The purpose of this thesis is to study how teachers teaches about controversial topics in the subject of social studies in relations to Albert Banduras theory of self-efficacy. Nine high school social studies teachers have been interviewed in order to fulfill this purpose. The teachers answers where then categorized into different categories of teaching strategies and influencing factors. The result shows that all of the teachers in the study applied teaching strategies that requires a high degree of self-efficacy. These strategies where pupil-centered to a high degree and correlates with ideals of deliberativ democracy as consensus weren’t necessarily the goal with the education. The source of the high degree of self-efficacy amongst the teachers seemed to be prior teaching experiences about controversial topics as all of the teachers claimed that their experiences where a major influencing factor for their classroom teachings. Other influencing factors such as the degree of heterogeneity in the classroom, type of high school program or the societal discourse surrounding the controversial topics where deemed as important but seemed to affect the choice of teaching strategies in a quite limited way. The fact that prior experiences where theprimary influencing factor supports the hypothesis that self-efficacy is an essential factor when teachers choose their teaching strategies as prior experiences of success (so-called mastery experiences) is the most important source for a strong sense of self-efficacy according to Bandura’s theory. / Denna uppsats har till syfte att granska samhällskunskapslärares undervisning om kontroversiella samhällsfrågor i ämnet samhällskunskap i relation till Banduras teori om upplevd självförmåga. För att uppfylla detta syfte har semistrukturerade intervjuer med 9 samhällskunskapslärare på gymnasienivå genomförts. Utifrån samhällskunskapslärarnas utsagor har en kategorisering kring lärarnas val av undervisningsstrategier samt de faktorer som påverkar detta val av undervisningsstrategier genomförts. Resultatet visade att samtliga lärare använde sig att undervisningsstrategier som i hög utsträckning förutsätter en stark upplevd självförmåga. Dessa strategier är elevcentrerade och bygger på samtalsdemokratiska ideal där konsensus inte nödvändigtvis är målet. Källan till denna starka upplevda självförmåga hos lärarna förefaller vara tidigare erfarenheter av undervisning om kontroversiella samhällsfrågor då samtliga lärare lyfte fram deras erfarenhetsgrad som en viktig påverkansfaktor för deras undervisning. Övriga påverkansfaktorer som graden av heterogenitet i klassrummet, typ av gymnasieprogram eller den samhällsdiskurs som omgärdar den kontroversiella samhällsfrågan uppgavs som viktiga men tycktes relativt sällan påverka valet av undervisningsstrategi i någon nämnvärd utsträckning. Att det är just erfarenheter som framförallt styr valet av undervisningsstrategi stödjer hypotesen att den upplevda självförmågan är central för valet av undervisningsstrategi då erfarenheter av framgång (s.k. mastery experiences) utgör den främsta källan till en stark känsla av upplevd självförmåga enligt Banduras teori.

Ungdomar som saknar sysselsättning kan drabbas av psykisk ohälsa och utanförskap. Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är en viktig resurs för att hitta meningsfull sysselsättning genom stöd och vägledning. Därför är det intressant att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever vilka de viktigaste faktorerna är för att kunna ge stöd till ungdomar inom KAA till studier, arbete eller annan insats. Studien undersöker även vilka de yrkesspecifika kompetenser som studie- och yrkesvägledare anser kan ge stöd till målgruppen. Frågeställningarna är: 1) Hur påverkar struktur, styrning och samverkan inom KAA studie- och yrkesvägledarens arbete med ungdomar? 2) Med vilka metoder arbetar studie- och yrkesvägledare inom KAA med att anpassa stödet för en heterogen grupp? 3) Hur upplever studie- och yrkesvägledare utmaningarna inom KAA? Studiens teoretiska ramverk består avkarriärteorin SCCT samt hälsoteorin KASAM. Metodval för studien utgår från en kvalitativ ansats, och insamlad empiri grundas på kvalitativa intervjuer med sex verksamma studie- och yrkesvägledare inom KAA. Studien visar att det har betydelse i hur KAA är organiserat kommunalt, och att detta påverkar vilka resurser och insatser som erbjuds målgruppen, men även hur samverkan med interna och externa aktörer ser ut. Informanterna använder sig främst av samtalsmetodik för att kunna möta målgruppens behov. Informanterna upplever att det är utmanande att kunna erbjuda flexibla och anpassade insatser som stödjer ungdomarnas olika behov inom KAA.

Efter avtjänat fängelsestraff kan individen befinna sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap, vilket gör att risken för återfall ökar. Trots att dessa individer förväntas försörja sig själva efter avtjänat fängelsestraff, visar forskning att de möts av flera hinder. Syftet med denna studie var att försöka förstå och förklara hur individers upplevda självförmåga påverkar deras möjligheter att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff för narkotikabrott. Ett socialpsykologiskt perspektiv valdes, som studerades med hjälp av Albert Banduras teori om den upplevda självförmågan. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som avtjänat fängelsestraff för narkotikabrottoch som lyckats hitta laglig sysselsättning. Den insamlade empiriska datan bearbetades med tematisk analys. Resultatet visade att individens upplevda självförmåga hade både en positiv och en negativ inverkan på deras möjlighet att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff. Samtliga respondenter berättade att den motivation som stödet från deras familj, bekanta och/eller partner gav dem var nyckeln till den lyckade omställningen. Samhällets antistöd i form av krav på utdrag ur belastningsregister samt deras avsaknad av arbetslivserfarenhet och körkort minskade deras möjlighet att hitta en laglig sysselsättning. / After serving a prison sentence, an individual may experience social and economic exclusion, which further increases the risk of recidivism. Although it is expected that such individuals should be able to support themselves after serving a prison sentence, the study highlights the fact that they may encounter several obstacles in their attempt to obtain legal employment. The research questions concerned the sources of information that contribute to the individual's perceived self-efficacy. The purpose of this study is to gain an understanding of how an individual’s perceived self-efficacy affects her/his opportunities to obtain legal employment after serving a prison sentence for drug offenses. A social psychological perspective was chosen, which was studied with the help of Albert Bandura's theory. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight individuals who served prison sentences for drug offenses and managed to find legal employment afterwards. The collected empirical data were processed by means of thematic analysis. The results showed that perceived self-efficacy had both a positive and a negative effect on the possibility of obtaining legal employment after serving a prison sentence. All respondents stated that the motivation derived from family, acquaintance or partner support was the key to a successful transition. Society's anti-support/ in the form of criminal record as well as lack of work experience and a driving license reduced the possibility of obtaining legal employment

