Bakgrund: Under utbildningen till sjuksköterska genomgår sjuksköterskestudenten verksamhetsförlagd utbildning där den bemöts av handledare och övrig vårdpersonal inom någon vårdkontext. Det är dock endast 60 procent av sjuksköterskestudenter som anser att de då fått ett gott bemötande. VFU ska göra det möjligt för studenten att få vara en del av omvårdnadsarbetet och utveckla sina kliniska kunskaper. Sjuksköterskestudenter upplever att deras känsla av sammanhang bland annat påverkar deras självförtroende och lärande, därav tillämpades Antonovskys teori om KASAM som teoretisk referensram.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters erfarenheter av hur de blivit bemötta av vårdpersonal under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Analysförfarandet gjordes i enlighet med Bengtssons tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorierna som framkom var Erfarenheter av att handledarskapet har betydelse för bemötandet, Erfarenheter av att känna sig utsatt till följd av bemötandet, Erfarenheter av att miljön på vårdenheten har betydelse för bemötandetoch Erfarenheter av att vårdteamet har betydelse för bemötandet.  Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonals bemötande har betydelse för studenten på flera sätt. Det genomsyrar studentens utveckling och trivsel under verksamhetsförlagd utbildning men även efter då det även påverkar professionsidentifieringen samt viljan att fortsätta utbildningen.

Throughout history men have been the majority in universities across the world. Thus, in recent decades this has changed in favor of women who make up for the large majority of students in both universities and colleges. The purpose of this study is to examine why women have become the new majority in Swedish universities/colleges and using rational choice theory to answer this matter. More specifically, this study aims to find out whether children who are seldom truant, and who value themselves to be good at math, Swedish and English have a higher probability to study at universities/colleges in the future than children with high truancy and low self-evaluation in these subjects. The data set used in this research comes from Barn-LNU 2000 and Yngre-LNU 2010 and the sample contains a total of 915 respondents who were between the ages 10-18 in Barn-LNU 2000 and 20-28 when they participated in Yngre-LNU 2010. Logistic regression models and cross tables are used to analyse the material   The result of the analyses indicates that children in general who estimates themselves to be good at math, Swedish and English have a higher probability of study in universities/colleges when they become adults than children who don’t value themselves to be good at these school subjects. Another significant result from the analyses is that children who are seldom truant tend to study in universities/colleges in adult age more often than children who truant. However, there isn’t any significant result who indicates that girls tend to have a higher self-evaluation regarding their skills in math, Swedish and English than boys. Neither does the cross tables show any significant results of sex differences in truanting.

Teknik blir allt viktigare i dagens samhälle och vi blir allt mer beroende av att den alltid måste fungera då nästan allt vi äger är beroende av tekniken. Detta medför att skolan måste rusta eleverna med rätt kompetens inom ämnet teknik. Syftet med studien är att ta reda på vad forskning säger om genusskillnader inom undervisningen i skolämnet teknik och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka olika aspekter påverkar flickors och pojkars inställning till teknikundervisningen? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om flickors och pojkars inställning till ämnet teknik, vilka faktorer som påverkar hur elever tänker och upplever teknik samt vilken roll läraren har. Vårt resultat visar att flickor i grundskolan generellt sett är ointresserade och osäkra när det kommer till teknikämnet. Pojkar tar för sig och har bättre självförtroende än flickorna. Vidare forskning skulle kunna vara att studera hur lärare kan förändra teknikundervisningen så att flickor och pojkar har en mer jämn inställning till teknik.

Personligt ledarskap i företag och organisationer handlar om att varje medarbetares ökade trivsel och välmående leder till ökad produktion och effektivitet (Karp, 2013; Manz, 1986). Området har varit omdiskuterat och gått från att gälla företagets ledare till företagets samtliga medarbetare. Undersökningen i den befintliga studien är en effektmätning av en utbildning i personligt ledarskap på ett större företag i Sverige. Hypotesen som framställs är att det finns en skillnad i personligt ledarskap mellan de som genomfört utbildningen i jämförelse med de som inte genomfört utbildningen. Deltagarna var samtliga anställda i företaget och hade genomfört utbildningen eller var registrerade för att genomföra den. Datainsamling bedrevs genom webbaserad enkät baserad på självskattningsformuläret ASLQ som mätte deltagarnas personliga ledarskap. Ett oberoende t-test visade signifikant skillnad i uppmätt personligt ledarskap och slutsatsen drogs att utbildningen har en positiv effekt och utvecklar medarbetarnas personliga ledarskap. Studiens resultat stödjs av tidigare forskning som menar att den utbildning och träning inom personligt ledarskap leder till ett starkare sådant (Klagge, 1996). / Personal leadership in organizations leads to increased production and effectiveness through employee’s comfort and well-being (Karp, 2013; Manz, 1986). The subject has been discussed and went from concerning only the leaders of the organization to concern all employee. This study examines the effect of a training in personal leadership at a company in Sweden. The hypothesis set is that there is a difference in experienced personal leadership between those who completed the training in comparison to those who has not completed the training. All participants were employed at the company and had completed or was to conduct the training. The data collection was conducted through online surveys based on a self-assessment form ASLQ, which measured personal leadership with the participants. An independent t-test was conducted and showed a significant difference in personal leadership and the conclusion was made that the training has a positive effect and that the training develops the employees’ personal leadership. The result of the study goes hand in hand with earlier research which states trainings in personal development does have impact on experienced personal leadership (Klagge, 1996).

In this essay from my perspective as a furniture designer and theacher at a design college I explore the idea that design actually is (playful) play. And if not exactly play that a playfulmind is an asset when it comes to being a designer as well as an teacher. From two portrayals and throughout the essay from experience as designer I study the different concepts play, design, design-process and creativity to see what tears them apart as well what binds them together.

