Abstract Vi lever idag i ett informationssamhälle där gammal som ung möts av ett oändligt bildflöde. Vare sig vi är medvetna om det eller ej, omges vi av bilder som tar olika skepnader och fyller olika funktioner. Också skolans värld präglas av samhällets utveckling och det ligger i linje med läroplanen att förbereda våra elever för en komplex och bildtät omvärld. Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder som figurerar i undervisningen på en skola såväl som i dess fysiska miljö. Därtill undersöks också med vilka tänkbara, pedagogiska ändamål bilderna används. Studien utgår från empiri insamlat från observation och intervjuer som bearbetats och analyserats. Tidigare erfarenheter som vi tillägnat oss under verksamhetsförlagd utbildning på skolan har varit av betydelse för undersökningen. Viktiga resultat som studien redovisar är att bilder används för att överbrygga språkliga svårigheter och konkretisera ett abstrakt innehåll. Bilder är ett pedagogisk redskap på den aktuella skolan.

The schools were different one hundred years ago. Children went to different schools depending on their social class and gender. The education for boys was often considered to be more important and in need of higher standards compared to the education for girls. The girls' school in Kalmar grew to become an important piece of history, in terms of history about education and gender. The purpose of this study is to follow twelve girls who studied at Kalmar girls' school 1900-1907. What can be said about their background and their time after their education at the girls' school? The purpose is also to do a research on the teaching that was conducted in that particular girls' school and compare the results to the education in Swedish schools in present time. The study also revolves around Yvonne Hirdman's gender theory about keeping the genders seperated and Ingela Schånberg's thesis on women and their education between 1870-1970. The results shows that some selection of the students took place and the girls who studied at that particular school were connected to the higher class of society. When comparing the different educations, several differences were found between the education on Kalmar girls' school and any school in present time.

För att ta del av information i dagens samhälle krävs förmågan att förstå texters innehåll. Läsförståelse undervisas genom didaktiska strategier i skolan för att elever ska förstå och tolka texter. Trots att elever enligt läroplanen ska få strategier för läsförståelsen har forskning visat att lärare har låga kunskaper om strategier för elevers läsförståelse. Följden kan bli att elever inte förstår texters innehåll när de inte får strategier de kan behöva för läsförståelsen. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka vilka metoder som forskningen framhåller som relevanta för elevers läsförståelse i årskurs tre till sju. Litteraturstudiens slutsats belyste att strategierna att ställa frågor, att förutspå, att klargöra, att sammanfatta samt att visualisera medverkade till elevers läsförståelse. När eleverna bearbetade texter med hjälp av strategierna möjliggjordes ett samspel mellan eleven och texten vilket bidrog till ett meningsskapande och en fördjupad förståelse. En intressant implikation för vidare studier hade varit att genomföra en undersökning där syftet hade kunnat vara att undersöka hur verksamma lärare bedriver undervisning i läsförståelse. Tidigare forskning har visat att lärare förutsätter att läskunniga elever förstår texters innehåll vilket inte kan tas för givet, då lärare måste arbeta aktivt med elevernas läsförståelse.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i fritidshem använder sig av sällskapsspel i undervisningssyfte. Vi har intervjuat fem personer i olika åldrar och med olika arbetsuppgifter men i grunden är de lärare med inriktning mot fritidshem. Det har gett oss ett övergripande resultat i denna studie och vi kan konstatera att det skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor använder sällskapsspel i undervisningen flitigt och tycker att det är en viktig del för elevernas lärande medan andra skolor använder sig inte alls av sällskapsspel utan satsar mer på det digitala spelet. Genom analysen framträdde fem olika teman som var svenska och språkkunskaper, matematik genom sällskapsspel, sociala relationer, intresse och kunskap samt tid. Resultatet visar att med utgångspunkt i dessa fem teman att sällskapsspel används i viss mån utifrån lärarens intresse i ett undervisningssyfte.

Abstract Detta är en studie av sex svensklärares syn på litterär kanon och dess plats i svensk skola och svenskundervisning. Litterär kanon är en samling texter som anses ha en särställning i litteraturhistorien, och kunna sammanfatta en viss kultur eller skrifttradition. Begreppet har skapat viss debatt inom litteraturvetenskapen och samhället i övrigt. Bland annat kritiseras kanonskrivning för att vara alltför ensidig och visa upp en viss sorts författarskap, exempelvis manliga. Förslag har lagts i olika sammanhang om införandet av en litterär kanon i Sverige. Även det har skapat debatt. Denna studie visar bland annat att lärarna är mer positiva till en litterär kanon för den del av undervisningen där litteraturens historia behandlas, men mindre positiva till litterär kanon för den del av undervisningen där eleverna läser och arbetar med böcker. Den visar även att lärarna förhåller sig till en litterär kanon som finns i de läromedel som används, även om detta inte är någon fastställd sådan. Vidare visar studien att lärarna tror mer på svenskämnets möjligheter att påverka vad som anses höra till litterär kanon, än på den enskilde lärarens möjligheter till detta. / Abstract This is a study of the views of six teachers on literary canon used in Swedish schools and Swedish language education. The literary canon is defined as a collection of texts which are regarded as exceptional in literary history, and regarded as the core of a certain culture or literary tradition. The concept has been discussed within comparative literature and in the rest of society. For example, literary canon has been criticized for being too one-sided and for only showing certain types of authors, for example men. It has been suggested that a literary canon should be implemented in Sweden. This has also created a debate. This study shows that the interviewed teachers are more positive towards a literary canon for teaching the history of literature, but that they are less positive towards literary canon when it comes to reading and working with books in school. The study also shows that the teachers relate to a literary canon that is in the educational material, though this is not official in any way. Furthermore, the study shows that the teachers think that the Swedish language education has a greater impact on what is seen as literary canon in society, than the teachers of language education have.

