För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta. Syftet med denna studie att undersöka vilka fördelar som kan urskiljas med ett alternativt sätt att undervisa i ett heterogent klassrum på gymnasienivå. I denna studie handlar det specifikt om att arbeta med språk- och kunskapsutvecklande undervisning.Frågeställningarna lyder: Hur reflekterar läraren kring och arbetar med språk- och kunskapsutveckling i den långsiktiga planeringen s.k. macro-scaffolding? Hur synliggörs exempel på språklig stöttning ”i stunden” s.k. micro-scaffolding, och hur tänker läraren kring detta? Vilka fördelar respektive begränsningar upplever läraren av att arbeta språk- och kunskapsutvecklande?Språk- och kunskapsutvecklande undervisning baseras på sociokulturella teorier. I denna studie används i analysen av empirin bl.a. Vygotskijs (1978) närmaste utvecklingszon (zone of proximal development), tillsammans med Bruners (2006) teori om scaffolding. Studien är kvalitativ med fenomenologisk ansats och baseras på semi-strukturerade intervjuer med två lärare, tillsammans med observationer av deras undervisning. Lärarna betonar vikten av att aktivera sina elever språkligt på olika sätt, samtidigt som de bygger stödstrukturer kring dem. Detta görs både i planeringen och i klassrummet. Eleverna arbetar ofta i smågrupper för att stödja varandra, med instruktioner om hur detta arbete ska gå till. Lärarna är noga med att belysa nya ord och ämnesspecifika begrepp och använder sig av genrepedagogikens cirkelmodell för att stödja och explicitgöra för eleverna då de introduceras för nya texttyper. De betonar också vikten av att skapa en gemensam förståelsegrund bland eleverna då ett nytt arbetsområde/tema inleds. De ser båda positiva effekter för sina elever, t.ex. gällande måluppfyllelse och i förbättrade relationer. Som begränsning nämner de att språkinriktad undervisning är tidskrävande. Båda lärarna vill utvecklas vidare i denna pedagogik och önskar dessutom spridning bland kollegor. För att detta ska ske behövs, enligt lärarna, lämplig fortbildning och samarbete mellan ämneslärare och språklärare.Denna studie ger en inblick i hur språk-och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut och upplevas i arbetet med elever i högre stadier. Den information som framgick av resultatet kan bidra med infallsvinklar för lärare och andra som vill utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning bland äldre elever.Språk- och kunskapsutvecklande undervisning är ett sätt att stödja språkkänsliga elever i att utveckla språk och ämneskunskaper parallellt i skolan. Därför kan studiens resultat föras till specialpedagogik som förebyggande arbete och till det kompensatoriska uppdrag som skolan har (Nilholm, 2012).

