<p>Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags– och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har varit, dels genusteorin där Hirdmans genussystem fått fungera som analysverktyg, dels tre förklaringsmodeller för att undersöka vilka orsaksförklaringar som ges till depressionerna: sociokulturella, psykosocial och biologiska/genetiska. Diskursanalysen ligger till grund för hela denna studie där den kritiska diskursanalysens fått utgöra uppsatsens analytiska ram. Resultatet visar att de biologiska/genetiska och psykologiska orsaksförklaringarna dominerar i tidningarna samt att avsaknaden av ett genusperspektiv är stort. Tidningarnas framställningar bidrar därmed stort till att reproducera genussystemet men även till att skapa psykisk ohälsa.</p>

<p>The purpose of this thesis is to understand the ways in which rumors affect the everyday lives of a few young women. The questions are: What kinds of rumors do the young women find are the most common? How do they respond to these rumors? Do the rumors affect their everyday lives and if so, how do they react to them? Do they resist them? Do they feel limited by them?</p><p>The empirical data was collected through unstructured interviews (focus groups) with three groups. The groups discussed different themes without prompting questions by the interviewer and it was clear that rumors played an important role, in multiple ways, in the lives of the young women. The most common rumors were sexualized and were mostly concerned with the view that the young women should not engage in “too many” heterosexual relations – preferably none. The meaning and significance of rumors fluctuated from different public and private places but the connecting link was that they were used as a means of controlling the young women’s sexuality (including making and maintaining it heterosexual).</p><p>Rumors implied norms for the expected behavior of the young women, which would be expressed through normative opinions about clothes, looks, and behaviors in order to prevent rumors. It also involved the women being compelled to avoid certain public places and to be outdoors during certain hours because even these situations could lead to rumors. In numerous ways various factors were correlated and led to many of the young women feeling limited and adapting to the norms in order to avoid being the subjects of more rumors. This led to a limitation of ways they could act and a decrease in places they could go. Rumors played an important role in terms of the possibilities these young women had to move and act in public and in terms of their sexual subjectivity. The resistance against rumors was mostly noted in the young women’s questioning of the structures that allow differing possibilities and opportunities of action depending on one’s gender.</p>

<p>Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.</p><p>Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv. En ångest att överge sin familj vid en eventuell bortgång var vanligt förekommande hos kvinnorna.Implikation: Det finns behov av att förbättra information och psykosocialt stöd speciellt anpassat för unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Även behov av vidare forskning om hur psykosociala problem identifieras hos unga kvinnor med bröstcancer.</p><p> </p><p> </p> / <p><p>Problem: In health care the psychosocial problem rarely or never is noticed by nursing staff, being young is a risk factor for suffering from psychosocial problems. It is therefore important for nurses to have knowledge about the psychosocial impact that young women with breast cancer experience.<p><p><p><p><p><p><p> The purpose: was to illustrate young women´s experiences of their breast cancer from a psychosocial perspective, related to nursing.</p><p><p><p><p><p>Method: It was a literature study, where 14 qualitative and quantitative articles that responded to the study´s purpose were used.</p><p><p><p><p><p><p>Results and conclusion: Breast cancer influenced women´s relationships with the families both positively and negatively. The physical changes that occurred as a result of breast cancer created concerns about reproduction, sexuality and femininity. They felt that there was a lack of personalized information and tomized support for the young women. The women felt that they had lost their identity. The fear of dying or recurrence imprinted the women´s life. Anxieties to abandon the family in the event of a possible death were commonly occurring in the women.</p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p>Implication: There is a need to improve information and psychosocial support ecially modified for young women with breast cancer. Also there is a need for further research on how psychosocial problems are identified in young women with breast cancer.</p><p><p><p><p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen. Studiens slutsats var att dessa kvinnor upplevde fler stressfaktorer i sin omgivning, där framförallt föräldrarnas konfliktnivå och lojalitetskonflikten var avgörande. Därutöver framkom att syskonstödet kunde vara mer betydelsefullt än föräldrastödet för kvinnorna med erfarenhet av ett växelvis boende.</p> / <p>The main objective in this study was to examine if womens’ experience of stress differs depending on their form of living, core family as compared to living alternatingly with mother and father. The method chosen was focus group interviews with two groups with ten young women in the age of 16 to 20 years. The interviews were designed to elicit a discussion on the topics given in the interview schedule. This schedule contined questions about the concept of stress, how the participants experienced their form living and contact with parents, siblings, relatives and friends. The starting point of the analysis has, among other research, been Antonovskys theory of KASAM. The theory was considered to be relevant because the basic idea in the theory is that the founding of “a sense of coherence” develops during childhood and focuses on good health during this period. The results showed, among other things, that the informants in core families only expressed school related stress while the informants in the group alternating between the parents stated that their stress was more connected to their living arrangement, spare time and the relationship with their parents. Moreover, this group also expressed the conflicts between their parents and the sense of loyalty towards the parents as stressfull. In addition to that the study showed that support from siblings could be of more crucial importance compared to parental support for the young women in the “alternating living” group. To sum up, the conclusion of this study is that the women in the “alternating living” group experienced more stress factors in their surroundings.</p>

