Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 – 30 år med ångestdriven och tvångsmässig sexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 – 28 år. Intervjuerna analyseras genom metoden Interpretative Phenomenological analysis (IPA). En genomgång av diagnosförslaget hypersexualitet avseende forskning om dess följdverkningar och känslomässiga och relationella orsaker görs. Sexualitetens plats i psykodynamisk teori har under de senaste åren omformulerats. I modern psykodynamisk teori ses sexualiteten som ett av flera samverkande motivationssystem. Dess relation till anknytningssystemet har särskilt uppmärksammats. Affekterna utgör motiverande förstärkare och affekten skam anses viktig för utvecklingen av sexualitet och uppkomsten av sexuella problem. Informanternas berättelser redovisas genom nio kategorier. En kärnberättelse utformas för varje individ som tolkas utifrån affektteori och Lichtenbergs teori om motivationssystem. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning att hypersexualitet är förknippat med skam och rädsla för närhet och att de sexuella uttrycken sammanhänger med otrygg eller desorganiserad anknytning. Ett gemensamt tema hos alla informanter är att de längtar efter kärlek och trygghet men att inre känslomässiga konflikter, låg självkänsla och brist på tillit förhindrar att dessa behov kan förverkligas. Hypersexualitet kan ses som försvar mot ångest. Ångesten består hos intervjupersonerna på det känslomässiga planet av skam, mindervärdeskänslor, rädsla och vissa fall av skräck - aggression. En sexualisering sker av adaptiva behov som ömsesidig närhet, sensualism och trygghet. Längtan efter helhet och ömsesidighet i nära kärleksrelationer är stark och genomgående i både terapifallet och de tre intervjuerna.

Denna studie undersöker hur unga vuxnas TikTok-användning relaterar till deras upplevda uppmärksamhetsspann under senmoderniteten. TikTok är ett intressant fenomen vars användning är karaktäristiskt för det nuvarande senmoderna samhället och appens tillväxt, samt popularitet, stiger ständigt. Trots detta, har nästintill inga studier gjorts kring TikToks påverkan på dess användare. Med tanke på appens revolutionerande innehållspresentation är det därför av intresse att i denna studie undersöka hur appens användning relaterar till dess användares upplevda uppmärksamhetsspann. Studien förhåller sig till ett teoretiskt och begreppsligt ramverk utifrån Anthony Giddens förklaring av senmoderniteten och epokens abstrakta system, livsstilsval samt epokens medföljande collageeffekt och Erving Goffmans interaktionistiska begrepp: intrycksstyrning, främre och bakre region, i kombination med Giddens individualiseringsbegrepp för att förklara den nutida individens identitetskonstruktion. Dialogiska intervjuer enligt den hermeneutiska metodansatsen genomfördes med fem intervjupersoner vilkas TikTok-användning översteg sex timmar per vecka. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som centrerar kring att TikTok-användning har en negativ påverkan på unga vuxnas upplevda uppmärksamhetsspann genom tre olika faktorer. Dessa faktorer kan sammanfattas som användarnas maktlöshet i att förändra den individualiserade och enformiga TikTok-algoritmen och flödet, skroll-funktionens beroendeframkallande och svårkontrollerbarhet samt Tiktoks tongivande roll i användarnas verkliga liv.

The rapid advancement of digitalization has redefined society and transformed human interaction. The proliferation and functionality of mobile phones have dissolved temporal and spatial boundaries in social interactions, enabling constant connectivity and impacting daily routines. In Sweden, mobile phone usage has increased, particularly among young adults who use social media intensively. This creates both opportunities for easy communication and challenges such as social stress and mental health issues. The purpose of this study is to examine how young adults perceive the social environment on mobile devices. The study was based on a qualitative method with seven semi-structured interviews. The findings revealed that mobile phones are primarily used for communication with close friends and family, contributing to the maintenance of strong relationships. Young adults develop personal preferences in how they prefer to communicate via mobile, with a tendency for more intimate communication methods, such as video calls, occurring more frequently within family relationships. Young adults often use emojis to deepen text message conversations. Social media has evolved from showcasing positive images of oneself to being more about interaction and creativity. Platforms like TikTok engage young adults in less social but more intensive usage patterns. Mobile interaction lacks the intimacy found in face-to-face interactions, and face-to-face interactions remain important. Young adults often experience FOMO due to social media, and social media use leads to a quest for validation on these platforms. Moreover, mobile phone usage can disrupt and diminish the quality of physical interactions. The mobile phone diverts attention from the interaction, making other participants feel ignored. / Digitaliseringens snabba framväxt har omdefinierat samhället och förändrat hur människor interagerar. Mobiltelefonens spridning och funktioner, har upplöst tid och rum i sociala interaktioner, möjliggjort konstant uppkoppling och påverkat vardagliga rutiner. I Sverige har mobilanvändningen ökat, särskilt bland unga vuxna, som använder sociala medier intensivt. Detta skapar både möjligheter för enkel kommunikation och utmaningar som social stress och mental ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna upplever den sociala miljön på mobilen. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visade att mobilen främst används för kommunikation med nära vänner och familj, vilket bidrar till att bibehålla starka relationer. Unga vuxna utvecklar egna personliga preferenser i hur de föredrar att kommunicera på mobilen, en tendens är att mera intima kommunikationsmetoder som videosamtal sker mer i familjerelationer. Unga vuxna använder ofta emojis för att fördjupa sms-konversationer. Sociala medier har utvecklats från att visa upp positiva bilder av sig själv till att användas mer för interaktion och kreativitet. TikTok och liknande plattformar engagerar unga vuxna i mindre sociala, men intensiva användningsformer. Mobilinteraktion saknar den intimitet som finns i ansikte-mot-ansikte interaktioner och ansikte-mot-ansikte interaktioner framstår som viktiga. Unga vuxna upplever ofta FOMO på grund av sociala medier och att sociala medier leder till bekräftelsesökande på dessa plattformar. Dessutom kan mobilanvändning störa och minska kvaliteten på fysiska interaktioner. Mobilen tar uppmärksamhet från interaktionen och resterande personer i interaktionen kan kännas ignorerade.

Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxna på landsbygden och deras känslor kring klimatförändringar, samt hur de hanterar normer om hållbart levande och hur de rättfärdigar miljöbeteenden. För att studera detta har en kvalitativ metod använts där semi-strukturerade intervjuer använts till datainsamlingen. Resultatet visade på att respondenterna uppvisade olika känslor kring klimatförändringar, men oro var den vanligaste känslan associerat till ordet. De flesta deltagarna i studien upplever att de i någon utsträckning påverkas av den sociala omgivningen vad gäller deras känslor och attityder. Det tyder på att känsloregler har en viktig roll i vilken känsla man har inför miljö- och klimatfrågor. Även de som inte upplever sig påverkas känner ett behov av att rättfärdiga sina miljöval. Alla respondenter vill rättfärdiga sina val och de förhandlar med sig själva och känner att de är okej att göra vissa sämre miljöval eftersom de gör andra handlingar som de upplever kompenserar. Studiens bidrag till forskningen är ett synsätt där deltagarna är till freds med implicita klimatbudskap, men när det sker explicit i form av aktioner skapas det starka känslor. Till skillnad från tidigare forskning bidrar min studie med kunskap att känsloregler kan ha en viktig roll i människans känsloregister kopplat till klimatförändringar.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study’s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age. A coach from the project was also involved and gave us his view of the project, its goals and objectives. Through all the interviewees statements regarding unemployment, it was confirmed that work has a significant impact on the identity of the elaboration and socialization. Knowing the community, to be useful to society and to earn their own money, are some of the important factors that can be accomplished by a employment. Young people experience work and activities as positive and developing. Being unemployed affects how individuals perceive themselves and their living situations. Young people who fall outside of the labor market has found difficulties to reengage themselves into work and society, and thus risking a life of alienation with bad economy and poor living conditions as a result.

Bakgrund: Unga vuxna som sökte vård sökte oftast inte för den psykiska ohälsan utan istället för något somatiskt. Det är viktigt att få de yngre vuxna att söka sig till vården när behov uppstår och underlätta till en god förbindelse mellan sjukvården och de unga vuxna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sjuksköterskans bemötande av psykisk ohälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultat: För de unga vuxna var det inte lätt att komma in i vården på rätt vårdnivå om personen inte kom i kontakt med en sjuksköterska som hade ett holistiskt synsätt. Vården för de unga med psykisk ohälsa bör vara tillgänglig och informationen om tillgängligheten behöver ständigt upprepas. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap och erfarenhet av unga psykiska människor för att kunna hjälpa dem med den psykiska ohälsan när de söker vård. Relationen mellan patienten och sjuksköterskan är av stor vikt för den fortsatta kontakten med vården för den unge vuxna. Det är viktigt att de känner tillit och förtroende. / Background: Young adults who seek care usually seek not for mental illness, but rather something somatic. It is important to get the younger adults to seek out health care when needed and facilitate a good relationship between healthcare and young adults. Purpose: The purpose of this study was to gain an insight into how the young adults turning to the care and nurses' awareness of how little confidence built up in these patients. Method: The study was conducted as a literature survey. Results: For the young adults, it is not easy to come into care at the right level of care if the person does not come into contact with a nurse who has a holistic approach. The care for the young with mental illness should be available and the information about the accessibility needs are constantly repeated. Conclusion: It is important that nurses have knowledge and experience of young psychic people in order to help those with mental illness when seeking care. The relationship between the patient and the nurse is of great importance for the continued contact with the care for the young adults. It is important that they feel trust and confidence.

