Spelling suggestions: "subject:"undersökande arbetssätt"" "subject:"undersökandet arbetssätt""
41 |
Undersökande arbetssätt på mellanstadiet : Ett alternativ för NO-lärare att utveckla och intressera sina elever / Inquiry-based teaching in middle school : An alternative for science teacher to develop and intrigue pupilsJakobsen, Martin, Svensson, Eric January 2022 (has links)
Skolans uppdrag kan ses som tudelat. Dels ska elevens behov tillgodoses men samtidigt ska samhällets behov tillgodoses då morgondagens samhällsmedborgare formas. En omfattande studie visar att elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena sjunker efter tredje klass och vidare upp mot högstadiet. En annan studie visar att allt färre elever väljer att söka till naturprogrammen på gymnasiet och att ingenjörsutbildningar har allt svårare att rekrytera unga studenter. Då mellanstadieelever själva uttrycker vad som är roligast och mest intressant med NO är svaret oftast undersökningar eller laborationer. Däremot visar det sig att undersökande arbete fortfarande är undantaget i svensk skola, trots läroplaners upprepade försök att styra undervisningen mot en mer undersökande karaktär. Med detta som bakgrund ämnar denna kvalitativa forskningsöversikt belysa huruvida mellanstadielärare idag har möjlighet att tillgodose både elevers behov och samhällets behov, detta genom att tillämpa ett undersökande arbetssätt. Forskningen som analyserats har tyngdpunkt i Sverige men även internationella studier har granskats. I resultatdelen redovisas hur undersökande arbetssätt har potential att intressera och engagera alla elever, samtidigt som viktiga förmågor har möjlighet att utvecklas. Bland dessa förmågor återfinns exempelvis att kritiskt kunna värdera källor, som av Skolverket poängteras särskilt viktigt i en tid av stora informationsflöden genom kanaler som intenödvändigtvis har för avsikt att opartiskt dela påstådda fakta och information. I resultatdelen presenteras också det etablerade skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA), som många verksamma lärare använder sig av då de tillämpar undersökande arbetssätt. Resultatet visar att både elever och lärare generellt har en positiv bild av NTA, men att läraren har en krävande roll. Ett annat alternativ till undersökande arbetssätt som presenteras i resultatet är Kolstøs konsensusprojekt. Projektet erbjuder eleverna att ta rollen som experter då de arbetar kring en aktuell samhällsfråga med naturvetenskaplig anknytning. Denna form av undersökande arbetssätt utvecklar elevers förmåga att granska information, tränar dem i att fatta informerade beslut samt ger en inblick i den naturvetenskapliga arbetsgången. Dessa förmågor kan ses som särskilt viktiga efter Skolverkets beskrivning av ett samhälle med stora informationsflöden, samt då egna erfarenheter säger att elever idag har allt svårare att skilja åsikt från fakta. Slutligen diskuteras bland annat hur forskare uttryckt en oro för NO-undervisningens framtid då erfarna lärare går i pension samtidigt som den svenska skolan ser en ökande andel outbildade NO-lärare. Vidare diskuteras hur forskningen visat att lärarens roll då undersökande arbetssätt tillämpas är mycket krävande. Läraren ska ha djup ämneskunskap, didaktisk fingertoppskänsla samt vara trygg i sitt ledarskap av gruppen. Kanske är det så att forskares uttryckta oro för framtiden har belägg med detta som grund, och att det undersökande arbetssättet på sikt är hotat, trots att dess fördelar och positiva inverkan på samhället i framtiden troligen kommer behövas minst lika mycket som nu, om inte mer.
|
42 |
Från is till gas - vattnets faser i årskurserna F-3 : En studie om hur svenska lärare beskriver sitt arbete medvattnets faser, övergångar och begrepp i årskurserna F-3 / A study of how Swedish teachers describe their work with the phases,transitions and concepts of water in grades F-3Heitz, Ellinor January 2022 (has links)
Den här studien ämnade att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med vattnets olika faser och begrepp i årskurserna F-3. Studien utgick ifrån anonyma enkäter med blandade öppna och slutna frågor. Frågorna fokuserade på undersökande arbetssätt, bedömning och stöttning av eleverna. Enkäterna lades ut i olika lärargrupper på en social plattform. Totalt erhölls 14 svar från datainsamlingen. Ur dessa resultat kunde utläsas att lärarna arbetade undersökande med alla delar av vattnets faser genom konkreta och elevnära experiment och genom estetiska arbetssätt. Resultaten visade även att lärarna stöttade eleverna i deras lärande genom att föra diskussioner, ställa frågor och finnas till hands. När det kom till bedömning av elevernas kunskaper om vattnets faser så framgick av svaren att lärarna arbetade på olika sätt. Vissa lärare testade inte elevernas kunskaper alls, medans andra testade vid enstaka tillfällen genom skriftliga test. De flesta lärare bedömde dock eleverna löpande (formativt) genom elevernas diskussioner och förslag. Studiens resultat indikerar att fortbildning för lärare i bedömning samt fler resurser till skolan kan hjälpa lärarna i deras arbetssituation och därmed även stödja elevers lärande om vattnets faser.
