Människans aktiviteter bidrar till att växthusgaser släpps ut vilket gör att Jordens klimat för- ändras. I Sverige genereras en tredjedel av koldioxidutsläppen av transportsektorn och det är vägtrafiken som bidrar till störst utsläpp. Utöver utsläpp av växthusgaser bidrar tunga trans- porter med partikelutsläpp och höjda bullernivåer i tätorter. Effektivisering av lastbilstrans- porterna måste genomföras för att möjliggöra en reduktion av den negativa miljöpåverkan. Syftet med examensarbetet är att ta fram en nulägesbild av Halmstads tätorts lastbilstranspor- ter och därigenom presentera lämpliga åtgärder för att minska transporternas negativa miljö- effekter. En enkätundersökning har genomförts för att undersöka verksamheters transportlogistik med lätta och tunga lastbilar. Samtliga verksamheter finns i Halmstads tätort och använder lastbi- lar i verksamheten. Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett flertal förbättringsmöjligheter i Halmstads tätort som avser framkomligheten. Flera av företagen påpekar vikten av en förbin- delse mellan motorväg och hamn samt förbättrad vägförbindelse mellan Halmstads västra och östra sida. Samordning med andra verksamheter utförs hos knappt hälften av verksamheterna. Anledningen till att de samordnar transporterna är på grund av kundens krav, ekonomiska-, tidsmässiga- samt miljöskäl. I arbetet har en trafikkartläggning i Halmstads tätort utförts med inriktning på Halmstads öst- ra delar. Antalet tunga och lätta lastbilar har noterats och fordonsuppgifter har tagits fram. Resultatet som framkom är att majoriteten av de svenskregistrerade lastbilstransporterna har dieselmotorer och att majoriteten av de svenskregistrerade lastbilarna var av euroklass 5, tätt följt av euroklass 6. Andelen lätta lastbilar var en fjärdedel och resterande var tunga lastbilar. 
 Utöver enkätundersökningen och kartläggningen har en litteraturstudie gjorts för att ge en nulägesbeskrivning av lastbilstransporterna i Halmstad och övriga Sverige. Slutsatsen är att ett flertal förbättringsmöjligheter i Halmstads tätort finns för att minska last- bilarnas miljöpåverkan. Exempelvis behöver möjligheterna för att samordna transporterna i Halmstads tätort bli bättre. En kombiterminal i Halland hade fått mer gods överförd från väg- trafik till järnväg. En miljözon ställer krav på lastbilarnas miljöprestanda och bidrar till mind- re utsläpp och bättre luft. Den bristande framkomligheten på Laholmsvägen skapar köer, bul- ler och onödiga mängder utsläpp. Därför behöver åtgärder implementeras i Halmstad. / In Sweden, one third of the carbon dioxide emissions are generated by the transport sector. The biggest contributor of emission in this sector is road traffic. In addition to emissions of greenhouse gases, trucks contribute to particle emissions and noise in urban areas. The purpose of this thesis is to provide a status report of Halmstad's urban truck transports by means of a traffic survey, a questionnaire and a literature study, thus presenting measures to reduce the environmental impacts of trucks. The result found in the survey is that the majority of the Swedish-registered trucks have diesel engines and the majority were Euro 5. Approximately 75 percent of the vehicles were heavy trucks. The questionnaire showed that accessibility in Halmstad needs to be improved and less than half of the companies coordinate their transportation. The conclusion is that there are several opportunities to reduce the environmental impact of trucks in the urban area in Halmstad. For example, the possibilities for coordinating 
 transports in Halmstad's urban area needs to be improved. A transshipment terminal in 
 Halland can reduce road traffic and increase railway transports. An environmental zone would demand that the trucks should contribute to less emissions and better air.