Background: Xerostomia is the subjective feeling of dry mouth and the state is because of its multifactorial character often limited to treating the symptoms that occurs instead of the causal factors. Xerostomia is a state which may affect both the oral and general health and can therefore have a negative impact on the individuals quality of life. Xerostomia was earlier defined as a state that affected old or sick people but investigations have lately showed that xerostomia also is prevalent in young healthy subjects. Aim: The aim of this study was to investigate the prevalence of xerostomia and potential risk factors in students at School of Health Sciences in Jönköping. Methods: Students from four education programs at School of Health Sciences was asked to participate and fill out a questionnaire including background variables, standard questions of dry mouth and Xerostomia Inventory. Result: Xerostomia was found in 20% of the subjects. These had higher scores on Xerostomia Inventory compared to the subjects without xerostomia. The difference was statistically significant (p≤0,05). Conclusion: Xerostomia is a state that is prevalent in young, healthy subjects and though the state is idiopathic further investigation about its prevalence and the causal factors are needed. / Bakgrund: Xerostomi innebär subjektiv muntorrhet och då tillståndet är av multifaktoriell karaktär begränsas behandling ofta till att lindra individens besvär och symtom. Xerostomi är ett tillstånd som påverkar både individens orala och generella hälsa negativt vilket även kan leda till en nedsatt livskvalitet. Xerostomi betraktades tidigare som ett tillstånd som drabbar äldre och sjuka men senare studier har funnit en förekomst även hos unga friska individer. Syfte: Syftet var att kartlägga prevalens samt möjliga orsaksfaktorer till xerostomi hos studenter på Hälsohögskolan i Jönköping. Metod: Individer som studerade fjärde terminen vid fyra av Hälsohögskolans totalt åtta utbildningsprogram tillfrågades om att besvara en enkät som omfattade bakgrundsvariabler, standardfrågor om muntorrhet samt Xerostomia Inventory. Resultat: Studien påvisade en förekomst av xerostomi hos 20 % av studenterna. Individer med xerostomi uppvisade högre poäng på Xerostomia Inventory än individer utan xerostomi Skillnaden var statistiskt signifikant (p≤0,05). Slutsats: Xerostomi är ett tillstånd som förekommer hos unga friska individer och då tillståndet är idiopatiskt är det angeläget att fortsätta utreda dess förekomst samt potentiella orsaksfaktorer.

Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. Författaren har använt sig av 10 olika vetenskapliga artiklar som med syftet att beskriva hur tonåringar och vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. I resultatet fann forskarna att de drabbade  hade en låg livskvalitet. Vid jämförelser med människor utan ätstörningar, visade värdena att de med ätstörningar hade sämre resultat både fysiskt med framför allt psykiskt vid mätning av livskvalitet. Män och pojkar hade riskfaktorer som fysisk träning och kroppsmissnöje, medan flickor och kvinnors riskfaktorer var en önskan om smalhet, kroppsmissnöje och kroppsobjektifiering. Det visade sig även att drabbade med mycket socialt stöd hade en bättre livskvalitet än de utan socialt stöd.  Oberoende av ålder och kön, så har patienter med ätstörningar sämre livskvalitet. Det är viktigt för sjuksköterskor att hjälpa denna patientgrupp genom att våga se deras lidande på andra plan när de söker sig till vården. / The nurse's work means being able to give good care to people with different ethnic backgrounds, beliefs and values. When working with young people, the nurse was lacking the expertise to provide the right kind of support to help with mental illness, substance abuse, self-harm behavior and eating disorders. Eating disorders are a condition of mental illness in which the patient has developed what may resemble a phobia of normal body weight. Physical health is also affected because of the different methods that the victim uses for weight loss and because of loss of nutrient. Quality of life is how people perceive their existence and if the person feels they have a meaning in life. The aim of this study was to describe how adolescents and young adults with eating disorders perceive their quality of life. The author has used 10 different scientific articles which described how teenagers and adults with eating disorders perceive their quality of life. In the result, the researchers found that those affected by eating disorders had a low quality of life, age and gender didn’t matter. When compared to people without eating disorders, values ​​show that those with eating disorders had worse results both physically but primarily psychological, in tests of quality of life. Men and boys had risk factors such as physical activity and body dissatisfaction, while girls and womens risk factors were a desire for thinness, body dissatisfaction and body objectification. It was also found that sufferers with social support had a better quality of life than those without social support. The conclusion could be made that regardless of age and sex, patients with eating disorders have a poorer quality of life. It is important for nurses to help this population by daring to see their suffering on other levels when they seek out health care.

Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.

Bakgrund: Unga vuxna är en patientgrupp som vårdas i livets slutskede på de flesta vårdavdelningar. Dessa patienter möter sjuksköterskan med stor sannolikhet någon gång i sitt yrkesliv. Sjuksköterskan har ett ansvar att upprätthålla en god livskvalité för dessa patienter, något som kräver stor kompetens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda unga vuxna i livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturstudie och dess resultat baseras på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgörs av tre kategorier: Sjuksköterskans professionella erfarenheter, Sjuksköterskans emotionella erfarenheter och Sjuksköterskans relationella erfarenheter. Diskussion: Tre centrala fynd urskildes: att sjuksköterskan behöver hantera sina svåra känslor, att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om livet samt att sjuksköterskan kände ett stort ansvar att uppnå en god död för patienten. Slutsats: Studiens resultat antyder att det behövs mer forskning kring erfarenheter av att vårda unga vuxna i livets slutskede då sjuksköterskan kan uppleva omvårdnaden av denna patientgrupp som utmanande och påfrestande.