Sweden is going through a period of urbanization that has led to a deficit of housing, office space and public buildings. The ability for municipalities’ to enact their urban development plans has at the same time been curtailed compared to 30 years ago. The municipalities are more dependent on the market and on cooperation with private actors than before. In this study a new phenomenon in Swedish urban development is studied: large scale and long-term private-public partnerships between a municipality and one or two private actors. The study is performed through a case study of an agreement between Stockholm city and a private company in the meatpacking district of Stockholm and of an agreement between Huddinge municipality and a private company in Flemingsberg. The motivations for the collaborations, the goals of the municipalities and the private actors, their strategies and changes in institutional settings are studied. The research has been conducted through document studies and interview with officials from the municipalities and corporations. The result is analyzed by applying a theoretical framework where the motives and strategies are investigated in relation to how they navigate three different dilemmas in planning: (1) the tension between a demand or a supply led urban development, (2) between a closed and open notion of time and space, and (3) between specific or general regulations. The projects relation to risk and uncertainty is also studied. The institutional changes are studied through a framework developed from the new institutional theory where actions and decisions in the urban development process is analysed through the perspective of how institutional norms on three hierarchical levels is forming the urban development practice. The result shows that the studied cooperation mainly is motivated by the need to enhance implementation of the plans and to handle risks. The goal of the companies is to secure their future values by acting as an area developer. To reach these goals a more open notion of time and space and a more flexible regulatory framework is deployed. The consequence is that the municipalities transfer more responsibility to the private actors and that the municipalities at the same time take on a responsibility to create a market situation that makes the corporation provide public amenities through their business model. One conclusion is that planning is performed through the market and that the public actors have to be market-sensitive. The other conclusion is that planning has evolved in to a practice of planning through contracts. / Sverige är inne i en period av urbanisering med brist på bostäder, kontor och offentliga lokaler som följd. Samtidigt ser kommunernas möjligheter att genomföra sina stadsutvecklingsplaner annorlunda ut idag jämfört med 30 år sedan. Kommunerna är mer beroende av marknaden och samarbeten med privata aktörer. Denna studie studerar ett fenomen som uppstått de senaste åren: stora och långsiktiga samverkansprojekt mellan privata fastighetsbolag och kommuner. Genom en fallstudie av samarbetet mellan Atrium Ljungberg och Stockholms stad i Slakthusområdet och samarbetet mellan Fabege och Huddinge kommun i Flemingsberg studeras vad som motiverar dessa samarbeten, vilka mål aktörerna vill uppnå, vilka strategier de använder och vilka institutionella konsekvenser detta får. Med utgångspunkt i forskningen om hur den offentliga styrningen har förändrats mot större beroende av nätverk och kontrakt, om samverkan och privat-offentlig partnerskap och den svenska stadsutvecklingsmodellen har fallen studerats genom intervjuer med tjänstemän och bolagsrepresentanter samt dokumentstudier. Resultatet har analyserats genom att applicera ett teoretiskt ramverk där motiven och strategierna studerats utifrån hur de hanterar tre dilemman i planeringen: utbudsstyrd eller efterfrågansstyrd planering, öppen eller specifik rums- och tidsuppfattning och precisa eller generella regleringar. Samt hur de förhåller sig till risk och osäkerhet. De institutionella förändringarna studeras utifrån ett nyinstitutionellt ramverk: där handlade och beslut i planeringsprocessen betraktas utifrån tre hierarkiska nivåer av institutionella normer som begränsar och formar stadsutvecklingspraktiken. Resultaten visar att dessa samarbeten i huvudsak motiveras för att skapa genomförandekraft i stadsutvecklingen, möjliggöra en utveckling av kommersiella lokaler och kultur samt att hantera risker. Bolagens mål är att kunna säkra värden genom att agera områdesutvecklare. För att nå dessa mål appliceras en öppen rums- och tidsuppfattning och flexiblare regleringar där projekten styrs genom samarbetet. Det får till konsekvens att kommunerna för över större ansvar för helheten till de privata aktörerna och samtidigt tar på sig ett ansvar för att skapa en marknadssituation där bolagen kan leverera allmänna nyttigheter genom sin affärsmodell. En av slutsatsen är att dessa fall utgör exempel på hur planering i högre grad drivs genom marknaden och att kommunen därför måste vara känsliga för hur marknaden kan användas för att uppnå sina mål. En annan av studiens slutsatser är att planering i allt högre grad har utvecklats mot en slags planering genom kontrakt.

