Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka erfarenheter elever har av fjärrundervisning. Vi har utgått från nedanstående frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar upplever elever med fjärrundervisning? Hur upplever elever som tidigare har haft modersmålsundervisning i klassrummet skillnaden jämfört med fjärrlektioner? Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Elva elever med erfarenhet av fjärrundervisning intervjuades. Eleverna går på högstadiet och gymnasiet. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultatet visar att fjärrundervisning ger fler elever möjlighet att delta i modersmålsundervisning. En del respondenter upplever också den digitala tekniken som spännande och praktisk i undervisningen. Fjärrundervisning uppskattas också på grund av att den ger möjlighet till flexibel schemaläggning. Den största utmaningen respondenterna tar upp är problem med tekniken, både när det gäller utrustningen och mjukvaran. Få respondenter har en handledare på skolan som kan hjälpa dem att lösa dessa problem. Det förekommer också problem med att hitta lämplig lokal för undervisning. Några av respondenterna säger också att de föredrar klassrumsundervisning.

Denna studie syftar till att undersöka hur en hastig övergång till fjärrundervisning upplevdes av och påverkade några kemilärare och deras undervisning. Undersökningen lyfter också elevperspektivet, men har inte fokus på det. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av tre kemilärare samt undersökning av nio elevers svar på några enkätfrågor har deras upplevelse undersökts och rapporterats. Data har analyserats genom att i ett första steg identifiera koder kopplade till frågeställning och sedan gruppering och samling av koder under gemensamma kategorier i en iterativ process. Dessa kategorier har sedan formulerats till teman. Sex teman identifierades som separata, men sammankopplade områden för att redogöra för hur den plötsliga digitaliseringen har påverkat respondenterna. De teman som diskuteras är didaktiska svårigheter och utmaningar, de digitala verktygen, kommunikation, avstämning och kommunikation samt så väl lärarens som elevernas situation. Resultat visar att det finns skillnader i hur lärarna bedrev sin undervisning på distans och även hur stor förändringen blev för de enskilda lärarna. Samtliga lärare uttryckte svårigheter med kommunikationen i stort. Lärarnas upplevelser och uppfattningar om framtida nytta av de nya digitala verktygen är varierande. Studien fördjupar sig inte i anledningarna till dessa skillnader men har funnit att distansundervisningen har bidragit till en viss ökning av användandet av digitala verktyg hos samtliga intervjuade lärare. Resultaten tyder också på att eleverna har påverkats av situationen olika, men det går inte att dra några slutsatser om hur distansundervisningen har påverkat elevernas lärande. Resultaten visar också att lärarna valde bort laborationer i stor utsträckning, men det går inte att dra några slutsatser om vilken påverkan det har haft på elevernas lärande. Elevsvaren tyder på att de laborativa momenten är de som eleverna minns bäst även om det fanns utmaningar med dem på distans.

Spelmarknaden världen över är starkt växande, och en allt större andel av befolkningen uppger att de spelar. På senare år har det blivit populärt att använda sig av element av det som gör spel så engagerande och beroendeframkallande inom andra områden. Detta är vad som kallas spelifiering. Spelifiering har på senaste tiden blivit lite av ett modeord. Det har använts i åtskilliga smartphoneapplikationer för att hjälpa användare att hålla motivationen uppe vid till exempel fysisk träning eller inlärning av ett nytt språk. Inom svenska skolan har dock inte spelifiering slagit igenom fullt ut. Syftet med denna rapport är att undersöka hur användningen av spelifiering ser ut inom den svenska skolan, om det är ett område att satsa vidare på, samt om vad som skulle behövas för att det ska användas mer. Vi kommer främst att fokusera på undervisning på högstadienivå. För att göra detta har vi tagit kontakt med lärare som undervisar på denna nivå och genomfört intervjuer med dem. Vi har även genomfört en litteraturstudie inom relevanta områden, och sedan applicerat svaren från intervjuerna på det vi lärt oss under studien.. Våra resultat visar att spelifiering i nuläget används väldigt begränsat i den svenska skolan. Forskningen och lärdomar som går att dra ifrån andra områden där spelifiering används tyder på att det finns stor potential att öka motivationen hos skolelever om man kan tillämpa spelelement på ett bra sätt. Det finns dock stora hinder som behöver överkommas för att detta ska ske. Initiativet till att använda spelifiering kommer i dagsläget nästan alltid från den individuella läraren, och antalet hjälpmedel är läraren har tillgång till är bristfälligt. Vi vill mena att, för att spelifiering ska få ett starkare genomslag, det behövs en större satsning från större organisationer inom skolväsendet. / The games industry is a growing market worldwide, and an increasing part of the population report that they regularly take part in gaming. In the last few years it has become increasingly popular to implement some of the elements which make games so engaging and addicting into other parts of life. This is what is known as gamification. Gamification has become something of a buzzword lately. Countless smartphone applications use it in order to help the users keep their motivation up regarding for example physical exercise or the learning of a new language. However, within Swedish school education, gamification has not yet been utilized to its full potential. The purpose of this report is to investigate what the use of gamification within the Swedish school system is currently like, if it is field worthy of further investment and what is required to make its usage more wide spread. We have chosen to focus primarily on education in grades 7 to 9. To do this we contacted teachers who educate on this level and performed interviews with them. We have also carried out a literary analysis on related topics and applied information gathered to the answers provided by the teachers. Our results show that the current use of gamification in Swedish schools is very limited. Research made on the topic as well as observations of how gamification has been applied in other areas imply that there is great potential to increase motivation of students by using gamification properly. However, there are many obstacles that have to be overcome before this can be a reality. Today, the initiative to use gamification lies almost solely with the individual teachers, and the number of tools they have available to help them is limited. Our perception is that for gamification to get increased usage within education, a larger effort is required by school-related organizations.

