No description available.

Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna säger sig bemöta barn med utagerande beteende. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar vilka metoder och förhållningssätt som pedagogerna säger sig använda i mötet med utagerande barn. Andra aspekter som studien syftar till att behandla är hur miljön och saker i den kan påverka samt vad pedagogerna kan få för övrigt stöd via en specialpedagog. För att kunna undersöka detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige. Med hjälp av tidigare forskning, Vygotskijs sociokulturella teori och dess olika begrepp samt insamlad empiri har vi kunnat få fram ett resultat. I resultatet framkom olika metoder som pedagogerna kan använda sig av i sitt bemötande. Det är viktigt att pedagogerna är lugna vid en konflikt, annars är risken att situationen blir ännu värre vilket kan leda till att barnet får ett utbrott. Pedagogerna ska även skapa situationer i barnens vardag som de känner att de klarar av att hantera. Vissa barn med utagerande beteende fastnar för saker i miljön som triggar igång dem när de känner att de är påväg att få ett utbrott. Genom analys och reflektion kan pedagogerna undvika framtida utbrott om de är uppmärksamma på vad som är de utlösande faktorerna. En specialpedagog kan hjälpa till med att betrakta pedagogernas förhållningssätt gentemot dessa barn. När det kommer in en nu person med specialiserad kompetens kan denne notera beteenden som pedagogerna själva inte har reflekterat över.

Studien syftar till att nå ökad kunskap och djupare förståelse om fritidslärarens erfarenheter av arbetet med barn som utmanar den pedagogiska verksamheten. Specifikt fokus kommer att riktas mot fritidslärares förhållningsätt och bemötande gentemot dessa barn. Undersökningen har utgått från kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Resultatet visar att fritidslärare har god kunskap inom detta område men att de har fått tillskansa sig den på egen hand efter slutförd lärarutbildning. Det framkommer också att fritidslärare använder sig av samma förhållningssätt i skolverksamheten och ifritidsverksamheten, detta förhållningssätt är lågaffektivt bemötande. Trots att de använder sig av samma förhållningssätt så kan olika strategier användas i mötet med barnen.

<p>Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Linnéuniversitetet</p><p>Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms -</p><p>och missbruksvård, Examensarbete 15hp</p><p> </p><p><strong>Titel                                    </strong>BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE – ur ett könsteoretiskt perspektiv<strong></strong></p><p><strong>Engelsk titel                       </strong>Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder – from a gender theoretical perspective </p><p><strong>Författare                          </strong>Ellinor Cronzell, Catherine Åkesson</p><p><strong>Handledare                        </strong>Henrik Nilsson</p><p><strong>Datum                                </strong>Mars 2010</p><p><strong>Antal sidor                         </strong>48</p><p><strong>Nyckelord                          </strong>Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling.<em></em></p><p>Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett respektfullt bemötande är viktigt för att bygga upp en god relation till ungdomarna. Att en god förebild i kombination med specifika behandlingsmetoder ger ungdomarna verktyg att själva skapa strategier för att hantera det utagerande beteendet. Vidare redovisas en komplex bild av hur traditionella föreställningar om kön påverkar yrkesverksammas sätt att bemöta och behandla. Slutsatser som dras är att yrkesverksamma strävar efter att undvika fysisk styrka för att få slut på ett utagerande beteende oavsett den unges kön.</p>

ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp   Titel                                    BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE – ur ett könsteoretiskt perspektiv Engelsk titel                       Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder – from a gender theoretical perspective  Författare                          Ellinor Cronzell, Catherine Åkesson Handledare                        Henrik Nilsson Datum                                Mars 2010 Antal sidor                         48 Nyckelord                          Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling. Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett respektfullt bemötande är viktigt för att bygga upp en god relation till ungdomarna. Att en god förebild i kombination med specifika behandlingsmetoder ger ungdomarna verktyg att själva skapa strategier för att hantera det utagerande beteendet. Vidare redovisas en komplex bild av hur traditionella föreställningar om kön påverkar yrkesverksammas sätt att bemöta och behandla. Slutsatser som dras är att yrkesverksamma strävar efter att undvika fysisk styrka för att få slut på ett utagerande beteende oavsett den unges kön.

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien. Behandlingen omfattade tio sessioner och ägde rum inom barn- och ungdomspsykiatrisk rutinvård. Hälften av pojkarna fick telefoncoachning mellan behandlingssessionerna. Resultaten indikerar en generell positiv behandlingseffekt samt en viss tilläggseffekt av telefoncoachningen som i övrigt visade sig vara billig och praktiskt genomförbar.

Den här studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svårigheter.  Studiens syfte är att undersöka vad tre förskollärare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien är kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn är de som syns om märks mest och har därför en tendens till att få lärarens uppmärksamhet mer än de inåtvända barnen. Barn med koncentrationssvårigheter behöver en miljö där det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem. För att de lättare ska kunna hålla fokus på undervisningen krävs det att man som lärare har funnit barnets intresse och byggt upp undervisningsinnehållet och materialet efter detta intresse.  För att stötta barn som är utagerande gäller det att inte försöka lösa konflikter som sker direkt utan låta barnet få byta miljö och lugna ner sig först. Barn som är inåtvända är tysta och föredrar att visa sina känslor genom kroppsspråket istället, de drar sig gärna undan och man ska som lärare visa dem att det är okej att de är som dem är, men man kan vägleda dem till ett socialare liv tillsammans med sina kamrater, genom att till exempel fråga de andra kompisarna om barnet får vara med dem och leka eftersom barnet oftast inte vågar ställa den frågan själv.

No description available.