No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet undervisning i förskolans verksamhet, vilka skillnader som kan urskiljas mellan den aktuella Läroplanen för förskolan och den Läroplan som kommer gälla från juli 2019 samt vilken uppfattning förskollärarna har till undervisningsbegreppet. Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi utförde åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Studiens teoretiska grund bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på en osäkerhet i tolkningen av begreppet undervisning hos förskollärarna i studien, en förändrad samhällssyn i skrivningarna i den revideringen av läroplanen och att förskollärarna ser positivt på den tydlighet som speglas i den reviderade Läroplanen för förskolan. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att inför det förändrade uppdraget kan reflektioner leda till bättre samförståelse i arbetslagen och därmed minska osäkerheten samt förbereda arbetslagen för det kommande undervisningsuppdraget i förskolan.

Förändringar i dagens samhälle sker i hög hastighet där faktorer som reglering, teknologi och hållbarhet haft stor betydelse. Denna snabba förändring genererar en osäkerhet inför framtiden för revisionsbranschen. Revisorns roll i samhället är att fungera som en försäkran att företaget visar en rättvisande bild av deras verksamhet gentemot samhället. Den revisor vi ser i dagens samhälle härstammar från en rad olika incidenter ur ett historiskt perspektiv och med tanke på de förändringar som sker i samhället kan revisorn behöva anpassa sig ytterligare. Revisorsyrket behöver alltså följa samhällets utveckling och möta de utmaningar som framtiden kommer att kräva för att fortsätta vara relevanta mot kunder och andra aktörer.Sveriges riksdag har med ett tydligt exempel visat att Sverige ska vara med på utvecklingen mot en hållbar värld. Genom att införa en obligatorisk hållbarhetsrapport för större företag med start från och med den 1 januari 2017 infördes en kontrollskyldighet för företagets revisor att kontrollera att hållbarhetsrapporten är upprättad. Kontrollskyldigheten innefattar en kontroll av att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen men att det inte krävs någon djupare granskning av innehållet i själva rapporten. Syftet med denna studie är att försöka få en förståelse hur hållbarhetsutvecklingen påverkar kompetensnivån hos revisorer samt undersöka om den ökade kompetensnivån kommer leda till att revisionsbyråerna behöver anställa fler revisorer i takt med den ökade arbetsomfattningen. Studien har avgränsats till att endast omfatta de större byråerna i Sverige.Det empiriska underlaget har skett via intervjuer medpersoner som harerfarenhet inom revisionsbranschen vilket betyder att en kvalitativ undersökning har genomförts. Studiens resultat tyder på att hållbarhetsutvecklingen kommer påverka kompetensnivån hos revisorer till en viss utsträckning och att revisionsarbetet kommer bli mer omfattande men där de finns motpoler såsom digitalisering samt automatisering. Utbildning kan komma att bli ett grundläggande krav för revisorer ochatt denna utbildning antingenkommer från universitet eller interna kurser från arbetsgivaren.Vidare indikerar resultatet på att hårdare lagkrav kommer att krävas för att få en trovärdigare hållbarhetsrapport och för att kunna jämföra rapporterna mellan bolag. Att inte det finns hårdare lagkrav grundar sig i att området är väldigt nytt och därmed kan inga större utsvängningar göras.

Syftet i denna studie är att öka förståelsen av hur lärare inom högre utbildning ser på sin undervisning online. För att nå syftet genomfördes 11 intervjuer med lärare inom ett distansprogram. Intervjuerna analyserades sedan med en fenomenografisk analys och tre kategorier fram­trädde: Man kan se undervisning som något som skapar distans, något som kan skapa både distans och närhet, eller något som skapar närhet både för lärare och studenter. Jag visar i den här studien att lärarens pedagogiska grundsyn, men även erfarenhet och pedagogisk utbildning spelar en roll för hur hon också väljer att utveckla sin undervisning. Jag visar också att en fördjupad analys är viktig för utvecklingen, men lärarna anger inte själva att de genom­­­för någon sådan analys. Studien visar också att didaktisk design kan hjälpa lärarna att visualisera och därmed diskutera och utveckla under­visningen. Till sist har jag även kunnat visa att den kollegiala samverkan för pedagogisk utveckling har stor betydelse för lärarens undervisning.

Humankapital kan ses som kunskapsbaserade företags viktigaste resurs och det kan definieras som den kunskap och erfarenhet som personalen besitter. Denna studie fokuserar på begreppet kunskap och begränsar sig till att behandla små företag inom redovisnings- och revisionsbranschen. Det är en kunskapsintensiv bransch och små företag antas inte ha samma resurser jämfört med större företag, vilket medför att det är av stor betydelse för dem att utveckla sitt humankapital, snarare än att förvärva det. Därav syftar studien till att undersöka hur små företag inom redovisnings- och revisionsbranschen arbetar med kunskapsutveckling. Vidare undersöks varför företag arbetar med kunskapsutvecklingen på vissa specifika sätt. En kvalitativ metod har tillämpats för att beskriva och förklara hur och varför företagen arbetar med kunskapsutveckling. Genom en kvalitativ studie har data samlats in från tre olika företag med avsikten att förklara hur och varför dessa företag arbetar med kunskapsutveckling. En abduktiv ansats med utgångspunkt i det deduktiva har använts för att genomföra studien. Resultaten som visas är att företagen arbetar med både gemensam och individuell kunskapsutveckling på företagen. Kunskapsutvecklingen sker både genom utbildning och informellt lärande. Beroende på vilka behov som finns sker utbildningen antingen individuellt eller företagsgemensamt och vid individuella utbildningar sker ofta valet av utbildning i samråd mellan chef och anställd. På företagen sker ett kontinuerligt informellt lärande både genom att ta del av varandras kunskap men även genom att söka kunskap på egen hand. Vidare sker kunskapsutvecklingen till stor del för att kunna utveckla tjänsternas kvalitet och därigenom göra kunderna mer nöjda.