<p>The purpose of this study was to examine young women’s perception and fear of sexual assault. An additional aim was to analyze the women’s view on guilt and responsibility in rape related questions. Two focus group interviews were executed with undergraduate women aged 22-32 years. The questions focused on the women’s understanding of rape and their fear of sexual assault. Questions about responsibility for rape and risky behaviour were also asked. The main results showed that the women are more likely to fear violent stranger rape outdoors than acquaintance rape indoors. They also use constrained behaviour at some level to avoid riskfull situations and to lower their fear of rape. The women were aware of the fact that most rapes occur indoors and are executed by someone known to the victim. Despite this knowledge they did not feel that acquaintance rape was a threat to them. A strong sense of ambivalence among the</p><p>women was also found. They felt that the reality is different from the ideal world. In reality women have to consider risk factors and take responsibility for a sexual assault at some level. In the ideal world women would not have to constrain their behaviour and the responsibility for a rape would rest on the male perpetrator. The results were discussed from a feminist perspective and the main conclusion was that rape prevention should question the patriarchal ideology and attempt to affect men’s attitudes instead of encouraging women to constrain their behaviours and live their lives in fear.</p>

<p>The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; <em>The importance of a confirmatory communication</em> and <em>A respectful and empathic approach</em>. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme <em>The importance of a confirmatory communication</em>, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme <em>A respectful and empathic approach</em> contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above.</p> / <p>Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>och <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. </em>De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt </em>utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.</p>

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags– och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har varit, dels genusteorin där Hirdmans genussystem fått fungera som analysverktyg, dels tre förklaringsmodeller för att undersöka vilka orsaksförklaringar som ges till depressionerna: sociokulturella, psykosocial och biologiska/genetiska. Diskursanalysen ligger till grund för hela denna studie där den kritiska diskursanalysens fått utgöra uppsatsens analytiska ram. Resultatet visar att de biologiska/genetiska och psykologiska orsaksförklaringarna dominerar i tidningarna samt att avsaknaden av ett genusperspektiv är stort. Tidningarnas framställningar bidrar därmed stort till att reproducera genussystemet men även till att skapa psykisk ohälsa.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen. Studiens slutsats var att dessa kvinnor upplevde fler stressfaktorer i sin omgivning, där framförallt föräldrarnas konfliktnivå och lojalitetskonflikten var avgörande. Därutöver framkom att syskonstödet kunde vara mer betydelsefullt än föräldrastödet för kvinnorna med erfarenhet av ett växelvis boende. / The main objective in this study was to examine if womens’ experience of stress differs depending on their form of living, core family as compared to living alternatingly with mother and father. The method chosen was focus group interviews with two groups with ten young women in the age of 16 to 20 years. The interviews were designed to elicit a discussion on the topics given in the interview schedule. This schedule contined questions about the concept of stress, how the participants experienced their form living and contact with parents, siblings, relatives and friends. The starting point of the analysis has, among other research, been Antonovskys theory of KASAM. The theory was considered to be relevant because the basic idea in the theory is that the founding of “a sense of coherence” develops during childhood and focuses on good health during this period. The results showed, among other things, that the informants in core families only expressed school related stress while the informants in the group alternating between the parents stated that their stress was more connected to their living arrangement, spare time and the relationship with their parents. Moreover, this group also expressed the conflicts between their parents and the sense of loyalty towards the parents as stressfull. In addition to that the study showed that support from siblings could be of more crucial importance compared to parental support for the young women in the “alternating living” group. To sum up, the conclusion of this study is that the women in the “alternating living” group experienced more stress factors in their surroundings.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet. Resultatet beskriver författarnas gemensamma erfarenheter av självförakt och utanförskap, samt deras olika uppväxtförhållanden och personligheter. Diskussionen betonar att vårdpersonalen bör närma sig lidandet bakom självskadebeteendet med förståelse och respekt, vilket kräver kunskap om patienter som skadar sig själva. / The mental unhealthiness amongst young women is increasing in society today. Self-harm behaviour can be a way for them to alleviate their anxiety. Previous research shows that nurses perceive powerlessness and uncertainty for this population. The purpose of this study is to describe the experiences of self-harm behaviour in young women through qualitative analysis of four autobiographies. The result is based on four major categories, each with two subcategories, illustrated and clarified with quotations from the authors. The major categories reflect four areas of key importance to the development of self-harm behaviour. The result describes the authors' common experience of self contempt and alienation, and their different growing conditions and personalities. The discussion emphasizes that health care providers should approach the suffering behind self-harm behaviour with understanding and respect, which requires knowledge of patients harming themselves.