E-handeln växer eftersom allt fler personer handlar via internet. Konsumtionsmönstret ändras och allt fler söker sig till företags hemsidor för att köpa varor online. Även tjänster som exempelvis musik och film blir mer internetbaserat och köps och beställs ofta via internet. Nu kan nästan vad som helst köpas online, allt från mat till kläder och elektronik. E-handeln är ett smidigare och ibland billigare komplement till den traditionella handeln. Detta underlättar för kunderna och kan frigöra mer tid till de personer som e-handlar. Med den ökade e-handeln uppstår det också problem. Det behövs bra distributionsupplägg som kan ta hand om alla varor som ska transporteras. Den ökade e-handeln innebär fler transporter i städerna. Om e-handeln fortsätter att öka och det blir ännu fler transporter, vilka konsekvenser får det? Vilka olika distributionsupplägg kommer det att finnas i framtiden för att kunna leverera varor till kunderna på ett effektivt sätt? I det här examensarbetet har klädbranschen och dess e-handel undersökts. Det som har studerats, är hur branschen påverkar transporterna kopplat till e-handeln. Intervjuer med olika företag har genomförts i examensarbetet för att få en överblick över hur deras e-handel har utvecklats över tid samt hur de tror att e-handeln kommer att se ut i framtiden. Intervjuer med teoretiker som arbetar med citylogistik har även gjorts, för att få information hur de tror e-handeln kommer påverka transporterna kopplat till e-handeln. I framtiden kommer det troligtvis inte användas några nya distributionsupplägg, utan de som redan finns kommer bli mer utvecklade. De distributionsupplägg som finns idag är att kunderna hämtar sina varor via ett ombud, i en butik/lagerlokal, paketombud eller att varorna skickas hem till kunden. I framtiden kan det bli allt vanligare med hemleverans och att kunderna eventuellt kommer att få styra sina leveranser mer än vad som är möjligt idag. För att se konsekvenserna av transporterna kopplat till e-handeln presenteras två olika fall. Dessa två fall delas upp i åtta olika scenarier. Dessa scenarier är uppbyggda efter olika antaganden om vilka transportmedel som används och i vilken utsträckning. Det scenario som gav lägst koldioxidutsläpp och lägst fordonskilometer var det scenario där 100 % av godset levereras till ett utlämningsställe via en samlastningscentral utan att kunderna använder sin personbil mer. En förändrad volym av e-handel ger olika konsekvenser på transporterna, beroende på vilken typ av distributionsupplägg som används och vilket transportmedel som utnyttjas, samt vilken systemavgränsning som görs. Generellt sett tyder det på att antalet transportkilometer kopplat till e-handeln kommer att öka i framtiden. Vad gäller koldioxidutsläppen är det svårare att göra en bedömning, beroende på vilka transportmedel som kommer att användas i framtiden men också på den tekniska utvecklingen av dessa. Även om antalet fordonskilometer ökar kan effektivare transporter leda till minskade koldioxidutsläpp.

Utsläppen av växthusgaser måste minska för att Sverige ska klara av att nå det långsiktiga klimatmålet som är nettoutsläpp 0 av växthusgaser år 2045. Transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläppen genererade av transporter krävs ett hållbart transportsystem. Omvandlingen till ett hållbart transportsystem kommer kräva omvandlingar i den fysiska planeringen då tidigare planering skapat ett samhälle beroende av bilen. Kollektivtrafik kommer att vara en viktig del i att minska behovet av bilen. Denna uppsats analyserar hur kommunerna Gävle och Umeå hanterar kollektivtrafik på en strategisk nivå. Syftet med uppsatsen är att belysa de svårigheter som finns med att formulera strategier för kollektivtrafik i översiktsplanering. För att komma fram till hur strategier kan formuleras på ett sätt som gör dem enklare att implementera i efterkommande planering. Genom kvalitativ textanalys har kommunernas översiktsplaner, trafikförsörjningsprogram och trafikstrategi undersökts för att se hur kollektivtrafik implementeras i den strategiska fysiska planeringen, vilka motiveringar som gör för placeringar av viktiga målpunkter och vad det är för begrepp som används. Implementeringsteorin används som verktyg i analysen för att komma fram till hur implementeringsprocessen har gått till och varför vissa strategier är mer framgångsrika än andra.  