Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga. Ledningar kan därför selektivt involvera interna intressenter i detta skede för att skapa bättre förutsättningar att uppnå målen med samgåendet. Hur ledningar involverar interna intressenter och hur detta skapar förutsättningar att uppnå målen är dock inte vida undersökt. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka hur ledningen involverat interna intressenter i detta skede för att skapa förutsättningar att uppnå målen med ett samgående. Studiens teoretiska ramverk har relaterats till forskning om motiv, begreppen strategisk och organisatorisk passform samt involverande av intressenter vid stora organisatoriska förändringar. Utifrån ramverket genomfördes en kvalitativ fallstudie på samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Studiens resultat visar på att involverandet av intressenter skapar förutsättningar för den organisatoriska passformen, vilket sammantaget skapar förutsättningar för den strategiska passformen och realiserandet av samgåendets mål.

I takt med att det svenska tonnaget flaggas ut och förminskas söker sig allt fler nyexaminerade styrmän till andra marknader. Ett stort sådant segment är den norska offshoreindustrin. Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade styrmäns upplevelser av oro och stress under första tiden som yrkesverksamma och om dessa upplevelser skilde sig åt beroende på vilken bransch de var verksamma i. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Åtta styrmän, fyra från den traditionella svenska handelsflottan och fyra som är verksamma inom offshorebranschen, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012, valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen, oberoende av bransch, upplevde högre nivåer av stress och oro under de första törnarna än senare i karriären. Detta härleddes till oro över den egna arbetsförmågan och det plötsligt ökade ansvarsområdet man som nyutexaminerad upplever. Undersökningen slog även fast att sömnbrist är en betydande faktor i upplevd stress och oro och att detta är vanligt inom offshorebranschen, där det är vanligare att arbeta efter ett tvåvaktsystem. / With an ever decreasing Swedish tonnage more and more maritime graduates seek out other segments than the traditional Swedish trades. A major one of these segments is the Norwegian offshore market. The purpose of this study was to investigate recently graduated maritime officer’s experiences of stress and worries during their first turns as active officers and if these experiences differed depending on which segment they were active in. A qualitative method with personal interviews was used to investigate these questions. Eight recently graduated officers were interviewed, four from the traditional Swedish merchant navy and four from the Norwegian offshore industry. All graduated in the spring of 2012.The results from the interviews showed that the officers, not depending on which segment they were active in, experienced higher levels of stress during their first turns than later in their career. This was due to worry with the graduates about their own professional abilities and the increase in responsibility that graduates experience in the beginning of their careers. The study also found that lack of sleep is a major factor in the stress equation and that this was more common within the offshore industry, due to the extensive use of the two-watch system within that segment.

Bakgrund: Arbetet som sjuksköterska är krävande och innebär ett stort ansvar. Sjuksköterskeyrket styrs av flera lagar och författningar som säkerställer en patientsäker vård vilket kräver att nyutexaminerade sjuksköterskor håller sig uppdaterade. I tidigare forskning upplevs en osäkerhet om utbildningen ger en tillräcklig grund då teorin upplevs svår att omsätta i yrkeslivet vilket kan leda till att sjuksköterskan blir stressad och känner en oro. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjumetod med induktiv ansats tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan fyra till tolv månader Resultat: När intervjuerna analyserades framkom tre kategorier; erfarenhetens betydelse, arbetsmiljöns påverkan och utbildningens påverkan. Dessa redovisades i sju underkategorier; utveckling, utmaning, samverkan med kollegor, tidsbrist, medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och verksamhetsförlagd utbildning. Slutsats: Första tiden att arbeta som nyutexaminerade sjuksköterska upplevs utvecklande och utmanade. Svårigheter i att prioritera och strukturera framkom vilket påverkades av tidsbristen som upplevdes. Kollegors bemötande ansågs vara av stor vikt för att uppleva självkänsla och trygghet. Utbildningen sågs som en god grund att bygga på dock upplevdes medicin kurserna bristfälliga vilket gjorde att sjuksköterskorna fick söka information för att kontrollera sig i arbetet. Framtida forskning kan leda till att utbildningen kan förbättras och de nyutexaminerade sjuksköterskorna kan uppleva mer trygghet.