|
43 |
Möjligheter och utmaningar med undersökande arbetssätt i ämnet biologi i årskurs 1-3 : En kvalitativ studie med NO-lärare i årskurs 1-3 och deras perspektiv i fokusAxelsson, Jenny January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i åk 1-3 upplever att det finns med undersökande arbetssätt för att främja elevernas lärande i biologi. Vidare är studiens syfte att söka svar på hur undervisningen i biologi påverkas av de möjligheter och utmaningar som enligt lärarna finns med undersökande arbetssätt. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av underlag från semistrukturella kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärarna tycker att undersökande arbetssätt kan bidra till att ny kunskap befästs i större utsträckning än om endast teoretiska lektioner hölls och att det skapar intresse för NO-ämnena. Lärarna vill använda mycket undersökande arbetssätt i biologiundervisningen men anger att tidsbrist kan vara ett stort problem. Enligt resultatet anger lärarna att eleverna genom undersökande arbete kan lära tillsammans samt att de utvecklas av att arbeta undersökande i grupper. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning med undantag för om elevers olika kunskapsnivåer ses som en utmaning eller möjlighet i det undersökande arbetssättet. Lärarna i denna studie ser möjligheter med elevers olika kunskapsnivåer medan tidigare studier visar att lärare upplever dessa som ett hinder och en utmaning. Studien kan därmed ses som ett komplement till tidigare forskning.
|
44 |
Fysikundervisning på lekplatsen : Möjligheter och utmaningar med lekplatsfysik i de tidiga skolåren / Physics teaching in the playground : Opportunities and challenges with playground physics in the early school yearsGranholm, Johanna January 2022 (has links)
Scientific concepts can be abstract for students in the younger school years. By using the playground that is a part of students’ everyday life you can investigate physical phenomena in a way that are close to the students. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how playground physics can clarify the physical concepts of gravity, centre of gravity, friction, equilibrium and balance. As a method for answering the purpose and questions qualitative interviews of four active teachers who have teach on the playground. Four students from grade two were observed when they conducted investigations of the concepts at five different stations. The results show that the teachers think that the playground can be used to clarify the concepts, by allowing the students to examine with the whole body and that it provides a joyful learning. At the same time the teachers believe that it is necessary to prepare in the classroom before you go outside. It is also a challenge that there may need to be more adults at hand outdoor as there are distractions that can take focus from the teaching. The observation shows the importance of structure in the teaching and opportunities to learn together by reasoning about investigations at the objects on the playground. / Naturvetenskapliga begrepp kan vara abstrakta för elever i de yngre skolåren. Genom att använda lekplatsen som är vardagsnära för eleverna kan man undersöka fysiska fenomen på ett elevnära sätt. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lekplatsfysik kan tydliggöra de fysikaliska begreppen tyngdkraft, tyngdpunkt, friktion, jämvikt och balans för elever. Som metod för att besvara syftet och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer av fyra verksamma lärare som undervisat på lekplatsen. En elevgrupp med fyra elever från årskurs 2 observerades när de genomförde undersökningar av begreppen på fem olika stationer. Resultatet visar att lärarna tycker att lekplatsen tydliggör begreppen genom att eleverna får undersöka själva med hela kroppen och att det ger ett lustfyllt lärande. Lärarna menar samtidigt att det är nödvändigt med förarbete i klassrummet. De menar även att det finns utmaningar som att man behöver vara fler vuxna ute samt att det finns distraktioner som tar fokus från undervisningen. Observationen visar på vikten av struktur i undervisningen och möjligheten till att lära tillsammans genom att resonera kring undersökningarna vid föremålen på lekplatsen.