Analysen kommer fram till att de vanligaste begreppen som används i översiktsplanerna i samband med strategier för kollektivtrafik är täthet, tillgänglighet och kollektivtrafiknära läge eller koppling till kollektivtrafikstråk. Motiveringen till placering av bostäder, arbetsplatser, verksamheter och service är delvis att de ska gynna ett hållbart transportsystem. Motiveringarna görs också utifrån på vilket sätt strategierna uppfyller de tre dimensionerna av hållbarhet. I trafikstrategin motiveras satsningar på kollektivtrafiken utifrån vad som blir samhällsekonomiskt effektivt. Hur mycket den strategiska planeringen påverkar efterkommande planering beror på strategins tydlighet och om strategin innehåller specifika åtgärder. Utifrån implementeringsteorin kommer det fram att det finns många fler faktorer än en välformulerad strategi som påverkar implementeringen. Exempelvis förutsättningar i kommunen, samarbeten mellan olika aktörer och hur genomförandet tas emot av medborgarna.  Resultatet av analysen kommer fram till att det är svårt att beskriva hur en bra strategi ska formuleras för att vara enkel att genomföra för efterkommande planering. Det som kommunerna lyckats bra med är att formulera strategier som bygger på redan etablerad kunskap om vad som förbättrar kollektivtrafiken. Därefter finns en god återkoppling till tidigare ställningstaganden genom hela processen. Som slutsats kommer uppsatsen fram till att implementeringsprocessen är ytterst kontextberoende men en tydlighet i strategierna och en god kommunikation mellan olika aktörer genom hela processen ger bättre förutsättningar för en lyckad implementering.

Adenylyl Cyclases (ACs) catalyze the formation of the key universal second messenger adenosine 3’, 5’-cyclic monophosphate (cAMP) from adenosine 5’- triphosphate. Cyclic AMP participates in several signal transduction pathways and is present in bacteria and higher and lower eukaryotes including higher plants. Previous studies in plants have shown a role for cAMP in signal transduction during e.g. the cell cycle, elongation of the pollen tube and stimulation of protein kinase activity. More recently cAMP has been shown to play a role in stress responses. Interestingly, cAMP has also been shown to regulate ion transport in plant cells. Here we used a similar strategy that led to the discovery of the first guanylyl cyclase in plants that was based on the alignment of conserved and functionally assigned amino acids in the catalytic centre of annotated nucleotide cyclases from lower and higher eukaryotes, to identify a novel candidate ACs in Arabidopsis (Arabidopsis thaliana K+ Uptake 5 and 7). ATKUP5 and 7 are homologous to K+ uptake permeases (KUPs) from bacteria and high-affinity K+ transporters (HAKs) from fungi. The AC activity was investigated by recombinantly expressing the ATKUP5 and 7 AC domain in vitro and by complementation of an E. coli AC mutant (cyaA). Furthermore, ATKUP5 was tested for its ability to functionally complement a yeast mutant deficient in Trk1 and Trk2 high affinity potassium uptake transporters. Site-mutagenesis in the AC domain was used to test the effect of both functions in each other. Furthermore, ATKUP5 was characterized electrophysiologically in HEK-293 cells to characterize the nature of this transporter. The localization of the ATKUP5 in Arabidopsis was examined using a Green Fluorescent Protein (GFP) fusion with the ATKUP5 to determine whether ATKUP5 is expressed at the plasma or tonoplast membrane. Arabiodpsis thaliana of the wild type, overexpressing ATKUP5 and atkup5 mutant lines were used to examine phenotypic differences.

