No description available.

Bakgrund: Allt fler unga vuxna diagnostiseras med ångestsyndrom och denna ökning är inget som beräknas avta inom den närmaste framtiden. Risken att unga kvinnor drabbas av ångest är dubbelt så hög som för unga män. Därför är det angeläget att allmänsjuksköterskan har nödvändiga kunskaper för att kunna vårda och stödja dessa patienter redan vid deras första möte med vården. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors upplevelser av kampen mot ångest och vägen tillbaka. Metod: Studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie bestående av fem olika självbiografier författade av unga kvinnor. En manifest innehållsanalys användes för analys av datan. Resultat: De fem unga kvinnornas kamp mot ångest och vägen tillbaka beskrevs genom fyra kategorier och tio underkategorier. Det framkom att hälsa och välbefinnande kunde uppnås trots sjukdom. Kvinnornas upplevelser av hur deras ångest uppkom skiljde sig åt medan de hade liknande upplevelser kring rädslan för att erkänna sin sjukdom, ensamheten och den stora stigmatiseringen. En framträdande del av resultatet var vilken stor effekt det hade när de blev betrodda av sjukvården och fick den vård de faktiskt behövde. Kategorierna som utvanns var; Upplevelsen av vägen till sjukdom, Erfarenhet av att leva med ångest, Känslan att börja leva igen och Upplevelsen av sjukvården. Slutsats: Unga kvinnor som lever med ångest upplever ständigt en kamp mot sin ångest. Ingen kvinna upplever sig som helt fri eller botad men kan lära sig leva med sin ångest. Återkommande upplevelser är isolering, rädsla för att erkänna sin sjukdom samt stigmatisering Sjuksköterskan måste därför gå in med ett öppet och följsamt förhållningssätt och bemöta dessa individer som unika för att kunna bidra till en känsla av hälsa och välbefinnande trots deras sjukdom.

Sociala medier är ständigt närvarande i dagens samhälle och det som händer på sociala medier har en inverkan på unga människor. Bildbaserade sociala medier utgör en stor del av utbudet på internet och bilder på olika typer av ideal sprids snabbt över hela världen. Studien syftar till att undersöka bakgrunden till att unga kvinnor använder sociala medier samt hur de upplever att de påverkas av det. Genom två fokusgrupper har det empiriska materialet samlats in och utgjort grunden för resultatet. Kvalitativ innehållsanalys har sedan använts för att bearbeta materialet. Även tidigare forskning och för ämnet utvalda teoretiska perspektiv som socialkonstruktivistiska perspektivet, användarperspektivet samt social jämförelseteori har använts för att analysera och tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att unga kvinnor använder sociala medier för att visa upp en bra sida av sig själv och sitt liv. Av resultatet framgår även att bilder på ideal har en påverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och psykiska hälsa. Påverkan beskrivs som både positiv och negativ och skiljer sig åt mellan olika personer. Det framgår att de unga kvinnorna påverkas mer när de själva känner sig sårbara. / <p>2019-01-15</p>

Syftet med den här uppsatsen är att skapa en djupare förståelse och reflektera kring unga kvinnors användande av sociala medier och hur det påverkar deras livsvärld. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och det utfördes 8 semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldrarna 16- 19 år. Studien tolkades ur ett hermeneutiskt perspektiv och i samband med teorierna, Intrycksstyring (Goffman), Konsumtionsliv (Bauman) och Det andra könet (Beauvoir) har arbete med empirin framskridit och ett resultat växt fram. Huvudresultatet visade att sociala medier styr unga kvinnors livsvärld då många av deras vardagliga val styrs av deras användande av sociala medier. Resultatet visade att valen som görs av dem unga kvinnorna över sociala medier grundar sig i perfektion, bekräftelse och rädsla. Studien lyfter även upp förslag på hur ett behagligare klimat kan skapas och hur en hyperverklighet över sociala medier kan reduceras. Empirin skildrar att unga kvinnor använder sig av strukturerade strategier för att uppnå bekräftelse och popularitet på sociala medier och framställa sig själva ur ett förskönat perspektiv.