Begreppet kapital har under det senaste årtiondet kommit att syfta till mer än bara fast kapital i form av rena pengar. Idag inrymmer detta begrepp även humankapitalet som är något individer kan bygga upp genom att utbilda sig. Detta humankapital har visat sig vara lukrativt att investera i. En investering i utbildning leder alltså till ett ökat humankapital vilket i sin tur leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie ämnar att empiriskt bevisa om detta stämmer med hjälp av data från 2010-2015 för OECD- länderna. En tvärsnittsstudie genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna utbildning, hälsa, investering i teknologi, populationstillväxt, initial BNP, handel. Teorierna om det positiva sambandet mellan utbildning och tillväxt konfirmeras iochmed denna studie, vilken bygger på de allra senaste siffrorna gällande OECD-länderna. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet utbildningsår ekonomisk tillväxt per capita.

Humankapital är idag ett väl omtalat begrepp. Investering i Humankapital har visat sig vara kostsamt i det kortsiktiga perspektivet men en god investering på lång sikt. I Uppsatsen diskuteras betydelsen av att investera i Humankapital som leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie syftar till att empiriskt pröva hur väl detta stämmer och det med hjälp av data från 2006-2010 för OECD-länderna. I uppsatsen används en tvärsnittsstudie som genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna initialt BNP, hälsa, populationstillväxt, utbildning, handel och teknologi. För att besvara frågeställningen används en teoretisk analys genom att utgå från endogena och exogena tillväxtmodeller där effekterna av humankapital och teknologi på ekonomisk tillväxt behandlas. Teknologins effekt visar en positiv korrelation med ekonomisk tillväxt, med ett signifikant samband. Vi kan även avläsa att handel har en positiv effekt, medan hälsa, utbildning, populationstillväxt och det initiala BNP har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten, däremot utan signifikans.

Abstract As air contaminants continue to pose a problem in organizations, more studies are needed to identify and reduce employees’ exposure to air contaminants. Limited research proposes methods for managing air contaminants, especially with focus on reducing exposure by improving safety behavior, safety knowledge, safety attitudes and safety motivation among employees in the workplace, by, for instance, using safety training.The aim of this thesis is to develop existing safety measures and analyze new measures for reducing air contaminants in typical industrial work situations by focusing on human aspects, such as safety attitudes and safety motivation. This is carried out by studying safety attitudes, safety motivation, and safety training in relation to air contaminant safety in current Swedish organizations by means of questionnaires, interviews, reviews of research, as well as the exposure monitoring method, PIMEX. This thesis comprises four papers. / Sammanfattning Luftföroreningar fortsätter att utgöra ett problem i organisationer. Fler studier behövs för att identifiera och minska exponering hos arbetare för luftföroreningar. För närvarande finns begränsat med forskning som är fokuserat på metoder för att hantera luftföroreningar, särskilt med fokus på att minska exponering genom att ändra beteenden, attityder, kunskap och motivation som relateras tillarbetsmiljöfrågor, genom exempelvis utbildning. Syftet med denna avhandling är att utveckla befintliga arbetsmiljöåtgärderoch analysera nya metoder för att hantera exponering i arbetssituationer där luftföroreningar finns. Detta görs genom att studera arbetsmiljöattityder, arbetsmiljömotivation och arbetsmiljöutbildningar som är relaterade till luftföroreningar i svenska organisationer. Attityder, motivation, utbildning och kontrollmetoder för att minska risker i form av luftföroreningar studeras med hjälp av enkäter, intervjuer, tidigare forskning och PIMEX-metoden. Avhandlingen består av 4 delarbeten/Papers. / <p>QC 20170504</p> / Spetsprojektet

Syftet med studien är att ge nyexaminerade speciallärares syn på hur de upplevt att utbildningen till speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning rustat dem för en mycket varierande yrkesroll. Eftersom studenter som undervisats i speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas bli experter på vad det innebär att vara utvecklingsstörd i ett inlärningsperspektiv, innehåller studiens centrala delar: historiskt perspektiv, diagnosen utvecklingsstörning, särskolans karraktär samt yrkesrollen och speciallärarundervisningen. Speciallärarens roll som i dagens utbildning speglar helhetssynen på barns och elevers möjligheter till lärande och socialisation utifrån grundtanken på hållbar utveckling, innebär hänsynstagande till både den psykosociala miljön och den fysiska miljön. Studien fångar med hjälp av kvalitativ metod i intervjuer fyra speciallärares tankar runt sina upplevelser av utbildningens potential att rusta dem inför kommande arbetsuppgifter av högst varierande slag. Resultatet visar att dagens studenter har olika skäl för sina studier och med det sannorlikt också olika krav på och förhoppningar om vad studierna ska bidra med. Oavsett vem som tillfrågas framkommer det att risken finns att man fått insikter som bättre passar i det förgångna än i framtiden. Sammanhang och meningsfullhet har stor betydelse för möjligheten att placera in utbildningen i en egen yrkesmässig kontext.