Organisationer spenderar ofta stora summor på personalutbildning varje år. Överföringen av nya kompetenser från utbildning till dagligt arbete är något som ofta tas för givet men som i realiteten kan vara en problematisk process. Detta eftersom överföring från utbildning till dagligt arbete ofta misslyckas. Forskning visar att en orsak till detta kan vara att organisationer inte utvärderar sina utbildningar. Investeringar i arbetsplatslärande leder således inte alltid till läranderesultat och anställda får inte alltid ny kompetens från utbildningsinsatser. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om i vilken utsträckning medarbetare upplever att utbildningsinsatser leder till kompetensutveckling och lärande samt i vilken mån de upplever att utbildningsinsatser utvärderas av ansvariga i organisationen. Forskningsfrågorna i studien var: I vilken utsträckning upplever medarbetare att utbildningsinsatser leder till nya kompetenser och lärande i arbetet? I vilken mån upplever medarbetare att de får användning av nyvunnen kompetens i det dagliga arbetet som de fått via utbildningsinsatser? och I vilken utsträckning upplever medarbetare att ansvariga i organisationen utvärderar utbildningsinsatser? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med utgångspunkt i ett begreppsramverk innefattande begreppen kompetens, kompetensutveckling, utvärdering, informellt lärande och formellt lärande. De flesta av begreppen utgår från Per-Erik Ellström och Henrik Kocks begreppsförklaringar. Insamlade data från en webbenkät, där 43 medarbetare som genomgått minst en utbildning under det senaste året deltog, visade att respondenterna i hög utsträckning erhöll nya kompetenser och lärande i förhållande till deras yrkesroller efter deltagande i utbildningar. Resultaten visade också att en majoritet av respondenterna upplevde att nya kompetenser från utbildningar kom till användning i det dagliga arbetet. Gällande utvärdering av utbildningar, visade resultaten att de flesta respondenterna upplevde att ansvariga i organisationen genomförde någon form av utvärdering. Resultaten visade samtidigt att medarbetarna upplevde att synpunkter från utvärderingar ofta inte följdes upp. Sammantaget kan detta tolkas som att medarbetare i hög utsträckning upplevde att utbildningsinsatser lett till kompetensutveckling och lärande samt att utbildningsinsatser i hög grad utvärderats av ansvariga i organisationen men att synpunkterna från utvärderingarna endast i viss mån följdes upp.

Studiens syfte har varit att lyfta fram och problematisera förskollärares resonemang om barn och alla barns möjligheter till relationsskapande och samspel med förskollärare i förskolan. För att svara an på studiens syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärarna om barns möjlighet till relationsskapande med förskollärare i förskolan? Vilken syn på barn framträder i förskollärarnas resonemang?   Vår studie har utgått från en relationell pedagogik som har hjälpt oss att rikta blicken mot möten och relationer samt vad som kommuniceras för att svara an på vårt syfte samt frågeställningar. Det är en kvalitativ studie där fokusgruppsdiskussioner har använts för att samla in empiri. Förskollärarnas resonemang har analyserats med hjälp av den relationella pedagogikens två utvalda nivåer: Pedagogiska möten och Pedagogiska tillvägagångssätt. Resultatet visar att förskollärare kategoriserar barn och att barn därmed ges olika förutsättningar till relationsskapande och samspel med förskollärare i förskolan.

This study is mainly centered around digitization and its effects on education. Through the use of qualitative discourse analysis based in social constructionism, texts from The European Union, The Swedish Government as well as The Swedish National Agency for Education are analyzed and compared in order to answer the questions regarding the way digitization is displayed in these different levels of society compared against one another in order to reveal differences and similarities. This study suggests that there are many similarities mainly between the texts from The Swedish Government and The European Union with the main focal point being the importance of democracy, digital competence and equivalence when it comes to digitization within education. Though there may be issues unique to digitization and technological tools, the three texts agree that it is necessary to properly educate the students and help them learn how to properly and safely use these tools.

No description available.

The purpose of this study is to examine which characteristics increase a person’s employability in the music industry, more specifically in the creative positions such as A&R, marketing and promotion. The study is qualitative and based on five interviews with people on recruiting positions, such as general managers and human resource managers, at different companies within the music industry. The results of the study show that the most important characteristics that increase employability are personal characteristics. An extrovert personality type is more suited for a job in the music industry, because of the need to socialize and network. The personal characteristics also have to fit in with the organizational culture and be suitable with other personalities in the company. The other important characteristics that increase employability are social skills and other competences. The role of music industry is discussed, and the results show that an education is not crucial to be recruited for a creative position in the music industry. However, an education can increase a person’s employability by developing desirable generic skills.