<p>Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.</p>

No description available.

<p>Kvinnomisshandel är idag ett globalt hälsoproblem som finns i alla samhällsklasser. Anmälningarna har ökat senaste decennierna och år 2006 var antalet anmälningar drygt 25400 i Sverige. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors agerande i omhändertagandet av misshandlade kvinnor. Arbetet baserades på 10 vetenskapliga artiklar funna genom sökning i databaserna PubMed och PsychInfo med hjälp av vetenskapliga söktermer som var relaterade till syftet. Artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, genom att dela in data i olika abstraktionsnivåer och därmed också för att lättare urskilja mönster och teman. Resultat visade att sjuksköterskor saknade kunskap kring kvinnomisshandel, men hade samtidigt en vilja att hjälpa kvinnorna. Sjuksköterskans agerande grundade sig även i vilka attityder och vilket engagemang de hade i frågan. Det visade sig också att ökad utbildning bidrog till mindre negativa attityder och att fler misshandlade kvinnor upptäcktes. Sammanfattningsvis kan sägas att en tillfredsställande miljö och ett professionellt bemötande är av stor betydelse i arbetet med att identifiera misshandlade kvinnor. För att detta skall fungera behövs en förändring i grundutbildningen samt ett större utbud av vidareutbildningar för att sjuksköterskor skall känna sig trygga i mötet med kvinnorna.</p>

<p>E-utbildning är en relativt ny form av distansutbildning och har utvecklats markant under de senaste åren. Dessvärre har den pedagogiska biten av lärandet i många fall försummats till fördel för de tekniska aspekterna. Eftersom interaktiva självstudier kan erbjuda ett mer riktat informationsflöde bör man ta vara på detta och erbjuda användaren olika möjligheter att ta till sig och bearbeta informationen. Alla människor har olika inlärningsstilar, det vill säga man lär sig via olika faktorer. Vissa personer tycker om att lyssna på informationen medan andra gärna vill ha det förklarat i bilder och med figurer, samtidigt som somliga gärna vill prova teorin i praktiken.</p><p>För att skapa en bra designad e-utbildning är det viktigt att först lära känna målgruppen. Genom att ta reda på vilken inlärningsstil och datorvana de har ökar man möjligheten att utforma en e-utbildning som tilltalar målgruppen. Svårigheten ligger i att presentera all information på ett begripligt och lättillgängligt sätt för användaren.</p><p>Syftet med den här rapporten är att ta reda på hur informationen till Volvo Construction Equipments (i fortsättningen kallat Volvo CE) interaktiva utbildningar ska presenteras på bästa sätt. Fokus ligger på pedagogik och användarvänlighet. Genom att ta reda på användarnas inlärningsstil och datorvana kan Volvo CE erbjuda användarna ett mer riktat informationsflöde. Den befintliga e-utbildningen utvärderades av användarna och ändringar som ansågs nödvändiga utfördes. För att vara säker på att ändringarna var korrekta fick användarna åter utvärdera utbildningen och säga sin mening. Resultatet visade på en ökad användbarhet och mer interaktivitet som gynnade såväl inlärningseffekten som motivationen.</p>

<p>Under 2009 bestämde IMO att ECDIS skall föras in på i stort sett samtliga fartygunder en period mellan 2012 och 2018. Detta är något som direkt drabbar styrmännen på fartygen.</p><p>Det jag har riktat in mig på att undersöka är hur pass redo svenska styrmän känner sig, vad de anser behövs samt vad det tycker att en utbildning skall innehålla infördenna övergång. För att komma fram till detta har jag intervjuat svenska styrmän som aktivt arbetar till sjöss. Jag har också gjort en expertintervju med en personsom jobbar med att utbilda sjöfolk i användandet av ECDIS.</p><p>Slutsatserna av arbetet blev att svenska styrmän idag är redo att segla med ECDIS,men att det krävs att det finns bra utbildningar på ECDIS. Både generella och systemspecifika utbildningar som kan ge användaren bättre förutsättningar att använda systemet korrekt. Det skulle också vara bra med en standardisering av ECDIS-systemens grundfunktioner.</p>

