I december 2015 började polisen använda termen utsatta områden i en serie rapporter. Samtidigt som termen fått stor spridning har polisens rapporter kritiserats från flera håll. Syftet med den här studien är att undersöka den diskursiva konstruktionen av utsatthet i polisens rapporter om de utsatta områdena.  Studien står på två teoretiska grundpelare bestående av kritiska diskursstudier och systemisk-funktionell grammatik. Den kritiska ansatsen i studien är textintern. Materialet består av 3 polisrapporter från perioden 2015–2019, och undersöks med en metod- trianguleringsprincip. En transitivitetsanalys används för att identifiera kongruenta processer och tillhörande deltagare. Därefter analyseras ideationella metaforer för att belysa vilka processer och deltagare som realiseras inkongruent. Till sist utförs en kategoriseringsanalys på fyra övergripande, centrala deltagare: geografiska områden, kriminella, polis och invånare vilka identifierats i de två första stegen av analysen.  Resultatet visar att utsattheten konstrueras diskursivt som ett tillstånd snarare än en process. Termen utsatta områden gör att förstadeltagaren, den som utsätter, göms bakom en ideationell metafor. Materialets kongruenta processer är huvudsakligen relationella medan de inkongruenta processerna oftare är materiella. Således uttrycks sakförhållanden kongruent med explicita deltagare medan när deltagare gör något, uttrycks detta ofta inkongruent med implicita deltagare. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur den språkliga konstruktionen av fenomenet utsatthet kan bidra till hur fenomenet förstås.

The purpose of this study was to analyze, investigate and compare the eventual differences within the aspects of the ideational metafunction, of the systemic functional linguistics, between two fictional novels and their respective easy-Swedish versions, looking at chosen variables within the theory. The study also investigates how the eventual differences, effects the potential reader by setting the results of the analysis against contemporary research in reading comprehension. The method of use is transitvity analysis based within the ideational metafunction and its variables: processes, participants, circumstances, grammatical metaphors and register. The material that has been analyzed is Sodomsäpplet (Martin, 2016) and Mina drömmars stad (Fogelström, 2009) and their respective easy-Swedish versions. The result of the analysis proved that a lot of the material processes had been replaced by relational processes. This contributed to making the easy-Swedish versions more concrete but also static and impersonal, which effected the voice of the author as well as the register and the perspective of telling. The result is discussed with a reading comprehension perspective telling that the easy-Swedish versions not in every way is particularly easy as they displace the register and the authors voice. They also limit the abilities of interpretation for a potential reader.

Studien har som syfte att undersöka hur regeringen, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och RFSU språkligt konstruerar bilden av prostitution och sexköp. Studien gör detta genom att analysera vilka språkliga benämningar aktörerna använder sig av för att beskriva prostitution och sexköp, och hur de språkligt konstruerar de som säljer och köper sex. Studien använder sig av den kritiska diskursanalysen och den ideationella metafunktionen som teoretiska utgångspunkter. I analysen görs en transitivitetsanalys utifrån den ideationella metafunktionen där texter från aktörerna utgör analysmaterialet.  Studiens resultat visar att aktörerna frekvent använder ett könsneutralt språk när de konstruerar de som säljer och köper sex, och det finns en marknadsdiskurs som dominerar i den språkliga konstruktionen av prostitution och sexköp. Det finns också en övergripande feministisk diskurs och nyliberal diskurs som kommer fram i texterna. Studiens övergripande slutsats är att de som säljer sex borde konstrueras som kvinnor och de som köper sex som män i större utsträckning, för att synliggöra hur prostitution och sexköp hänger samman med den ojämställda maktordningen mellan män och kvinnor.

I den digitala utveckling som sker inom skolans värld använder eleverna datorn i allt större utsträckning när de producerar texter. Som en del i att skapa en vetenskaplig grund för att förstå hur digitala verktyg kan påverka textskapande är syftet med denna studie att undersöka på vilket sätt det medierande redskapet för att producera text, i detta fall tangentbord, skärm och ordbehandlingsprogram eller papper och penna, förändrar texters transitivitet och hur idéationella betydelser realiseras i de olika texttyperna. Studien ämnar även undersöka hur agentiviteten i texter förändras beroende på medierande redskap och vilka skillnader som det går att identifiera i nyttjandet av olika pronomen i agentiva processer. Tjugo texter skrivna av elever i årskurs 4 och 5 analyserades med utgångspunkt i systemisk funktionell textanalys och analysmetoderna transitivitetsanalys och ergativitetsanalys. Studiens resultat är inkonklusiva och ingen slutsats kan dras om skrivverktygens påverkan på texternas transitivitet eller agentivitet. Studien visar hur uppgiftbeskrivningar för elevers skolskrivande är mer avgörande för hur innehållet konstrueras än om de skriver för hand eller på datorn och bidrar med kunskap för vidare forskning. / In today’s developing digital era, students in school rely to an increasing extent when producing texts. As part of an effort to contribute to creating a scientific basis in regard to understanding how digital tools affects how text is constructed, this study aims to explore in which way the mediating tool for text production, in this case keyboard, screen, and word processing software versus paper and pen, changes the transitivity in texts and how ideational meaning is realised. Additionally, the study investigates how the ergativity in texts change depending on mediating tool and what differences in the use of pronouns can be identified in ergativ processes. Twenty texts written by fourth and fifth grade students are analysed based on Systemic-Functional text analysis and the analysis methods of transitivity analysis and ergativity analysis. The study’s results are inconclusive, providing no clear conclusions on the impact of writing tools on the transitivity or agency of texts. However, the study reveals that task descriptions for students' writing are more critical in shaping content than the choice between handwriting or typing, contributing valuable insights for further research.