|
45 |
Undersökande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning : En studie kring hur lärare på lågstadiet organiserar undervisningen inom naturorienterande ämnenBirgersson, Maja, Bille, Rebecca, Larsson, Anna January 2023 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka hur lärare på lågstadiet arbetar med undersökande arbetssätt för att åskådliggöra ett naturvetenskapligt innehåll för eleverna, deras syfte med undervisningen samt hur de ger eleverna möjlighet att synliggöra sin kunskap. Ingången till studien har varit deduktiv med det sociokulturella perspektivet samt Pedagogical Content Knowledge som teoretiska utgångspunkter. Studien baseras på 16 semistrukturerade intervjuer med lärare. Dessa har sedan analyserats utifrån fyra analysbegrepp, vilka är interaktion, didaktiska val, synliggörande av kunskap och förutsättningar. Studiens resultat visar att samtliga lärare arbetar med undersökande arbetssätt, men i varierande mängd. Utformningen av undervisningen har baserats på att angripa innehållet från fler ingångar samt påverkats av de förutsättningar som den specifika skolan har. Syftet med att arbeta undersökande grundas till stor del i att väcka ett intresse hos eleverna, samt för att konkretisera abstrakta fenomen. Något som identifierats och är av stor vikt för både utformningen och utvärderingen av elevernas kunskap är interaktion. Samtal både mellan elev-elev, samt lärare-elev, visar sig spela stor roll för huruvida undervisningen leder till ett lärande eller ett görande. Genom interaktionen kan läraren försäkra sig om att eleverna inte frångår det fokus som varit avsett för aktiviteten. Även lärarens stöttning, både till den enskilda individen samt gruppen, har visat sig vara central för den undersökande undervisningen.
|
46 |
Undersökande arbetssätt inom de naturorienterande ämnena : en kunskapsöversikt / Inquiry-based learning in science education : a literature reviewLaursen, Tilda January 2023 (has links)
Denna kunskapsöversikt behandlar undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena med fokus på grundskolans tidigare år. Inom utbildningspolitiken är en grundläggande fråga hur man undervisar i de naturorienterande ämnena på bästa sätt och den demokratiska rättighet som innefattas av att elever får möjlighet att utveckla naturvetenskapliga färdigheter för att kunna vara aktiva i samhällsutvecklingen. Didaktiska val som läraren står inför i denna turorienterande undervisningen är av stor vikt för elevers naturvetenskapliga förmågor och förhållningssätt gentemot vetenskap. Internationella mätningar visar på låg förekomst av undersökande arbetssätt i de svenska skolorna samtidigt som forskningsresultat belyser de positiva effekterna av undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga hur forskning gällande undersökande arbetssätt karaktäriseras i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidigare år de senaste 5 åren. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte besvaras följande frågeställning: - Vad kännetecknar forskning om undersökande arbetssätt inom de naturorienterande ämnena i grundskolans tidigare år? Metod utifrån litteratursökning resulterade i tio artiklar som analyserades och kartlades utifrån syfte och frågeställning. Kunskapsöversiktens tillvägagångssätt gällande sökmetoder, urval, urvalskriterier för inkludering samt exkludering redogörs i metodavsnittet. De tio inkluderade artiklarna är hämtade ur databasen ERIC 22-11-29 där sju länder representerar forskningsområdet. Kunskapsöversiktens resultat visar på att forskningen om undersökande arbetssätt inom grundskolans tidigare år är effekter samt komplexiteten i implementeringen av metoden. Forskningen präglas av deltagarnas attityd till de naturorienterande ämnena samt hur dessa kan påverkas utifrån didaktiska val i undervisningen. Forskningsområdet ställer gärna den traditionella lärarcentrerade undervisningen mot undersökande arbetssätt som förespråkas av ett elevcentrerat lärande. I analysen framkommer även en forskningstrend att studeraundersökande arbetssätt utifrån ett lärarstudentperspektiv där experimentell forskning är vanligt förekommande. Ett konstruktivistiskt perspektiv genomsyrar forskningsfältet där kombinerat metodval av kvalitativ och kvantitativ forskning representerar majoriteten av studierna.
|
47 |
Full fart i rutschkanan! : En studie om friktion / Full speed on the slide! : A study of frictionSjören Persson, Linnea January 2023 (has links)
The purpose of the study is to contribute knowledge about children's understanding of the physical phenomenon of friction by conducting a planned learning activity together with the children. In the activity, the children had the opportunity to investigate high and low friction with varied materials in a slide. A total of seven five-year-old children participated on two separate occasions. The observations were carried out at the respective preschool's slide, where the children had to ride with the different materials and investigate the friction that arose. The observations were recorded with audio and video recording, which were then analysed using a content analysis and based on the theory of variation. The results of the study indicate that most children had a certain understanding of the phenomenon of friction even before the activity, but not of the scientific concepts or knowledge enough to explain their thoughts about the phenomenon. The results also showed that the design of the learning activity contributed to an increased understanding of the phenomenon of friction. They developed their thoughts and explanations about the phenomenon in relation to the different materials that were investigated and several of the children also adopted the concept of friction towards the end of the activity. Key words: friction, research method, variation theory, preschool / Studiens syfte är att bidra med kunskap kring barns förståelse för det fysika-liska fenomenet friktion genom att genomföra en planerad lärandeaktivitet till-sammans med barnen. I aktiviteten fick barnen möjlighet att undersöka hög och låg friktion med olika material i en rutschkana. Det deltog totalt sju femå-riga barn vid två olika tillfällen. Observationerna genomfördes vid respektive förskolas rutschkana där barnen fick åka med de olika materialen och under-söka friktionen som uppstod. Observationerna spelades in med ljud och vide-oinspelning som sedan analyserades med hjälp av en innehållsanalys och uti-från variationsteorin. Resultatet av studien tyder på att de flesta barn hade en viss förståelse för fenomenet friktion redan innan aktiviteten, men dock inte för de vetenskapliga begreppen eller kunskaper tillräckligt för att förklara sina tankar kring fenomenet. I resultatet framkom även att utformningen av läran-deaktiviteten bidrog till en ökad förståelse för fenomenet friktion. De utveck-lade sina tankar och förklaringar om fenomenet i relation till de olika materi-alen som undersöktes och flera av barnen anammade även begreppet friktion mot slutet av aktiviteten.