Undersökningen utgår ifrån Watson, Morris &amp; Harris (2010) och Annetta m.fl. (2008) undersökningar av användandet av dataspel i en läromiljö samt Portnow’s (2008) teorier om tangential learning. Istället för att fokusera på om dataspel påverkan fokusera undersökningen på olika typer av narrativa strukturer, linjär och nät, påverkar elevers förmåga att minnas information förmedlad i ett dataspel. Är det fördelaktigt ifall eleven själv får söka upp informationen eller riskeras det att eleven missar vitala delar? Som artefakt skapades två mekanisk identiska pusselplattformsspel vilka använder sig av antingen linjärtnarrativ eller nätnarrativ vilka testades på en skolklass vid två tillfällen. Vid första tillfället spelade klassen igenom prototyperna, halva spelade linjär, och besvarade frågor rörande informationen i spelet. Efter fyra dagar fick eleverna besvara samma information, för att sedan jämföras med tidigare svar. Resultatet visade att de olika strukturerna påverkar eleverna, där linjärtnarrativ är att föredra då resultatet generellt är bättre och mer konstant.

Den svenska grundskolan ska erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever. Under 2000-talet har stora skillnader vuxit fram mellan grundskolorna i Sverige. Enligt forskningen har grundskolornas elevsammansättningar har blivit allt mer homogena efter elevernas bakgrunder. Forskarna pekar på att boendesegregationen och skolvalet har orsakat skolsegregationen. Att en elevs bakgrund har allt för stor effekt vilket skolresultat en elev når. De menar att den svenska likvärdiga utbildningen i grundskolan har blivit urholkad. Skolsegregation har en tendens att visa sig starkare på skolor än i bostadsområden. Det är även skolan som lägger grunden för elevens framtidsmöjligheter. I denna studie analyseras elevernas betyg, grannskapsområde och skolornas sammansättningar för att se hur likvärdiga Uppsalas grundskolor är år 2016. Studiens resultat pekar på att elevernas skolresultat kan påverkas av deras bakgrund. Att likvärdigheten i Uppsalas grundskolor inte har lyckats, trots kommunens extra resurser till skolorna som anses vara utsatta. För elevernas del har det en avgörande roll vilken utbildningsnivå individerna i deras omgivning har för om de kommer lyckas prestera bra i grundskolan eller inte.

Skogssektorn har ett välkänt rykte av att vara mansdominerat, traditionellt och gammalmodigt. Med nutida jämställdhetsmål finns det en ambition att skapa en jämställd skogssektor. Detta är även ett mål för ett skogsföretag som i denna studie kallas för Skogsfall AB. Tidigare studier visar en problematik i rekryteringen av kvinnor i skogsindustrin som inte beror på avsaknad av intresse, snarare svårigheter att passa in i en mansdominerad sektor. I analysen av skogligt studerandes svar i en enkätstudie genomförd av Skogsfall upptäcktes vissa skillnader i svaren mellan män och kvinnor. Svaren berörde uppfattningarna av företaget som en ideal arbetsgivare. Detta väckte ett vidare intresse att göra en fördjupad analys utifrån en utbildningsnivå i skogssektorn genom att intervjua samma målgrupp kvinnliga jägmästarstudenter. Analys av enkäten visade att det fanns vissa skillnader mellan svaren på manliga och kvinnliga studenter eftersom kvinnor la mer vikt på frågor om jämställdhet, rättvisa och utveckling. Kopplingar fanns även mellan svaren i enkäten och i intervjuerna, bland annat fanns en delvis positiv bild av Skogsfall men även en negativ. Intervjuerna i sig synliggör berättelser om maskulina normer, diskriminering och sexuella trakasserier inom den skogliga utbildningen från manliga studenter såväl som lärare och gästföreläsare. Trots vissa positiva aspekter är det nödvändigt att skogssektorn, redan på utbildningsnivå, ser över sitt jämställdhetsarbete likväl som i företag och industrin i stort. / <p>2019-06-03</p>