Studien syftar till att synliggöra hur förskollärarna använder spontan undervisning för att stötta barns lärande. Vi har i studien utgått ifrån det sociokulturella perspektivet med en kvalitativ ansats och observationer som metod. Vi har haft strukturerade observationer och varit deltagande observatörer. Resultatet i vår studie visar på att förskollärare använder spontan undervisning i det vardagliga som sker på förskolan. Barns intresse sågs ligga som grund och togs tillvara på i de undervisningssituationer som genomfördes. Svårigheter kunde ses i att fånga alla barns intresse i de undervisningssituationer vi observerade. Studiens slutsats är att förskollärarna har kompetens i att se undervisningsmöjligheter men att det relativt nya undervisningsbegreppet skulle behöva implementeras och diskuteras vidare för att skapa verktyg och säkerhet kring begreppet.

Trots att både läroplanen och vår lärarutbildning uppmanar att arbeta ämnesövergripande så har vi utifrån våra erfarenheter upplevt att det är en arbetsform som inte förekommer så ofta. Vår intention med detta arbete är därför att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som lärare på lågstadiet upplever med en ämnesövergripande undervisning ur ett NO-perspektiv.Vi utgick från ett fenomenologiskt perspektiv då vi var intresserade av lärares uppfattningar om fenomenet ämnesövergripande undervisning. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Där ställde vi frågor kring deras syn på ämnesövergripande undervisning ur ett NO-perspektiv och vad de upplevde som fördelar och nackdelar.Resultatet av vår studie visade att lärarna upplever mycket fördelar med ämnesövergripande undervisning. De var av åsikten att ämnesövergripande undervisning skapar ett sammanhang för eleverna och ger dem möjligheten till repetition då de får uppleva samma innehåll i flera ämnen. De menade också att det finns möjligheten att samverka med ämneslärare, så som musik och idrottslärare, och att inkludera de naturvetenskapliga ämnena även i de ämnena.Samtidigt upplevde lärarna saker som kan vara utmanande med ämnesövergripande undervisning. De menade att en ämnesövergripande undervisning inte alltid passar den elevgruppen man har beroende på deras ålder eller storleken på gruppen eller individuella elever som behöver mer struktur än den ämnesövergripande undervisningen kan ge. De ansåg också att det är svårt att genomföra en ämnesövergripande undervisning när man inte undervisar i alla ämnen, då detta kräver mer samarbete och planeringstid för att få ihop det med de andra lärarna.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där det talas många olika språk och trots den språkliga mångfalden sker enligt (Cummins, 2017) undervisningen på svenska. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar med flerspråkighet utifrån läroplanens undervisningsbegrepp. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar inom ett mångkulturellt område. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av ett normkritiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att förskollärare känner sig osäkra kring sin kunskap i att undervisa flerspråkiga barn samt att de saknar förutsättningar i att bedriva en likvärdig undervisning. I resultatet blir det även synligt att förskollärarna upplever att det är upp till varje enskild pedagog och dess vilja när det kommer till att bedriva undervisning med en flerspråkig barngrupp. De strategier och metoder förskollärarna beskriver att de besitter är något de fått från erfarenhet och eget engagemang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever att lek integreras i undervisningen i förskolan. I studien undersöks även hur förskollärare förhåller sig till barnens lek samt vilken uppfattningen de har om begreppet undervisning i förskolan. Det genomförs en kvalitativ analys av resultatet utifrån fenomenologisk teori. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv blir utgångspunkten förskollärares upplevelser och erfarenheter utifrån sina livsvärldar. Frågeställningar som kommer att besvaras är: Hur förhåller sig förskollärarna till barnens lek? Vilken uppfattning har förskollärarna om begreppet undervisning? Hur upplever förskollärarna att lek integreras i undervisningen? Metoden för att besvara frågeställningarna har varit intervjuer till sex förskollärare inom två kommunen. Resultatet i vår studie visar att leken har en stor betydelse för undervisning samt att det är viktigt att barnen har tid för att leka själva och ta egna initiativ. Det som kan känneteckna undervisningen i förskolan är att följa barnens frågor, ha fokus på den lärande processen, medvetenhet, en bra planering och ett undersökande arbetssätt. Resultatet har visat tre olika faktorer som kan vara avgörande i en lekintegrerad undervisning i förskolan: undervisningsinnehållet, den pedagogiska miljön samt pedagogens aktiva roll.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om hur pedagoger förhåller sig till barns utevistelse och lärande samt vad utemiljöns utformning har för betydelse för spontan och planerad undervisning utomhus. Studien utgår ifrån ett socio-materiellt perspektiv och är utformad utifrån kvalitativ metod, där observationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Studiens resultat visar att utevistelsen domineras av barnens fria lek och samordnade aktiviteter ute sker i låg utsträckning. I resultaten framgår det att utemiljöns utformning och storlek har betydelse för hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen. Enslutsats är att det behövs en ökad kunskap hos pedagoger om hur utemiljöns utformning och deras förhållningssätt till utemiljön och utevistelsen påverkar barnens möjligheter för nya upptäckter och lärdomar.

Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många. Den främsta möjligheten var att matematiken blev mer levande och att eleverna fick en större förståelse för att matematik ständigt finns i deras omgivning. Hinder som de läroboksbundna lärarna såg med en läroboksobunden undervisning var bland annat tiden och föräldrarna.

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser. En av likheterna jag har funnit är att båda klasser har en bänkbok som de själva väljer och som de läser vid schemalagda tillfällen. Jag har däremot inte funnit något entydigt svar i mina elevintervjuer som visar att eleverna upplever att de lär sig något av att läsa skönlitteratur, eller att de vill läsa mer utöver det de läser i skolan, i de olika arbetssätten.