<p>Förändring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrådgivare under en längre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hälso- och sjukvård utbildades för att arbeta på Alkohollinjen. De blivande rådgivarna erhöll sammanlagt åtta dagars MI-utbildning fördelade över nio månader. Olika skattningar gjordes för att följa rådgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skådespelare) spelades in under utbildningens gång och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI). Samtalen skattades dessutom av rådgivarna själva, av skådespelarna samt av medlyssnande handledare. Självskattningsformulär fylldes i före, under och efter utbildningen. Rådgivarna ökade enligt MITI sin kompetens i både globala mått (MI-anda och empati), beteendefrekvenser (ökat antal enkla och komplexa reflektioner samt minskat antal slutna frågor) och index (ökad andel reflektioner i förhållande till frågor). Övriga skattningar visade på ökad kompetens samt bidrog till förståelsen av kontextuella och interpersonella faktorer som inte kodas i MITI. Självskattningsförmågan varierade mellan rådgivare och en högre självskattningsförmåga kan eventuellt ha en positiv inverkan på kompetensutvecklingen. Implikationer för MI-utbildning, handledning och feedback diskuteras.</p>

<p>Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman. Informanterna visade sig ha olika upplevelser av diskriminering och att dessa hade påverkat deras arbetssituation på olika sätt. Olika strategier för hur de hanterade svårigheter kom fram. En del hade gått mycket långt för att anpassa sig. Vissa hade bytt arbete och blivit egenföretagare. Andra tyckte att det hade blivit bättre med åren. Slutsatsen var att en svensk högskoleutbildning minskar upplevelsen av diskriminering, men tar inte bort den helt.</p>

<p>Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete. Fem av sju intervjuade har saknat vägledning vid något tillfälle, andra faktorer som efterfrågas är personliga möten med ett professionellt bemötande samt relevant innehåll i vägledningen.</p><p>The purpose of this studie is to research the mobility in the labour market in an individual perspective, and to see how guidance can support the individual. The questions treated in this studie includes seven individuals' experiences of work, counselling and education. On the basis of these factors, we treat theories around mobility and matching to the labour market. We have implemented a literature study combined with an empirical survey with seven qualitative interviews. The conclusions we draw is that counselling can influence individuals' mobility on the labour market and that counselling can contribute so that individuals are matched to education and work. Five out of seven interviewed has lacked counselling at some occasion, other factors requested is personal meetings with a professional treatment and relevant contents in the counselling.</p>

<p>Eftersom vi som författare snart är på vår väg mot en examen inom ekonomi med inriktning på redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur våra möjligheter ser ut på arbetsmarknaden, främst då att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav på oss som kommer från universiteten, och företagen vill veta vad studenter lär sig under studietiden. Det vi ville ta reda på var om det fanns något förväntningsgap mellan revisionsföretagen och Umeå universitet.</p><p>Artiklar om detta område var inte alldeles lätt att hitta, dock hittade vi några som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av teorier som Förväntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som är viktigt när våra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt även intervjuat en lärare och en professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Vi frågade företagen om vad de tycker om nyutexaminerades kunskaper och hur väl de är anpassade att jobba hos revisionsföretag. Till universitetet frågade vi hur innehållet i redovisningskurserna fastställs och vilka som beslutar om vad som ska ingå i dem. Syftet med undersökningen var att fastställa vilka förväntningar fallföretagen hade på studenter som söker jobb hos dem. Vad vi kom fram till var att det kommande regeringsbeslutet angående slopad revisionsplikt för mindre företag kan ge inverkan på företagens krav på nyutexaminerade studenter. Skillnaden blir att det kommer att krävas 160 akademiska poäng för att vara intressant för revisionsföretagen jämfört med 120 poäng i dagens läge. Vidare ansågs det överlag att den praktiska erfarenheten och kunskapen var bristfällig, ett praktiskt inslag under utbildningsåren skulle de fallföretag som vi intervjuade se som positivt. Utbildningen anses vara bra ur fallföretagens synvinkel men det förväntningsgap som finns beror till stora delar på studenternas brist på praktisk erfarenhet vad gäller företagens arbetssätt. De stora revisionsföretagen ser inte detta som något större problem då de själva har bra internutbildningar.</p>

<p>Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ”siffermänniska” för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.</p><p>I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten.</p><p>Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1). Detta för att peka på vilka egenskaper som behövs för att vara revisor, samt för att tydliggöra vad som krävs för att bli revisor. Teori som rör förväntningar och kommunikation har också använts för att visa vilka faktorer som kan påverka den förmedlade bilden av yrket till oss studenter.</p><p>Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där vi dels intervjuat tre stycken rekryteringsansvariga och dels fyra revisorsassistenter. Vi har även intervjuat en HR-ansvarig för Lindebergs Grant Thornton. Uppsatsen präglas av ett hermeneutiskt synsätt då vi genom våra kvalitativa intervjuer lämnat plats åt tolkning och reflektioner.</p><p>Resultatet av studien visar att om man vill bli revisorsassistent bör man som ekonomstudent ha läst 160 poäng enligt de rekommendationer som revisorsnämnden har för att få skriva högre revisorsexamen. I undersökningen framkommer det även att många av de redovisningskurser som läses på civilekonomprogrammet är för internationellt inriktade. Detta leder till att nyttan av dessa kurser inte är direkt synliga hos revisorsassistenterna på de lokala revisionsbyråerna eftersom dessa mestadels hanterar mindre svenska bolag. Undersökningen visar även att för att bli revisorsassistent bör man som person vara utåtriktad, och tycka om att möta människor. Man ska även vara självdrivande och inte beroende av en fast arbetsplats. Studien tyder också på att alla som söker till yrket inte har en bra uppfattning om vad yrket på förhand innebär.</p>