Sedan 1950-talet har åkermarken i Sverige minskat med en miljon hektar. Samtidigt ökar befolkningsmängden stadigt och i Stockholms län beräknas invånarantalet passera tre miljoner till 2040. För att kunna möta behoven av både mat, boende och infrastruktur krävs noggrann planering för att inte förstöra viktiga möjligheter och resurser för framtida generationer. Syftet med rapporten är att med hjälp av en litteraturstudie och en intervju undersöka olika marktypers egenskaper och dess lämplighet inom olika användningsområden i Stockholms län. Vidare undersöks hur olika marktyper, främst åkermark, värderas i kommunernas planeringsprocesser idag. Lämpliga områden för odling respektive byggnation karteras också i ArcGIS och jämförs med regionala planer för länet. Resultatet visar att den enskilt viktigaste egenskapen för vilka marker som är bäst lämpade för jordbruk respektive byggnation är den geologiska sammansättningen. För åkermark krävs en lerig jordart, det vill säga en mycket liten kornstorlek, för att exempelvis kunna binda vatten och näringsämnen till växterna. Mycket finkorniga jordarter som lera och silt är däremot mindre lämpliga att bygga ur geoteknisk synpunkt, då främst morän men även berg och sand är att föredra. Idag räknas åkermarken som ett väsentligt samhällsintresse av nationell betydelse men det finns inget som förhindrar kommuner att exploatera dessa områden. Skyddet av åkermark är idag ett mycket omdiskuterat ämne och många aktörer, däribland Jordbruksverket och olika riksdagspartier, har länge argumenterat för att stärka skyddet av detta. Mycket av den samhällsplanering som sker idag baseras på den åkermarksgradering som utfördes 1971 baserat på skördestatistik från 1969. Den värdering av åkermark som kommuner och myndigheter har att utgå ifrån vid bland annat översiktsplanering och bedömning av mark är således femtio år gammal. Detta medför en risk att marker prioriteras felaktigt och inte utnyttjas på bästa sätt då dess egenskaper kan ha förändrats under ett halvt sekel. En ny åkermarksgradering är därför en viktig prioritet. / Since the 1950s the arable land in Sweden decreased with a million hectares. At the same time the population is steadily increasing and in the region of Stockholm the total population number is estimated to reach three million before 2040. To meet the demands of food, housing and infrastructure it takes careful planning to not destroy important values and resources for future generations. The objective of this report is to analyze different soil properties and their eligibility in different areas of use in the region and how soil, mainly arable soil, is valued in municipalities planning today. This is done with a literature study and an interview and also mapping in ArcGIS. The result shows that the single most important property in deciding which soils are most suitable for agriculture and building is the geological structure. Arable land needs a loamy soil to be able to provide water and nutrients for the plants. Building requires a larger size of particles and soil types like moraine, rock and sand is more suitable. Arable land is today considered as a public interest of national importance but there is nothing prohibiting municipalities to exploit these areas. The protection of arable land is a widely discussed subject and many actors, among others the Swedish Board of Agriculture and government parties, has argued to increase the protection. A major portion of the current community planning is based on the grading of arable land made in 1971, based on harvest statistics from 1969. Consequently, the valuation of arable land that is accessible for municipalities and authorities is fifty years old. This causes a risk that soil areas is wrongly prioritized and not used for the most suitable purpose as its properties may have changed during half a century. A new grading of arable land is therefore an important prioritization.

Studien har för avsikt att undersöka hur byggherrar, utan att tilldelas lokaliserade byggrätter, och kommun tillsammans kan arbeta med storskaliga stadsbyggnadsprojekt. Stadsbyggnadsprojekt där flera byggherrar är involverade och där vissa av dem tilldelas en samordnande roll med komplicerade frågeställningar vad gäller byggande och fördelning av ansvar, kostnader och byggrätter. Studien har också för avsikt att utreda om en samverkan mellan de utvalda byggherrarna och kommunen är av betydelse för detaljplanens genomförande. Dessutom undersöks vilka för- och nackdelar det kan finnas med att involvera utvalda byggherrar vid byggande på kommunal mark, en s.k. markanvisning.  Undersökningen består av en fallstudie som har utförts på två kommuner i Stockholms län. Fallstudien har sin grund i elva intervjuer med representanter från byggbolag samt från kommunerna Stockholms stad och Järfälla kommun. Dessutom är undersökningen gjord genom studier av material kring markanvisningar såsom markanvisningspolicy, avtal, nämndbeslut, tjänsteutlåtanden och detaljplaner etc.  Resultaten pekar på att de utvalda byggherrarnas roll är av betydelse för detaljplanens genomförande. Det beror på att byggherrarna med sina tekniska och ekonomiska kunskaper samverkar med kommunen för att hela detaljplaneområdet ska gå att genomföra. / This study aims to examine how developers, without being allocated with localized building rights, and municipalities collectively undertake large-scale urban development projects. Urban development projects involving several developers where some of them are assigned with a coordination role with complex issues regarding the construction and distribution of possibilities, costs and building rights. The study also aims to examine whether an interaction between the selected developers and the municipality is of importance for the implementations of the detailed plan. In addition, the study investigates the pros and cons of involving selected developers in building om municipal land, a so-called land allocation. The study consists of a case study which has been conducted in two municipalities in Stockholm County and is based on eleven interviews with representatives from property developers as well as the municipalities of Stockholm City and Järfälla. In addition, the study has been performed by examining land allocations, policies and agreements, council resolutions, official statements and detailed plans etcetera.  The findings include that the role of selected developers is important for the implementation of the detailed plan. This is due to the fact that the developers, with their technical and financial knowledge, interact with the municipality to enable to implement the plan.