Syftet med denna studie var att undersöka vilka val förskollärare gör för att möjliggöra undervisning utomhus och vilka faktorer som påverkar dessa. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats genom sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Datamaterialet transkriberades och kodades i en tematisk analys. Som grund för denna studie ligger det didaktiska perspektivet med tillhörande begrepp, som har använts vid formulering av forskningsfrågor och i diskussionen. I analysen av vår empiri har vi använt ramfaktorteorin som modell för att förstå hur förskollärarna förhåller sig till de ramfaktorer som påverkar undervisning utomhus. I resultatet synliggörs faktorer som kan begränsa utomhusundervisning men också hur förskollärarna anpassar för att möjliggöra. Våra slutsatser är att förskollärares inställning till utomhusvistelse är en betydande faktor i möjliggörandet av utomhusundervisning. Samt att om det finns en tydlig struktur och rutin kring undervisning, som något som växelvis sker inomhus och utomhus, skapas en kultur där undervisning utomhus är en naturlig del av verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Intresset för den laborativa matematikundervisningen har ökat i Sverige och en anledning till detta är att skolor vill förbättra och utveckla sin undervisning i matematik. Lärare belyser att den laborativa matematikundervisningen underlättar för eleverna och hjälper dem förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever på mellanstadiet uppfattar den laborativa matematikundervisningen samt att undersöka om elevernas uppfattningar stämmer överens med lärarens syfte med den laborativa matematikundervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa data som samlats in genom intervjuer med barn om deras tankar kring laborativ matematik och intervjuer med lärare om deras syfte med den laborativa matematikundervisningen. Resultatet visar att elevernas uppfattningar om den laborativa matematikundervisningen inte stämmer överens med lärarnas syfte vilket kan leda till att eleverna inte tar till sig det matematiska innehållet som är i fokus. Det beror på olika faktorer som exempelvis att det inte finns någon tydlig planering eller att eleverna inte ser det som något betygsgrundande, men det som utmärker sig mest är lärarens sätt att synliggöra syftet och att det saknas en tydlig förankring mellan den praktiska och den abstrakta matematiken.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka strategier lärare i fritidshem använder sig av för att stötta elever i skapande aktiviteter. Studien har utgått från två metodval som innefattar två intervjuer och två observationer. I intervjuerna har studien fokuserat på hur lärarna i fritidshemmet uttrycker att de arbetar stödjande innan, under och efter skapande aktiviteter för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet presenteras utifrån forskningsfrågorna, och analyseras från en kvalitativ analysmetod. Genom att intervjua lärare i fritidshem har viktiga strategier uppmärksammats kring stödjande arbetssätt i skapande aktiviteter. Exempelvis att använda sig av färdiga exempel av uppgiften, ge eleverna nog mycket tid för att skapa och stötta eleverna vid finmotoriska utmaningar, så att de kan arbeta självständigt vidare i uppgiften. Exempelvis hur kommunikativa stöttor(scaffolding) har använts i undervisningen, vilket är ett av studiens teoretiska utgångspunkter. Eftersom skapande aktiviteter främst är ett praktiskt arbetssätt, har Deweys utbildningsteori kunnat bidra till analysen från både intervjuerna och observationerna. Det vill säga hur de stödjande arbetssätten främjar elevernas erfarenheter och inlärning.

This paper is based on a qualitative textbook analysis aiming to investigate what image four selected textbooks, designed for religious education course 1 in Swedish upper secondary school, gives about the Swedish citizen in relation to religion and Christianity, focused on Protestant and Orthodox orientations. And further discuss if it is recognizable and associated with the social context Swedish students live in today. This by examining how the textbooks describe religion, the contemporary religiosity in Sweden and the construction of Christian Protestants in relation to Orthodox Christians . The material was analyzed in relation to previous research, and this papers theoretical basis based on new published literature distributing with contemporary perspectives on the religious landscape - private religiosity in a globalized society and young people’s ability to create meaning, the postsecular Swedes and understanding of religion and Christianity in the postsecular classroom.   The contemporary religious understanding and production of the religious human, and in this case exactly Christian Protestants and Orthodox, do not seem to be associated with the social context that Swedish students live in today. The lack of education of contemporary religiosity perspective, and the maintaining of social power structures demands for a critical discussion about the didactic challenges in Swedish religious education.

Denna studie har i syfte att undersöka högstadielärares syn på utvecklandet och användandet av IT i skolan, speciellt i förhållande till traditionella läromedel. För att ta reda på detta har semistrukturerade intervjuer med fyra SO-lärare genomförts på två olika högstadieskolor. Utifrån intervjufrågor visade resultatet bland annat att teknikkrångel och plagiat är vanliga problem som uppstår vid användandet av IT i undervisningen. Det visade även att läroböcker har både för- och nackdelar. Exempelvis uppfattade respondenterna att läroböcker tenderar att snabbt bli inaktuella medan datorer och surfplattor ständigt ger aktuella uppdateringar. Som slutsats, går det att konstatera att synen på IT-användningen bland högstadielärare är till viss del positiv men de är inte helt övertygade. Det går också att konstatera att läroböcker fortfarande är ett viktigt undervisningsverktyg för en lärare.