Syfte Den här studien undersöker huruvida användandet av Instagram och Youtube korrelerar med kvinnors internalisering av samtidens kroppsideal. Syftet besvaras med hjälp av frågeställningarna, finns det ett samband mellan att vilja efterlikna idealet och användandet av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube? och finns det ett samband mellan att känna press från sociala medier att efterlikna samtidens utseendeideal och användandet av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube? Metod Deltagarna i studien var unga kvinnor mellan 18-30 år. Majoriteten var studerande i ålderskategorin 21-23 samt 24-26. I studien användes en del av en validitets- och reliabilitetstestad enkät för att mäta internalisering och upplevd press från sociala medier tillsammans med en egenkonstruerad del, som behandlade användningen av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube. Resultat Slutligen i denna studie var det 130 deltagare varav 20 var bortfall. Det var 66 % av deltagarna som följde träningskonton på Instagram respektive 30 % på Youtube. 19 % upplevde att det var ganska viktigt medan 10 % upplevde det mycket viktigt att få likes på sina inlägg. Hälsorelaterade konton följdes av 45 % på Instagram och 17 % på Youtube. Resultaten visade ett starkt samband mellan att uppleva press från sociala medier och internalisering av idealet. Det förelåg samband mellan användning av Instagram och internalisering där två starka faktorer var hur viktigt deltagarna ansåg det var att få likes på sina bilder och att de följde träningsrelaterade konton. Vad gäller Youtube sågs det inget samband på total användning och internalisering. Slutsats I studien framkom ett signifikant samband mellan internalisering av idealet och användningen av Instagram. För Youtube förelåg inget samband mellan användning och internalisering. Det framkom dock ett samband mellan att följa träningskonton på Youtube och internalisering, vilket var en del av definitionen av användande. Idag finns det fåtalet studie på Youtube och för att kunna uttala sig mer kring sambandet med internalisering bör mer forskning genomföras.

Av antalet aborter som genomförs i Sverige, är andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 år. En av barnmorskans arbetsuppgifter är att arbeta för att främja unga kvinnors sexuella hälsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingår att pröva sig fram sexuellt och ungdomar är medvetna men utsätter sig också för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och därmed få en djupare förståelse för unga kvinnors tankar och inställning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 år utfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema att frihet att bestämma över sin kropp medför ansvar för ett beslut om abort och den sexuella hälsan. Detta kan ses både ur en individ- och på gruppnivå. Detta inbegriper även den kunskap och information som kvinnorna i studien eftersökte både i skolan samt på ungdomsmottagningen. De unga kvinnorna uppgav att i deras livsstil förekommer mycket alkohol och att de tappar kontrollen över sig själva vilket kan leda till oskyddat sex. De resonerade kring abort och ansåg att kvinnan själv ska kunna ta ställning och välja. I beslutet behöver hon bekräftelse och stöd för sitt beslut och ett abortbeslut kan upplevas som ett etiskt dilemma. I resultatet framkom också att den information som gavs om oönskad graviditet, STI och kondom i sexualundervisning var en basal information. Kvinnorna efterlyste fördjupad information om andra preventivmedel.Slutsats är att under ungdomstiden behövs kunskap som kan förstås och undervisning som når fram till ungdomarna. Resultatet i denna studie kan användas för att reflektera över den sexualundervisning som ges i skolor samt på ungdomsmottagningar. / Program: Barnmorskeutbildning

The purpose of this Master’s thesis is to investigate if there might be a possiblecorrelation between young women´s fascination with the vampire narrative andtheir search for identity in the late modern age. With the help of contemporarysociological studies in the field of the late modern man and today’s youth culture,I’ve chosen to do qualitative interviews with eight young women in order to examinehow today’s society affects their process of identification. Lately we’ve been ableto see an enormous interest for books that deal with the vampire saga, and while thereaders are mostly young females, it brought me to ask the question why the combinationof teenage drama and vampires seems to be such a winning concept.We live in a time where most young females experience a lot of pressure trying to addup to the demands of society, and as the media keep producing images of youngwomen being thin and looking like supermodels, most teenagers feel a lot of pressureand anxiety trying to live up to such unnatural ideals that in the long run might lead tovarious health issues and eating disorders.As a result of this thesis I’ve found that the vampire narrative answers to some ofthe existential needs we have as members of a late modern society. I’ve also discoveredthat most young women tend to seek comfort in subcultures that deal directlywith vampiric imagery as refuge from the demands of society. However, the identifycationwith vampires and their heroines isn’t something one should encourage since itcan be seen as a form of escapism making most women alienate themselves fromsociety while constructing an identity that is mostly based on otherness. Though thesubculture community does offer some relief from the restraints of society, as mystudies have shown, and aid most young women in their identity making, it is stillimportant to underline the fact that they cannot fully escape from the demands ofsociety since they are, as it is, a member of it. / Program: Bibliotekarie