As a result of economic, social, and cultural changes, cities across the country are looking to outdated and abandoned infrastructure for use as public space. The primary objective of this study is to comprehensively examine one such project, the High Line in New York City, to contribute to the body of literature related to urban transformation, reuse, and analogous projects. In this thesis, the High Line was analyzed as a case study and examined in-depth, through an array of data gathering methods. A historical study of the site was conducted through archival research. A typology, and subsequent description, of the key role-player involved with the project was also established through analysis of over 300 newspaper and blog sources. The design and creation process concludes the archival research portion of the study. Subsequently, the designed environment of the High Line was evaluated for its role as public space, measured against established principal elements found in urban design literature. Special attention was paid to the places where the former infrastructural use has been utilized to provide those public space elements. Behavior observations, surveys, and interviews helped determine how the space is used and perceived by its visitors. Research indicated that while the High Line looks different than traditional public space, it contains all the elements crucial to making public spaces successful. Additionally, it was discovered that the High Line influences perceptions of the City of New York, beyond the physical structure of the High Line. The final outcome of this study is a complete narrative portrait of the High Line from the creation and subsequent reuse, the influencing surrounding factors such as cultural context and physical setting, and how the space is actually used and perceived. The narrative informed implications on the utility of the High line model for other cities across looking to create similar reuse projects.

Within the neoliberal context of today’s urbanism, a growing number of inner-city megaprojects aim to transform brownfield sites—accompanied by gentrification and tourism. However, there is no systematic review exploring the interplay between these phenomena. This paper aims to systemize the existing scientific contributions by means of a literature review. Using different databases, a total number of 797 scientific documents have been identified. After several screening steps, a final set of 66 studies was included in the review. I present an analysis from a quantitative and a qualitative perspective, exploring bibliometric aspects, concepts, methods, and relevant lines of discussion. The area studied is a relatively young and emerging field. Within the discussion, there is a strong dominance of countries located in the global north, with Spain, the UK, and the U.S. at the forefront. From a methodological point of view, qualitative and mixed methods are mostly applied. The discussion of megaprojects, gentrification, and tourism has an important descriptive focus, with main topics such as planning, justice, and motivations. There are considerable conceptual deficits, as one-quarter of the studies do not clearly explain their methods. Future research needs to find ways to enable knowledge transfer to planning practice.

Megaprojects, as a part of neoliberal urbanism, have become an important element of cities worldwide. In Santa Cruz de Tenerife, Spain, the megaproject Santa Cruz Verde 2030 represents this type of project. The ambitious plan seeks to transform the city’s oil refinery into an urban quarter. However, since its announcement in summer 2018, no critical public discussion has taken place, although the project is expected to reconfigure the city’s waterfront and its tourist model. In this context, it is particularly the stakeholders’ point of view that is neglected. We thus offer a qualitative analysis of five interviews with local stakeholders from the real estate sector, politics, urban planning and an environmental association. The analysis shows that the interviewees feel insufficiently informed by the project’s initiators. The project is interpreted as an elitist symbol of how the project’s initiators understand urban development. While some of the stakeholders want to accelerate the whole process, others call for a more integrative and participative planning approach. Moreover, the observed marketing campaign is directly linked to the upcoming elections. The interviewees observe a simple top-down planning process, which contradicts the promises of the initiators to enable civic participation and integration.

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.

