Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken typ av undervisning som främjarelevers inlärning av läsförståelsestrategier som de sedan kan använda för att utvecklaläsförståelse. Frågeställningen som ligger till grund i arbetet är; Vilken typ av undervisning iläsförståelsestrategier kan främja elevers läsförståelse? Kunskapsöversikten består av ensammanställning av nio vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling som tagits ut genomsystematiska litteratursökningar i olika nationella och internationella databaser för forskning.Resultatet sammanställdes under fem gemensamma teman som kunde urskiljas i deninsamlade forskningen. De teman som togs ut var varierande läsförståelsestrategier iundervisningen, individualiserad undervisning främjar inlärningen, undervisning imetakognitivt tänkande, undervisning i sociala sammanhang och explicit undervisning iläsförståelsestrategier. En slutsats som kunde dras var att även om dessa undervisningsformerkan användas fristående från varandra och vara gynnsamma för eleverna så är desammanhängande och beroende av varandra. Den varierade undervisningen blir exempelvisindividuell då alla elever lär olika. Det metakognitiva tänkandet är en förutsättning förlärande och därför något som man kan och bör arbeta med i alla dessa olikaundervisningssituationerna. I det sociala sammanhanget framhålls explicit undervisning avläsförståelsestrategier som viktiga för att eleverna sedan ska kunna använda dessasjälvständigt.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur undervisning för hållbar utveckling framställs inom forskning. Då mänskligheten står inför stora utmaningar i form av miljöförändringar och dess konsekvenser så behöver människor bli medvetna om hur de kan vara med och påverka. De behöver få verktyg som hjälper dem att fatta beslut som bidrar till minskad miljöpåverkan och minskade konsekvenser för samhället. En väg till att förmedla kunskap om hur man kan leva hållbart är genom skolans utbildning.  Med hjälp av denna litteraturstudie vill vi få svar på hur man enligt forskning kan undervisa för hållbar utveckling och vad som anses vara syftet med undervisningen. Litteraturen som denna studie grundar sig på består av tio stycken vetenskapliga tidskriftsartiklar, varav majoriteten utgår från en svensk kontext.  En litteraturstudie om undervisningens syfte och innehåll i grundskolan. Resultatet utifrån det analyserade materialet visar att det finns tre selektiva miljöundervisningstraditioner (faktabaserat, normerade, pluralistisk) som är återkommande, inom dessa har man olika syn på syftet med undervisning för hållbar utveckling. En aspekt som framkommer från flera forskare i vår studie är att en kombination av dessa traditioner ses som en bra strategi genom exempelvis ett ämnesöverskridande arbetssätt. Vi väljer att benämna detta som en holistisk syn på undervisningstraditionerna.

Syftet med denna studie var att undersöka klasstorlekens påverkan på lågstadielärares val av undervisningsmetoder. I och med samhällsutvecklingen har antalet elever ökat i de svenska skolorna, därav intresset till denna studie för hur läraren påverkas av klasstorlek. Studien har utgått från ramfaktorteorin, där vi har fokuserat på ramfaktorn klasstorlek i relation till lärares val av undervisningsmetoder. Vi har i denna studie undersökt klasstorlekar utifrån halv- respektive helklass. Därav har vi använt oss av metoderna intervju och observation där fyra lågstadielärare medverkade. Studien har utgått från en kvantitativ metod och analys med inslag av en kvalitativ analys då vi lyfter svar från mer öppna frågor från intervjuerna.    Det framgår av en av lärarna i studien att hen begränsas av materialbrist som antal iPads, därför kan denna typ av undervisning endast utföras i halvklass. Halvklassundervisning skapar däremot möjligheter för lärarna att göra friare val när det kommer till undervisningsmetoder. En lärare menar att det blir ett lugnare klassrumsklimat i halvklass vilket skapar möjligheten att använda mer kreativt material. Vi kan dock inte konstatera att helklassundervisning generellt skulle begränsa en undervisning, men det ställer högre krav på läraren i jämförelse med halvklassundervisning där läraren har färre elever. Resultatet av studien visade att helklassundervisning begränsar lärares val av undervisningsmetoder. Med ett större elevantal utmanas läraren i sitt sätt att anpassa undervisning till varje elev.