Syftet med denna undersökning är att ge mig och framtida lärare en större inblick hur aktiva lärare arbetar med IKT och hur IKT kan vara ett hjälpmedel både för lärare och för elever. Hur kan teknologin utnyttjas för att underlätta vårt kommande arbete och hur kan teknologin användas för att underlätta elevernas kunskapsutveckling. Jag har valt att undersöka detta genom att intervjua sju aktiva lärare. Åldern och erfarenheterna inom yrket varierar på lärarna. Jag valde att använda mig utav intervjuer då det ger mig möjligheten att omformulera frågor som eventuellt skulle vara svårt för läraren att tolka samt att det ger mig möjlighet att ställa följdfrågor för att nå ytterligare kunskaper. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader hur IKT används för att underlätta både för lärare och elever. En gemensam faktor hos alla intervjuade var att IKT användes på en daglig basis på ett eller annat sätt. Skillnader var dels kommunens och skolans satsningar som gjorts kring IKT men även olika arbetssätt hos lärarna, det finns olika verktyg inom IKT som används av lärarna. Undersökningen visar att IKT används dagligen av de intervjuade men på olika sätt och olika plattformer. Lärarnas kompetenser skiljer sig åt och den tydligaste faktorn till vad det beror på är det personliga intresset för IKT och teknologi.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader i undervisningen som finns mellan en grundsärskoleklass och en grundskoleklass. Undersökningens metod är strukturerade observationer genomförda av två observatörer i en grundskoleklass och i en särskoleklass på samma skola. Olika aspekter av undervisningen observerades, av vilka några kan anses utgöra förutsättningar för en inkluderande undervisning. Dessa är: samarbete mellan pedagoger i undervisningen, ledarskapsmodeller, cooperativt lärande (samarbetsinlärning), dynamisk pedagogik samt samarbete mellan pedagoger i problemlösande undervisning. Resultatet visar på likhet mellan de båda skolformerna beträffande användandet av en organismisk modell med ett demokratiskt ledarskap, där grundsärskolans pedagoger endast använder det aningen mer frekvent än grundskolans pedagoger. Båda skolformerna använde även en mekanisk modell med ett auktoritärt ledarskap, i grundsärskolan förekom detta i mindre utsträckning än i grundskolan. Likheterna mellan skolformerna är att båda använder sig av ett växelspel mellan modellerna och ledarskapen och där båda skolformerna hade en tonvikt på en mekanisk modell med ett auktoritärt ledarskap. Resultatet visar på skillnader mellan de båda skolformerna avseende samarbetet mellan pedagogerna i problemlösande undervisning. I grundskolan hade pedagogerna mer frekvent ögonkontakt med varandra än pedagogerna i grundsärskolan har. Vad beträffar samtal för överenskommelse samt organisatoriska frågor utövades dessa i mindre utsträckning av pedagogerna i grundsärskolan jämfört med de i grundskolan. Analysen av data från åtta observationer visar att inkluderande undervisning bedrivs till viss del i de båda skolformerna, men att en traditionell pedagogik genomsyrar verksamheten, vilket kan påverka förverkligandet av målsättningen av en skola för alla.</p><p>The purpose of this study is to examine what similarities and differences in teaching can be found when comparing a special needs school program and a mainstream primary school program. The study has been performed by two observers, using the method of structured observations, in a mainstream primary school program and a special needs school program; both programs were observed within the same school. Different aspects of teaching were observed, some of which may constitute conditions of an inclusive education. The aspects observed were: cooperation between teachers during class, leadership, cooperative learning, dynamic pedagogics and cooperation between teachers in problem-solving oriented teaching. The results show that there are similarities between the two school structures regarding the use of an organismic model with a democratic leadership, where the special needs school program teachers use it slightly more frequently than those of the mainstream primary school program. Both school structures also used a mechanical model with an authoritative leadership, this was used to a lesser extent in the the special needs school program than in the mainstream primary school program. The two school structures show similarities in the use of interaction between models and leadership, where both school structures emphasize on a mechanical model with an authoritative leadership. The results show differences between the two school structures regarding the cooperation between teachers in problem-solving oriented teaching. The mainstream primary school program teachers more frequently make eye-contact with each other than the teachers of the special needs school program. Regarding communication with the purpose to reach agreement and in organisational issues, the special needs school program teachers practice this to a lesser extent than those of the mainstream primary school program. The analysis of data from eight observations show that inclusive education is practiced in both school structures to some extent but that traditional pedagogic methods permeate the educational programs which have been studied, this in turn may affect the realization of a school for all.</p>

No description available.

<p>Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a. i allt större utsträckning tar in elevers olika preferenser för inlärning.</p>

<p>Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media och</p><p>annan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon större</p><p>utsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar de</p><p>lärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem med</p><p>metoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp av</p><p>kvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig av</p><p>utomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framförallt</p><p>att de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen. De</p><p>svårigheter som är vanligast bland pedagogerna är brist på kunskap om utomhuspedagogik,</p><p>brist på tid till planering och för lite pedagoger. Pedagogerna är överens om att det behövs</p><p>utbildning kring utomhuspedagogik. Skolorna behöver också avsätta mer tid till planering för</p><p>pedagogerna. Resultatet visar också att det är en pedagogik som passar många elever, men</p><p>liksom traditionell undervisning passar den inte alla elever.</p>