Kista kontorsområde är ett etablerat Tech-arbetsplatsområde i norra Stockholm som upplevde sin storhetstid under 90-talet. Idag ser fastighetsägarna anledning att undersöka hur området kan utvecklas för att möta förändrade behov. Det finns flera aktörer som vill vara med i en socialt hållbar utveckling av stadsdelen.  Uppsatsens syfte är att undersöka vilka visionerna för Kistas kontorsområde är, hur de större aktörerna arbetar för att förverkliga visionen samt hur förändringar för att främja social hållbarhet bidrar till att uppnå visionen. De metoder som används för att undersöka detta är intervjuer och dokumentstudier. Processerna bakom visionsframtagandet och stadsutvecklingen analyseras med hjälp av Janes Jacobs och Jan Gehls teorier kring stadsutveckling, teorier inom social hållbarhet och framtidsstudier. Den socialt hållbara stadsutvecklingen i Kista kontorsområde analyseras utifrån fem nyckelteman inom social hållbarhet: identitet, kontext, tillgänglighet, inkludering, och variation. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan de privata fastighetsaktörerna i syfte att skapa och kommunicera en gemensam vision för området, samt att samla och effektivisera resursanvändningen i stadsutvecklingen. Kommunen pekas ut som en viktig samarbetsaktör av de privata aktörerna i detta arbete. Aktörernas gemensamma vision av Kista är en levande och attraktiv stadsdel med blandstadskaraktär, men det saknas en konkretisering av hur denna vision skall uppnås. / Kista business district is an established tech-cluster in northern Stockholm which experienced its peak during the 90’s. Today, the real estate owners see a need to explore how the area can be developed to meet a change in needs. There are many actors who want to be part of a socially sustainable urban development of the area. The aim of the essay is to examine which visions exists for Kista business district, what challenges there are to achieve these, how the prominent real estate actors and Stockholm municipality act in order to pursue the vision, and what socially sustainable urban development in Kista business district is. The methods that have been used to research this are interviews and a document analysis. The processes behind the production of the vision and the urban development are analysed with the theoretical frameworks of urban development by Jane Jacobs and Jan Gehl, and theories within social sustainability and futures studies. The socially sustainable development of Kista business district is analysed through five key themes within social sustainability: identity, context, accessibility, inclusion, and variation. The result shows that there is a collaboration between the private real estate actors with the aim to create and communicate a united vision for the area, as well as to concentrate and make the use of resources more efficient within the urban development. In this collaboration, the municipality has been distinguished as an important actor by the real estate actors. A liveable and attractive district with mixed-use characteristics, is the shared vision of Kista business district by the actors. However, how this vision is to be accomplished has not been concretised.

How can local governments in the absence of national regulations or incentive schemesmotivate private owners of post-war mass-housing for investments into ambitious retrofittingfor energy efficiency? The million-program houses’ lifecycle currently makes renovationsnecessary and this would be an excellent opportunity to realize an upgrading of their energyefficiencystatus. Private owners do however show no inclination to do so. An intertwinedarray of barriers towards energy-efficient renovation is explored in this study, while it seeks tofind out which new drivers are needed to overcome these barriers and create an intrinsicmotivation for the owners to undertake the anticipated investments. In an exploratory casestudy, these points are investigated in the context of the exemplifying case of the Bygga omDialogen project in Malmö, Sweden.Bygga om Dialogen, is reframing the situation of investments into energy-efficiency in abroader socio-economic context and thrives to create new drivers pushing the owners toundertake the investments via the tools of strategic niche management and reflexivegovernance. This study explores how a strategic niche management and reflexive governancecan be used to motivate a variety of stakeholders to scrutinize and reconsider theirassumptions of the renovation-business-case and how this can stimulate the owners to activelycontribute to the establishment of a new, innovative, cross-sectoral approach seeking torealize energy-efficient investments in the context of holistic sustainable development in theneighborhood of Lindängen. Additionally it is explored how strategic niche management canbe used to deal with the contextual, strategic and institutional uncertainties that the establishednetwork is facing. Ideally the vision of mutually realizing energy-efficient renovations as partof an inclusive socio-economic upgrading of the neighborhood, could act as a building blockand exemplifying case for similar neighborhoods nationwide- or even all over Europe.

The theoretical framework of accumulation by dispossession allows for a critical examination of urban development projects within neoliberalism (Harvey, 2009; Swyngedouw, Moulaert & Rodriguez, 2002). Within the same neoliberal paradigm, sports mega-events have come to play a significant role for urban regeneration and policy-making (Hall, 2006). Meanwhile attending to the well-documented cases of mass-evictions and reduction of standard housing rights as a recurrent consequence of cities hosting such events (Blunden, 2012), we believe that such a critical examination is arguably important in order to do justice to these kinds of urban regeneration projects. In this paper we analyse, by a case study approach, how mega-events amplify and accelerate the process of accumulation by dispossession. We attend to the development of the Olympic Park and Olympic Village, Barra da Tijuca, in preparation for the Rio 2016 Games, as well as the neighbouring community of Vila Autódromo. By analysing different types of source material, we discuss how the mechanisms of privatisation and entrepreneurialism are reflected in our case; understood as two important mechanisms that facilitate the process of accumulation by dispossession (Harvey, 2009).