Målet med den här studien är att analysera hur attityden till religionskunskap och dess undervisning ser ut hos fem gymnasielärare i Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie vars data utgörs av ett insamlat intervjumaterial, centrerat kring studiens tre frågeställningar. I studiens resultat framkommer liknande attityder och erfarenheter vilka påverkar deras upplevda självförmåga respektive kontextberoende. Resultatet stämmer till viss del överens med tidigare forskning anger som påverkansfaktorer kring attityder, upplevd självförmåga respektive kontextberoende. Variationen i attityder uppstår på individbasis, men är också individuellt beroende på kontexter. / The goal of this study is to analyze the attitudes of five teachers of religious education in Sweden, towards religious education and teaching. The study is a qualitative interview-study, which data constitutes a collection of interviews, centered around three issues. The results of the study display similar attitudes and experiences, all of which affect the teacher’s self-efficacy and context dependency respectively. The result partially corresponds to what prior research defines as influences around attitudes, self-efficacy, and context dependency respectively. The variation in attitudes occurs on an individual basis but is also influenced on an individual basis and by contextual factors.

Many organisations experience the new general data protection regulation (GDPR) as difficult to understand and are unsure as to how they should formulate and communicate a policy that is complied by the organisation's employees. ePrivacy is a separate regulation that works as a compliment to GDPR and makes the regulation even more complex. The purpose of this study is to identify recommendations to formulate policies that increases likelihood that the policy is complied by the organisation's employees. The study was conducted as a case study with a participating company. In this study a policy has been developed within the context of the GDPR and ePrivacythat was then used in interviews with employees of the participating company. This was done in order to research the policy development process and handling of policies in that company. With this research, the knowledge of factors within policy development that affect the employees likelihood to comply with and be aware of the organisation's policies will increase. The recommendations that are formulated as a result of the study may be usedby developers to increase the likelihood that the organisation's policies are complied with and that the employees are more aware of the policies. The recommendations of the study is that developers should take advantage of user involvement in the policy development process. This gives the employees their chance to affect their own work and their processes themselves which will increase their self efficacy and awareness of policies. / Många organisationer upplever att nya dataskyddsförordningen (GDPR) ärsvar att förstå och hur de ska formulera och kommunicera en policy som efterlevs och följs av organisationens anställda. ePrivacy är en separat förordning som är tänkt att komplettera dataskyddsförordningen och gör förordningen än mer komplex. Syftet med studien är att identiera rekommendationer för att formulera policys som höjer sannolikheten att de efterlevs och följs av organisationens anställda. Undersökningen har utförts som en fallstudie på det medverkande företaget. I denna studie har det inom kontexten dataskyddsförordningen och ePrivacy formulerats en policy som sedan användes vid intervjuer med anställda på det medverkande företaget. Detta för att undersöka Policyutvecklingsprocessen och hantering av policys på företaget.Med den här undersökningen ökar kunskapen om vilka faktorer inom policyutveckling som påverkar anställdas sannolikhet att följa organisationens policys och ökar policy-medvetenhet inom organisationen. De rekommendationer som formuleras som ett resultat av undersökningen kan nyttjas av utvecklare för att öka sannolikheten att organisationens policys efterlevs och följs av anställda samt ökar medvetenheten om organisationens policys. Studiens rekommendationer är att utvecklare bör nyttja användarinvolvering i dess policyutvecklingsprocess. Detta ger anställda chansen att påverka sin vardagoch dess arbetsprocesser själva vilket bidrar till höjd upplevd självförmågaoch medvetenhet om policys.

Ett sätt att tillgängliggöra organisatorisk information och kunskap är att använda ett informationssystem som Knowledge Management System, fortsättningsvis förkortat till KMS eller KM System. Potentiellt kan kontinuerlig användning och särskilt utökad användning av informationssystem bidra till bättre arbetsprestanda, vilket skulle kunna öka produktiviteten och förbättra företags förmåga att konkurrera på marknaden. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att undersöka de variabler vilka kan få användare att gå från kontinuerlig användning av KMS till utökad användning av KMS. Efter genomförd litteraturstudie har en litteraturbaserad analysmodell utformats. Till studien har en kvantitativ metod valts. Analysmodellen har legat till grund för en enkätundersökning. Enkäten skickades till anställda inom ett finansiellt tjänsteföretag vilka har tillgång till och använder ett KM-system. 28 respondenter besvarade enkäten. Resultatet av enkätunder- sökningen har analyserats deskriptivt samt testats med hjälp av mjukvaran SmartPLS. Studiens viktigaste slutsatser är att subjektiv norm har ett positivt samband till utökad användning och att kontinuerlig användning förmedlar förhållandet mellan utökad användning och dess oberoende variabler. Således kan variablerna subjektiv norm och kontinuerlig användning få användare av KMS att gå från kontinuerlig till utökad användning. Det går inte att påvisa någon modererande effekt mellan användarnas personliga variabler (demografiska data som ålder, utbildningsnivå med mera) och kontinuerlig och utökad användning.