Hormonella preventivmedel var initialt en frigörelse för kvinnan. I takt med att kvinnor idag har en tidig samlagsdebut och samtidigt väljer att senare bilda familj krävs det effektiva preventivmedel. Det ses dock en ökad kritisk trend till syntetiska hormoner vilket ställer frågan vad unga kvinnor har för erfarenheter kring hormonella preventivmedel. Syftet med studien var således att belysa unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception. Tre fokusgruppsintervjuer med totalt tretton unga kvinnor genomfördes under slutet av 2017 och under året 2018. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i ett resultat bestående av två kategorier med tre tillhörande subkategorier. Erfarenheter av hormonernas påverkan på kroppen och välbefinnandet med subkategorierna Att inte veta vem man är utan sitt hormonella preventivmedel, Biverkningar av hormonella preventivmedel - en uppoffring för säkert skydd och Negativa erfarenheter var övervägande. Samt kategorin Kunskap om hormonella preventivmedel med subkategorierna Val av metod snarare än val av hormon, Internet och barnmorskan som informationskälla och Erfarenhet av bristande kunskap och intresse hos män. Resultatet visar att negativa erfarenheter av hormonella preventivmedel var övervägande och där kvinnorna i studien uppger att de inte har något annat val än att använda hormonella preventivmedel för ett säkert skydd mot en oönskad graviditet, trots biverkningar. Genom en ökad kunskap kring unga kvinnors erfarenheter av hormonella preventivmedel kan barnmorskan erhålla en större förståelse och således anpassa rådgivningen efter kvinnans individuella behov. Vidare forskning kring kvinnors välbefinnande i relation till hormonella preventivmedel är av intresse för att kunna tillgodose kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

Våld i parrelationer är ett omfattande problem som kan drabba alla kvinnor oavsett ålder. Enligt Brottsförebyggande rådet framgår det att nästan var femte person i åldern 16 -24 år har blivit utsatt för våld i parrelationer av en nuvarande eller före detta partner, där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Studien har till syfte att undersöka skolkuratorers arbete att uppmärksamma och stödja unga tjejer som blivit utsatt för våld i parrelationer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem stycken skolkuratorer som arbetar på gymnasiet i en större stad i Sverige har intervjuats. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar på olika sätt för att uppmärksamma våldet, ett exempel var att de ställde frågor vid misstanke att en tjej blivit utsatt för våld. De framgår även i resultatet att de arbetar förebyggande med gymnasieelever på skolor kring ämnet våld. / <p>2019-01-17</p>

The purpose of this qualitative and empirical study was to study a group of young women and how they shaped their identites through their experiences and selfrealisation in the suburb Tensta. The main focus of the study was to find what significance and impact the environment had and how much it effetct the individuals’ self image and place in society. Further more the study was done through semi-structured interviews. The different kinds of theories used in this study were mainly Goffman's theory on stigma, Link and Phelan’s explanation model for the process of stigmatization, Skegg’s theory on effeminately as a norm, and the author Sobring etc. as the source to understand the different identity concepts. With the help of these explanation models we learned to comprehend and get a better view of what these young women felt in their stigmitized area called Tensta and how it affected their identity and behaviour. Also, in how they saw themselves and their self image we could draw real life conclusions and what we found out was that these women had ambitious feelings about the future with a general positivity despite their location. Even though they have been and are still being discriminated and stigmitized against, they still keept a postive outlook on life. / Syftet med denna kvalitativa studie var att studera unga kvinnors upplevelser av identitet och självuppfattning i uppväxtmiljön Tensta. Studiens fokus ligger främst på vilken betydelse uppväxtmiljön har för individens självbild och vidare undersöktes fenomenet genom semistrukturerade intervjuer. Olika teorier som tillämpats i denna studie är Goffmans teori om stigma, Link och Phelans förklaringsmodell för stigmatiseringsprocessen, Skeggs teori om kvinnan som norm samt författaren Sorbring m.fl. som förklaring på identitetsbegreppet. Med hjälp av dessa förklaringsmodeller kunde vi tolka och förstå hur unga kvinnor som är bosatta i ett stigmatiserat område som Tensta upplever sin identitet och självbild. Utifrån det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att unga kvinnor bosatta i Tensta visar sig ha en mer positiv självuppfattning fastän de utsätts för stigmatisering och diskriminering.