Elever med annat modersmål än svenska fick generellt lägre resultatän övriga elever i 2014 års nationella ämnesprov i matematik förårskurs 6. Forskning visar att bristande språkfärdigheter kan påverkaelevers resultat i skolämnet matematik. Litteraturstudiens syfte var attgranska forskning som undersöker i vilka situationerundervisningsspråket kan bli ett hinder i matematikundervisningen förelever med annat modersmål än undervisningsspråket. Både svenskaoch internationella studier innefattas. Litteraturstudien visar att detkan finnas risk för att matematikuppgifter med onödigt komplextspråk och/eller okänd kontext testar elevers språkfärdigheter iställetför matematikkunskaper. Det framgår även att komplext språkoch/eller okänd kontext försvårar förståelsen av uppgifterna för elevermed annat modersmål än undervisningsspråket. I litteraturstudienlyfts också att en bristande språkligfärdighet kan påverka elever medannat modersmål än undervisningsspråkets möjlighet att ta del avundervisningen fullt ut. Slutsatsen var att lärare bör ha en medvetenhetom vad bristande språkfärdigheter i undervisningsspråket kan få förkonsekvenser för matematikkunskapen. Denna medvetenhet behövsför att kunna ge elever med annat modersmål än utbildningsspråketmöjlighet att utveckla sina matematikkunskaper till fullo och erbjudadem en rättvis bedömning.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som arbetar mot grundskolans senare år ser på utomhusmatematik och i vilken omfattning de använder sig av det i sin undervisning. För att uppnå syftet genomfördes sex kvalitativa intervjuer med lärare på tre olika skolor. Intervjuerna transkriberades för att sedan kunna bearbetas och sammanställas till ett resultat. Resultatet visade att de intervjuade använder sig av utomhusmatematik vid enstaka tillfällen i sin undervisning, men att alla ställer sig positiva till denna undervisningsmetod och önskar att de använde sig mer av det. Anledningen till varför det inte användes mer var tidsbrist, osäkerhet i genomförandet och svårigheter med att hitta meningsfulla uppgifter att arbeta med.

Det här examensarbetet inriktar sig på elevers läsförmåga i Sverige. Att elevernas resultat i Progress in International Reading Literacy Study [PIRLS] sjunkit ligger till grund för att denna litteraturstudie genomförs. I arbetet undersöks faktorer som kan påverka läsförmågan samt hur de korrelerar med varandra. De faktorer som valts är läsmängd, motivation och elevernas omgivning, men arbetet behandlar även lässtrategier och lärarens val av undervisningsinnehåll. Litteraturstudiens syfte är att undersöka läsmängdens, motivation-ens och undervisningens samband till elevers läsförmåga. Frågeställningarna är: Vilka samband finns mellan läsförmågan, läsmängden och motivationen? samt Hur framställs läsning i kursplanerna för svenskämnet från åren 1996, 2000 och 2011 och hur kan detta kopplas till läsundervisningen? Litteraturstudien innehåller tidigare forskning om läsförmåga, men även perspektiv från annan sorts litteratur finns med. En del av den litteratur som presenteras är kursplanerna i ämnet svenska från åren 1996, 2000 och 2011. Kursplanerna analyserades för att ge en uppfattning av hur läsning framställdes under de år PIRLS 2001, 2006 och 2011 genomfördes. I resultatdelen behandlas hur de valda faktorerna läsmängd, motivation och undervisnings-innehåll påverkar läsförmågan. Forskningsresultaten visar att de korrelerar med läsförmågan, men även att faktorerna lässtrategier, elevernas omgivning och sociala interaktioner är viktiga för elevernas utveckling av en god läsförmåga.

Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem. Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt. / During the last decade, the right of children to partake in cultural events as part of their school education has been stated in policy documents of both national schools and cultural institutions. The latest national cultural reform is "Skapande skola" (Eng. "Creative school"). Opportunities for collaboration between symphony orchestras and schools are good. The aim of this study is to examine teachers’ opinions on the benefits of concerts performed for schools as a resource in music education. Teachers and their students in school-year 4–6 attended concerts for schools performed by Gävle Symphony Orchestra. The empirical basis of this study consists of a questionnaire answered by nineteen teachers who attended these concerts with their students. Additionally, two teachers were interviewed. According to the teachers, the main advantage of school concerts is that students get an experience of music that they might not otherwise have had. Teachers think that this is one of the main goals of music education in school. Also, teachers appreciate the democratic aspect of all students being able to attend symphony orchestra concerts. Concerts for schools are, according to this study, appreciated as a cultural event within school education. However, educational aspects of attending these concerts could be improved. For example, school concerts are generally not linked to students’ music education. Teachers stressed a desire for guidebooks and time for planning.