I dagens skola förväntas elevers olika språkliga repertoarer och erfarenheter inkluderas i undervisningen vilket ställer höga krav på lärarens roll. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad befintlig forskning säger om hur lärare kan arbeta för att skapa inkludering i ett flerspråkigt klassrum. De forskningsfrågor som ligger till grund för studien behandlar vilka utmaningar läraren upplever samt vilka undervisningsmetoder som anses främja inkludering. Den forskning som litteraturstudien vilar på är åtta artiklar och en avhandling som funnits genom systematiska sökningar på Educational Resources Information Center (ERIC) EBSCO och Swepub. Även manuella sökningar har genomförts. Analys av forskningen har genomförts genom en tematisk analys som genererat två huvudteman. Dessa två huvudteman behandlar de utmaningar som lärare möter i det flerspråkiga klassrummet samt lärares undervisningsmetoder i det flerspråkiga klassrummet i relation till inkludering. Resultatet utifrån den forskning som behandlats, visar att lärare möter flera olika typer av utmaningar i det flerspråkiga klassrummet och att dessa främst tar sin grund i lärares oro för att exotifiera flerspråkiga elever samt bristande tilltro till den egna språkliga förmågan. Vidare visar resultatet bland annat att transspråkande och multimodalt arbetssätt skulle kunna verka som inkluderingsfrämjande undervisningsmetoder i flerspråkiga klassrum. Slutsatsen av denna litteraturstudie visar på att lärare, i det flerspråkiga klassrummet möter flertal olika utmaningar. Även flertalet möjliga undervisningsmetoder som skulle kunna fungera gynnsamt för att främja inkludering i ett flerspråkigt klassrum, uppmärksammas i denna litteraturstudie. Dock kan vare sig de utmaningar eller undervisningsmetoder som beskrivs appliceras i alla flerspråkiga klassrum. Detta då den forskning som behandlats endast representerar de deltagande lärarnas utsagor.

I litteraturgenomgången har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration är, vad som påverkar koncentrationen och vår huvudfråga som lyder hur lärare ska bemöta elever och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära koncentrationssvårigheter.Genom intervjuer med lärare och elever på tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi känner att det inte har utvecklats mycket inom området sekundära koncentrationssvårigheter, men tycker ändå att det material vi har funnit och använt oss av, är tillfredsställande. Vårt examensarbete byggde vi på litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar. Våra resultat visar att det flesta lärare var överens om att det är uppväxten, de sociala förhållandena och skolmiljön som ger okoncentration. För att ta reda på problemen skall man ha en kontinuerlig dialog med föräldrar och elever. Att bedriva en tydlig och strukturerad undervisning samt att ge eleverna ett mål att sträva mot är viktigt för att uppnå koncentration. Eleverna upplevde att koncentrationen blir bättre om man sitter avskilt från de andra eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder som enligt aktuell forskning visat sig vara framgångsrika för att främja mellan- och högstadieelevers läsförståelse och läsintresse.  Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier, samt mixade studier sökts, granskats och tolkats. Sökningen utgick från Stockholms Universitetsbibliotek med EBSCO Discovery Service (EDS) som databas med referee-bedömda akademiska tidskrifter och engelska som inkluderingsfilter. 12 artiklar valdes slutligen ut för studien. Utifrån studiens två frågeställningar Metoder som underlättar läsförståelse och Metoder som främjar läsintresse söktes artiklar som passade in i dessa teman och därefter kategoriserades dem i underteman. Denna studie visade att gemensam läsning i olika former, arbete med ord och begrepp, förförståelse, frågeställningar till texter satta i ett sammanhang samt inslag av elevinflytande och datorstödda läsprogram är framgångsrika metoder för utveckling av läsförståelse och läsintresse. Samtliga artiklar beskriver studier från andra länder än Sverige. Därför diskuteras i avsnittet tillämpbarhet också i vilken mån resultaten skulle kunna vara generaliserbara till svensk skolkontext.

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

The purpose of this study is to examine teachers’ and principals’ attitudes towards the use of digital tools in school and how such tools are incorporated in their teaching practice. The study looks into the details of what teaching methods are used by the teachers when using digital tools. It also examines the resources available for teachers in order for them to develop their pedagogical skills in the field of digital tools. In this study, qualitative interviews were used as a method. The study shows that the interviewed teachers are both positive and negative to using different kinds of digital tools in their teaching but to different degrees. The interviews with the principals show that their knowledge of digital tools in school is limited. They do not agree whether the municipality has a policy for digital tools in schools. Moreover, and in line with this uncertainty, the interviews reveal that the principles think teachers use digital tools in their teaching, but they have no idea of how much or how teachers use them.