<p>Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. </p><p>I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.</p>

<p>Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Resultatet visar att kliniskt resonemang utvecklades under utbildningen och studenterna tyckte att erfarenhet och självförtroende var viktigt för kliniskt resonemang. En bra relation med handledaren under den verksamhetsförlagda utbildningen, med möjlighet att skaffa erfarenhet och tid för reflektion var positivt för utvecklingen av kliniskt resonemang. Ett område för vidare forskning är hur svenska sjuksköterskestudenter använder sig av kliniskt resonemang och hur förmågan utvecklas, för att få en överblick av hur den svenska utbildningen ger studenterna förutsättningar att lära sig kliniskt resonemang.</p>

<p>Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett världsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. Omvårdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestå av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och närstående är positivt för patienten. För att på bästa sätt tillägna sig information är det viktigt att den anpassas efter den enskilda individen. Utbildning i grupp visar sig vara ett bra alternativ då deltagarna upplever det som positivt att träffa andra i samma situation. Resultatet visar att kunskap och stöd ger bättre självkänsla, välbefinnande, trygghet, minskning av HbA1C och ökar följsamheten för patienten. Då effekterna av information och utbildning tenderar att vara kortsiktiga så bör framtida forskning finna de faktorer som leder till de bästa långsiktiga effekterna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid. Denna intervjustudies syfte var att undersöka i vilken utsträckning teknik används i förskolans inom- och utomhusverksamhet. Vad kan påverka användandet av teknik i verksamheten? Är det praktiska förutsättningar, materialet eller inställningen hos pedagogen?</p><p>Till hjälp för att genomföra vår studie skapade vi först ett arbetsmaterial i form av lärarhandledningar, som innehöll beskrivningar på några enkla övningar. Dessa delades ut i samband med intervjuer. Inspirationen till lärarhandledningarna fick vi ifrån vår utbildning och litteratur, men även ifrån våra egna familjer. Intervjuerna genomfördes med sju förskollärare, inriktningen på deras utbildning var inom matematik, teknik och naturvetenskap. Som ett komplement till intervjuerna sändes en enkät ut via e-post till samtliga deltagare, den gav oss möjlighet att fastställa om materialet blivit använt och i vilken utsträckning. Handledningar, intervjuer och enkät fick ligga som grund till våra frågor gällande inställningen hos pedagogen, praktiska förutsättningar och teknikverksamheten med barnen. Efter att ha sammanställt utskrifter av intervjuer och enkäter ser vi som resultat att praktiska förutsättningar och tillgång till material/läromedel påverkar användandet av teknik i verksamheten. Men den största betydelsen när det gäller teknikverksamhet i förskolan har pedagogens erfarenheter och inställning till teknik.</p>

<p>Jeppsson, M (2008) <em>Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden</em></p><p><em>- utbildning, stöd och en bra chef.</em></p><p>C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.</p><p> </p><p>Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras. Fyra personliga assistenter som arbetar i kommunal regi har intervjuats och de arbetar hos olika brukare men har samma chef. Resultatet visade att de upplevde att lärandeprocesser påverkade deras arbetsförhållande positivt och att deras möjligheter till påverkan stärktes av dessa. Gemensamt för de fyra personliga assistenterna var att de hade en mycket positivt inställning till sin chef och att de upplevde att chefen gav dem stöd. Vidare upplevde de att en lämplig utbildning för personliga assistenter skulle kunna innehålla bemötande, sätt att samarbeta, sjukdomslära och människosyn.  </p><p> </p><p>Nyckelord: Personlig assistent, arbetsförhållande, stöd, utbildning</p><p> </p><p>Keywords: Personal assistant, working conditions, support, education</p>