökade motivationen, dessa faktorer är mer vanligt förekommande i det transformativa ledarskapet än i det situationsanpassade ledarskapet. / The aim and purpose of this study was to find out how a women's football coach should be and act in order for the players to develop, this from the players' own perspective. The study has a holistic focus and was made from a hermeneutic-phenomenological tradition. The study has a qualitative approach and a total of nine respondents from three different football teams participated. The survey was conducted through semi-structured interviews where the participants were active women's soccer players. The questions that together with the theories of transformative leadership and situation-adapted leadership form the basis for the result are: which pedagogical approaches benefit women's football players? Which coaching qualities benefit the development of women's soccer players? Wh factors increase women's soccer players' motivation? The results of the study show that women's soccer players consider important leadership qualities in their coaches to be consistent with important leadership qualities in both transformative leaders, where commitment and pep talk are basic qualities, and situational leaders, where adaptability is vital. Furthermore, the results show that women's soccer players think that a successful pedagogical approach in a coach is to give constructive criticism and feedback as well as to have a good game idea, match-like training and structure. In the result, it can be indicated that pushing, pep talking, paying attention and motivating were factors that increased motivation, these factors are more common in transformative leadership than in situational leadership.

Denna kandidatuppsats har fokus på tillit som ett organisatoriskt fenomen, mer specifikt på dendyadiska tilliten, dess utveckling och dynamik i relationen mellan chefer och medarbetare inomsvenska offentliga organisationer när arbetet sker virtuellt. Studien har en kvalitativ ansats medett relationellt perspektiv på både ledarskap och tillit och närmar sig ämnet genom teorier kringtillit, tillit i virtuell miljö och ledarskapsteorier. Den forskningsdata som presenteras består avintervjuer med chefer och medarbetare från två svenska offentliga organisationer insamlatgenom semistrukturerade intervjuer. Studiens främsta bidrag är den modell som presenterassom baseras på det empiriska materialet och på en befintlig tillitsmodell med integritet,hjälpvillighet och förmåga samt på aktuell forskning inom tillit och ledarskap i virtuell miljö.Faktorerna kommunikation, kroppsspråk, relationsbyggande samtal, användande av tekniskahjälpmedel och balans mellan kontroll och stöd är enligt modellen betydelsefulla för tilliten ivirtuella miljöer. Vidare visar studien på skillnader mellan hur chefer och medarbetare ivirtuella miljöer upplever balansen mellan kontroll och stöd. Resultaten tyder på att det förpraktikersamhället är av betydelse att öka medvetenheten kring skapande och utveckling avtillit eftersom chefen genom att agera med avsikt att öka tillit genom stöd tycks kunna minskatilliten genom att medarbetaren istället upplever ökad kontroll. Detta kan även utgöra enutmaning med att arbeta med tillitsbaserat ledarskap i virtuell miljö, vilket är något mångasvenska offentliga organisationer, i och med Tillitsdelegationens arbete, idag aktivt arbetarmed. Den modell som presenteras kan användas som ett verktyg i arbetet med tillit, samt liggatill grund för vidare forskning. / This Bachelor's thesis focuses on trust as an organizational phenomenon, more specifically, thedyadic trust development and dynamics in the relationship between leader and follower withinSwedish public organizations when the workplace is virtual. The study applies a qualitativemethod with a relational perspective on leadership and trust, drawing on trust theory, leadershiptheory and research in both virtual trust and virtual leadership. The study includes data fromleaders and followers in two Swedish public organizations collected in semi-structuredinterviews. The main contribution of this study is the model that is presented which is based onthe empirical material and on a pre-existing model of trust including integrity, benevolence andability, and on current research in trust and leadership in virtual environments. According tothis model, the use of communication, body language, conversations that build relationships,technical aids and a balance between control and support are of importance to trust in virtualsettings. The study also demonstrates differences between how leaders and followers perceivethe balance between control and support. The findings imply for managerial leadership thatraising the level of awareness of trust development in virtual settings is crucial, because leadersmay act with the intent of increasing the level of support but end up decreasing the level of trustwhen the follower interprets the act as increased control. This may affect the ability to apply atrust-based leadership in virtual settings, which is, because of the work by the governmentappointed Trust-delegation, what many Swedish public organizations today have the ambitionto do. The model that is presented in this study can be used as a tool when working with trustand open up to future research.