North Compass Windows i Göteborg är ett företag med strategin engineer to order. En kundorder tas emot och leverantören tillhandahåller det skräddarsydda fönstret och veckor senare monteras produkten av North Compass Windows på önskad plats. Denna fallstudie kommer att undersöka möjligheterna att effektivisera transporter från leverantören. Den baseras på att minska leveranstiden till många av företagets kunder. Följande uppsats kommer också att undersöka hur företagets lönsamhet kan påverkas av de föreslagna förbättringarna. Inledningsvis utvärderas olika lösningar på transportuppsättningen. En viktig faktor för förbättringsarbetet är att minska leveranstiderna och då själva ledtiden. Det snabbaste sättet för godstransporter är verkligen inte det billigaste, detta kommer studien också att beakta förslag till förbättringar. Kundservice är en central punkt som utvärderas och vikten av att uppnå sina kunders krav och erbjuda en bra leveransservice. Målet är att effektivisera företagets planering och hantering av transporter. Genom detta kommer de göra företaget mer konkurrenskraftigt på marknaden. I studien anses användning av expressleveranser vara det bästa alternativet. Kunden får betala mestadels av transporten, och leveranstiden förkortas med mer än 50%. Tanken är att fånga upp de kunder på marknaden som har en stramare tidsram för sitt projekt. / North Compass Windows in Gothenburg is a company with the strategy engineer to order. A customer order is received and the supplier provides the tailor made window and weeks later the product is assembled by North Compass Windows at a desired location. This case study will look at the possibilities of making transports from the supplier even more efficient. It is based on the request of shorter delivery time made by many of the company’s customers. The following paper will also investigate how the profitability of the company can be affected by the suggested improvements. Initially different solutions to the transportation setup will be evaluated. A major factor in reducing delivery lead times. The fastest way of goods transportation is certainly not the cheapest, this is what the study will also consider when suggesting improvements. Customer service is a key point that is evaluated and the importance of achieving its customers requirements and offering a good delivery service. The goal is to streamline the company's planning and handling of transports. Through this, they will make the company more competitive in the market. This means that the company's image is improved by proving that they are versatile, safe and precise. The paper concludes that using express delivery is the best option. The customer would pay majority of that expense and through this the delivery times can be cut down by more than 50%. By offering this solution the company can attract customers whose dealing with a shorter time frame.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第22729号 / 医博第4647号 / 新制||医||1046(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 武藤 学, 教授 伊達 洋至, 教授 小川 誠司 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

GLUT1-mediated, facilitated sugar transport is proposed to be an example of transport by a carrier that alternately presents exofacial (e2) and endofacial (e1) substrate binding sites, commonly referred to as the alternating access carrier model. This hypothesis is incompatible with observations of co-existent exo- and endofacial ligand binding sites, transport allostery, and e1 ligand (e.g. cytochalasin B) induced GLUT1 sugar occlusion. The fixed-site carrier model proposes co-existent, interacting e2 and e1 ligand binding sites but involves sugar translocation by geminate exchange through internal cavities. Demonstrations of membrane-resident dimeric and tetrameric GLUT1 and of e2, e1 and occluded GLUT conformations in GLUT crystals of monodisperse, detergent-solubilized proteins suggest a third model. Here, GLUT1 is an alternating access carrier but the transporter complex is a dimer of GLUT1 dimers, in which subunit interactions produce two e2 and two e1 conformers at any instant. The crystallographic structures in different conformations can be utilized to further understand the transport cycle, ligand binding behavior and complex kinetics observed in GLUT1. Specifically, the GLUT1 crystal structure and homology models based upon related major facilitator superfamily proteins were used in this study, to understand inhibitor binding, ligand binding induced GLUT1 transport allostery and the existence of helix packing/oligomerization motifs and glycine induced flexibility. These studies suggest that GLUT1 functions as an oligomeric allosteric carrier where cis-allostery is an intramolecular behavior and trans-allostery is an intermolecular behavior. Additionally, mutations of a dynamic glycine affect the turnover of the transporter while mutations to helix packing motifs affect affinity.