Läsförståelse är nyckeln till framgång i skolan och en avgörande kompetens för att individen ska kunna fungera i ett kunskapssamhälle som vårt. I PISA-undersökningen från 2012 framkom det att svenska elevers läsförståelse har försämrats markant i jämförelse med tidigare år. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad den didaktiska forskningen betonar och lyfter fram om hur undervisningen kan utformas av läraren för att möjliggöra utveckling av en god läsförståelse hos eleverna i grundskolans tidiga år. Med följande syfte som utgångspunkt formulerades två frågeställningar: Hur kan lässtrategier och metoder användas av läraren i undervisningen för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en god läsförståelse? Vilken betydelse har läraren i elevernas utveckling av god läsförståelse i undervisningen? Studien är en litteraturstudie, vilket innebär att olika vetenskapliga publikationer har lästs och analyserats. Undersökningsmaterialen består av avhandlingar och vetenskapliga artiklar, innefattande både nationell och internationell forskning. För att avgöra materialets relevans har kriterier för inklusion skapats. Vidare analyserades materialet i olika steg och med stöd av en analysöversikt.   Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att undervisningen ska bestå av varierade metoder i form av högläsning, självständig läsning, frågor och samtal. Vidare framkommer det att användning och kombination av flera olika förståelsestrategier i undervisningen bör användas då det främjar elevernas läsförståelse. Även användandet av metakognitiva strategier bidrar till förbättring av läsförståelseutvecklingen. Utifrån studiens andra frågeställning visar resultatet att läraren har en betydande roll i elevernas läsförståelseutveckling. Det inkluderar lärarens kompetens, professionella utveckling samt att läraren är en modellerare och erbjuder en stödstruktur [scaffolding] som möjliggör för eleverna att utveckla en god läsförståelse. Den slutsats som dras utifrån resultatet är att undervisningen kan organiseras på olika sätt för att bidra till utveckling av god läsförståelse hos eleverna. Det handlar om att läraren varierar sin undervisning samt gör medvetna val av metoder och arbetssätt. Vidare har läraren en betydande roll i elevernas utveckling vilket betyder att de själva måste besitta kompetens inom läsförståelsen för att kunna undervisa eleverna.

I denna kunskapsöversikt presenteras fördelaktiga undervisningsmetoder i engelska som främmande språk som identifierats inom den europeiska forskningsarenan. Även elevers motivation till att vilja lära sig engelska som främmande språk presenteras samt vilka utmaningar som kan identifieras av lärare i en global kontext. I kunskapsöversikten ingår åttavetenskapliga artiklar inom forskningsområdet. Det övergripande innehållet i de undervisningsmetoder vilka lyfts fram inom området kan identifieras som ett multimodalt arbetssätt. Kunskapsöversiktens mål var att sammanställa en beskrivande och objektiv karta över vad som kännetecknar forskningen inom engelska som främmande språk för grundskolans tidiga år. Därmed är syftet med kunskapsöversikten att vinna förståelse i hur elever i grundskolans tidiga år motiveras och lär sig det engelska språket. Ytterligare ett mål medkunskapsöversikten var att den ska visa på undervisningsmetoder som kan implementeras i praktiken. Åtta vetenskapliga artiklar valdes genom en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC (ProQuest), Primo och Google Scholar. Därefter kartlades och analyserades de vetenskapliga artiklarna för att ge en överblick av deras resultat. Detta för att åskådliggöra vilka faktorer som ligger till grund för en lyckad undervisning för lärare samt en gynnsam lärmiljöför elever. Genom kartläggningen och analysen av artiklarna visade det sig att forskningen kännetecknasav mixade metoder där både en kvalitativ ansats och kvantitativ ansats använts. Resultatet visade att det finns fördelaktiga undervisningsmetoder i engelska som främmande språk. De undervisningsmetoder vilka har visat sig fördelaktiga är de som innehåller undervisning medvarierande aktiviteter såsom lek-baserad undervisning, sång, dans och användandet av narrativ. Dessa undervisningsmetoder visar även positiv effekt på elevers motivation. Resultatet visade dessutom på utmaningar som lärare kan uppleva i undervisningen, framförallt lärares bristandekunskaper inom ämnet. Genom analysen av artiklarna visade det sig att en av de vetenskapliga artiklarna urskilde sig från de övriga vilket bjöd in till en intressant fördjupad analys. Det var en artikel som fokuseradepå de utmaningar som lärare möter i undervisningen inom engelska som främmande språk. Den fördjupade analysen belyser att de fördelaktiga undervisningsmetoderna kan tappa sin funktion i relation till de utmaningar som forskningen visar. Vidare ger den fördjupade analysen förslag på hur den europiska forskningen potentiellt kan lösa de globala utmaningarna.