|
48 |
Undersökande arbetssätt i matematik : En intervjustudie om gymnasielärares syn på undersökande aktiviteters möjligheter, förutsättningar och begränsningar / Exploratory Approaches in Mathematics: : AnInterview Study on Upper Secondary School Teachers’ Views onPossibilities, Conditions, and Limitations of Exploratory Activities.Fredriksson, Lukas, Ridemalm, Peter January 2023 (has links)
Undersökande arbetssätt ska enligt läroplanerna ingå i undervisningen i matematik för alla åldrar. Majoriteten av den forskning som lagts på undersökande arbetssätt har fokuserat på åldrar upp till grundskolans senare år. Syftet för detta arbete är att avgränsa sig till hur undersökande arbetssätt används i matematikundervisning i svensk gymnasieskola, och lyfta hur lärarna ser på undersökande arbetssätt som möjlighet för delaktighet och differentierad undervisning. Datainsamlingen har gjort genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fem undervisande gymnasielärare i matematik. Resultatet visar på att lärarna har olika syn på hur man kan få in undersökande arbetssätt i undervisningen, men även på en gemensam uppfattning om att elevernas delaktighet är den mest centrala förutsättningen för en lyckad undervisning oavsett arbetssätt. / According to the curricula, an investigative approach is expected to be included in mathematics education for all age groups. The majority of research conducted on using an investigative approach has been focused on age groups up to the later years of primary school. The purpose of this work is to narrow down the focus on how an investigative approach is used in mathematics education in Swedish high schools and to highlight how teachers view the use of an investigative approach as an opportunity for participation and differentiated education. Data collection was conducted through qualitative semi-structured interviews with five teaching high school mathematics. The results indicate that teachers have different perspectives on how to incorporate an investigative approach into their teaching, but there is also a common understanding that students' participation is the most central prerequisite for successful education, regardless of the approach used.
|
49 |
NTA-lådans betydelse i undervisningen : Lärares uppfattningar relaterat till elevers lärande i naturvetenskapligt arbetssätt för årskurs 1–3Linda, Storm, Sandra, Hammarström January 2023 (has links)
Naturvetenskap och teknik för alla - NTA är tänkt att främja ett undersökande arbetssätt där elever ställer hypoteser, drar slutsatser, diskuterar och arbetar systematiskt. Tidigare studier visar bristande tydlighet kring vad elever bör lära sig genom NTA och hur det påverkar deras lärande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på lärande, utmaningar och möjligheter kopplat till NTA-lådan. Genom analys av semistrukturerade intervjuer visar studien att de hinder och möjligheter lärare upplever i NTA-undervisningen påverkar elevers lärande. Vår slutsats är att ramfaktorer i verksamheten spelar en betydande roll för vilka hinder lärarna möter, vilka förutsättningar de har samt vilka anpassningar som behöver genomföras för att kunna bedriva NTA-undervisningen.
|
50 |
Alla ska med - hur gynnas elever i matematiksvårigheter av ett inkluderande arbetssätt? / Unity in diversity - how do students in mathematical difficulties benefit from an inclusive approach?Taskoska, Katarina, Löwegren, Sara January 2024 (has links)
This essay will present the perspectives of research findings and governing documents on the topic of inclusion within the teaching profession. How can teachers enhance the inclusivity in their classrooms, and how do inquiry-based learning and clarifying work methods, such as TEACCH, contribute to support the learning process? The study aims to examine how inclusion can be created in the classroom to promote learning for students in mathematical difficulties. The questions at issue are examined through a variety of academic papers. The study concludes that students in mathematical difficulties benefit from an inclusive learning environment, and a lack of expertise among teachers in the subject can lead to exclusion. To promote learning for these students, teachers must possess solid knowledge in both special education and subject-specific teaching methods. Without these skills, a genuinely inclusive classroom is difficult to achieve.
|
Page generated in 0.122 seconds