Transformatorn är en viktig komponent i elnätet för att se till att det jämt och ständigt finns tillgång till elektricitet i samhället. ABB Power Grids i Ludvika, arbetar bland annat med att producera dessa transformatorer, som kan väga upp till flera hundra ton. Det krävs speciella vagnar som kan transportera de på järnvägen, ner till Norrköping hamn, för att sedan transporteras vidare ut till kund. Det krävs även att järnvägen är extra förstärkt ned till Norrköping, för att kunna transportera de allra tyngsta transformatorerna. Den här uppsatsen vill genom en kvalitativ forskningsmetodik undersöka varför ABB Power Grids hamnade i just Ludvika, hur viktiga tungtransporterna är för företagets överlevnad samt hur viktig ABB Power Grids verksamhet är för staden Ludvika. Detta undersöks delvis utifrån teorin om industrilokaliseringsfaktorer och multiplikatoreffekter. Metoden bygger på en kombination av litteraturstudier och semi-strukturerade intervjuer med tre nyckelpersoner, som arbetar eller har arbetet på ABB Power Grids. Resultatet tyder på att de olika lokaslieringsfaktorerna har varit mer eller mindre avgörande på ett indirekt sätt vid lokaliseringen. Transporterna är dock den lokaliseringsfaktor som fortsatt är av stor vikt för företaget och något de ständigt måste jobba aktivt med. Transporterna är avgörande för att företaget ska kunna finnas kvar i staden, vilket är viktigt då ABB Power Grids även indirekt genererar ca en femtedel av tätortens arbetstillfällen.

Till följd av ökad exploatering och byggnation har uppkomsten av byggnads- och rivningsavfall ökat. Avfall från byggnation utgörs volymmässigt till stor del av schaktmassor, och endast gruvsektorn producerar i dagsläget mer avfall. När byggnadssektorn till 2020 förväntas återanvända 70 viktprocent av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är det rimligt att ställa sig frågan hur en mindre kommun ska arbeta för att uppnå detta. Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att uppnå mer hållbar hantering av schaktmassor i mindre kommuner. För att undersöka detta har intervjuer genomförts med tre kommuner, dokument i form av respektive kommuns avfallsplan granskats samt en litteraturstudie genomförts för att samla in data. Det finns möjlighet att utveckla en mer hållbar schaktmassehantering i mindre kommuner. Tekniska lösningar finns tillgängliga och kan anses rimliga för en mindre kommun. Det finns möjligheter att styra både interna och externa aktörer mot en mer hållbar hantering. Några av de hinder som påträffats är; mängden schaktmassor som uppkommer kan vara för liten, kommunens budget ger inte utrymme för att lägga resurser på hållbar hantering samt krav på byggnadsmaterial kan vara för högt ställda för att möjliggöra återvinning av förädlade material. I dagsläget sker redan arbete mot en mer hållbar hantering, dock skulle flera aspekter av detta kunna utvecklas och utökas. Mindre kommuner bör ta ett helhetsperspektiv kring schaktmassor i kommuner, utöka befintlig förädlingsverksamhet och etablera ny sådan. Krav på byggnadsmaterial bör ses över samt hur avfallsplanen kan användas för att styra mot en mer hållbar hantering. Då studien genomförts inom ett begränsat geografiskt område kan detta ha påverkat studiens resultat. Studien omfattas inte av förorenade schaktmassor eller så kallade fall A massor, det vill säga massor som återanvänds inom respektive projekt.

Charles University Faculty of Pharmacy in Hradec Králové Department of Pharmacology & Toxicology Student: Jakub Poráč Supervisor: doc. PharmDr. Martina Čečková, Ph.D. Title of diploma thesis: Effect of CDK and FLT3 inhibitors on activity of ABC efflux transporters in vitro, relation to multidrug resistance P-gp and BCRP are transmembrane proteins that form part of a large family of ABC transporters. These are ATP-driven transporters, which main task is to eliminate exogenous and endogenous substances and their metabolites from cells of both, healthy and tumour tissues. This activity is often associated with the expulsion of administered therapeutics and multiple drug resistance (MDR) in tumour cells. A promising therapy of cancer represents a newer class of drugs target the tyrosine kinase (TK), and cyclin-dependent kinases (CDK), which are cell enzymes responsible for the processes of proliferation, apoptosis and differentiation. Cyclin- dependent kinase inhibitors (CDKI) are used in the treatment of breast cancer, but at the same time they form a new group of drugs with the potential for use in hematological malignancies. In the treatment of AML, a new successful approach is TK inhibitors (TKI), which target the mutated FLT3 receptor, specifically the recently approved drugs midostaurin and...