Sammanfattning ”Nu får du tänka själv! En vetenskaplig essä om det kritiska tänkandet på förskolan.”   Denna uppsats handlar om kritiskt tänkande på förskolan och tar sin utgångspunkt i två dilemman. Det första beskriver ett reflektionsmöte där jag och mina kollegor diskuterar ett utåtagerande, men kritiskt tänkande, barn. Det andra skildrar ett boksamtal där jag inte lyckas väcka några kritiska tankar hos två av barnen i gruppen. Mitt syfte med uppsatsen är att utifrån dessa dilemman undersöka mina egna föreställningar om kritiskt tänkande. Jag frågar mig vad jag menar med begreppet och belyser hur det påverkar mig som pedagog. Övriga frågeställningar handlar om vad utbildning syftar till och jag tittar närmare på läroplanens formuleringar. Jag diskuterar om kritiskt tänkande går att lära sig och undersöker även begreppet frihet och språkets betydelse.      Uppsatsens metod är essäskrivandet där jag utifrån mina berättelser reflekterar och fördjupar reflektionerna genom att koppla dem till litteratur inom pedagogik och filosofi och till förskolans läroplan. Min uppsats tar en historisk utgångspunkt i Immanuel Kants verk om pedagogik och upplysning. För att diskutera utbildning använder jag Gert Biestas pedagogiska teorier och framför allt hans uppdelning av utbildning i kvalifikation, socialisation och subjektifiering.      Min essä bekräftar reflektionens betydelse och förespråkar en aktiv diskussion kring begrepp och deras innebörder. / Abstract “Think for yourself! An essay on Critical Thinking in Preschool”   This essay focuses on critical thinking in a preschool context and begins with two self-experienced stories. The first one describes a reflection meeting between me and my colleagues where we discuss an unruly, but critical thinking, child. The other one portrays a book conversation where I fail to evoke critical thoughts in two of the children. Based on these two stories, my purpose is to investigate my own conceptions of critical thinking. I ask myself what I comprise in these conceptions and I illustrate how it affects me in my work as a preschool teacher. Furthermore, I examine the purpose of education and take a closer look at the preschool curriculum to see what sort of critical thinking it includes. I debate whether it is possible to teach critical thinking and also discuss the notion of freedom and the significance of language.      The method of this work is essay writing which means that I – through my stories – reflect and deepen those reflections by relating them to theoretical literature in pedagogy and philosophy as well as the curriculum.      My main literature has a historical perspective in the works of Immanuel Kant concerning education and enlightenment. I also use a theoretical framework from Gert Biesta, and especially his notions of the three functions of education: qualification, socialization and subjectification.       My essay confirms the importance of reflection and advocates an active discussion concerning various conceptions and their significance.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på konflikter och konflikthantering samt få syn på hur de hanterade och bemötte konflikter som uppstod i verksamheten. Studien var inspirerad av en etnografisk studie med kvalitativ ansats där intervju och icke deltagande observationer användes för att samla data. Resultaten visade att förskollärarna ansåg att en konflikt uppstår på grund av att fler individer har skilda uppfattningar kring samma situation och att konflikter kan ses som lärotillfällen om de bemöts på rätt sätt. Genom förebyggande arbete kan barnen utveckla redskap för att själva kunna hantera konflikter. Vid en konfliktsituation var medling den metod förskollärarna använde vilket gav störst önskvärt resultat. Dock uppstod det situationer där förskollärarna nyttjade andra metoder. En slutsats är att förskollärarna behöver utbildning inom konflikthantering för att bättre kunna hjälpa barnen att hantera konflikter.

This thesis is a comparative study examining the goals and tasks for the Swedish upper secondary school and the influence from the European Union’s strategic work with a common education policy. To determine if there is any Europeanization the question has been raised how the strategic work from the European Union has influenced the Swedish law of education and the curriculum for the upper secondary school. As a theoretical framework, the theory of Europeanization is used to examine if there is any change in before and after the membership. The main conclusions are that there is some degree of a Europeanization of the Swedish upper secondary regarding digital competence and entrepreneurship however not as much in the social and civic competences where democracy has been a central part in Swedish education since the 1950s. The changes in the curriculum are not exclusively by the influence of the European Union. the globalisation and a change towards service society is also a key factor. When it comes to a european dimension in the education, the amount found does not reflect the expectations, compared to the ambitions set down by the European Union. What has been concluded is, even if there is a larger trend in globalisation and societal change, the European Union is a part of this inclination and has therefore influenced the upper secondary school system to a degree.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om hur gitarrlärare med erfarenhet av undervisning inom högre musikutbildning ser på övning av improvisation i jazzgenren, hur de beskriver att de själva övar, samt deras beskrivningar av hur de förmedlar olika övningsstrategier för jazzimprovisation till sina studenter inom ramen för instrumentalundervisning. Med en kvalitativ ansats som grund genomfördes tre kvalitativa intervjuer med gitarrlärare verksamma inom musikhögskolan. Analys av materialet gjordes sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar hur gitarrlärarna ser övning i jazzimprovisation som en aktivitet innehållandes mål och struktur, men också planlöst utforskande präglat av att improvisera. Jazzimprovisation beskrivs utifrån värderingar de lägger i genren, och kompetenser som krävs för att improvisera läggs fram. Även tid understryks som viktigt när det gäller övning. Samtliga lärare beskriver också att de utvecklar sin förmåga att improvisera i jazz som mest när de spelar med andra. En rad strategier för att öva jazzimprovisation räknas upp, där separata delar, applikation, och koncept är några av dessa. När det gäller undervisning framkommer det att lärarna undervisar så som de själva övar och att undervisningen styrs utifrån studenten. De beskriver också rollen som lärare samt definierar begreppen instudering- och övningsmetod. Slutsatser som dras är att övning av jazzimprovisation kräver en balans mellan målinriktning, struktur och utforskande för att ge goda resultat, samt att utvecklingen av improvisationsförmågan är starkt kopplad till att spela med andra.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ metod dels undersöka hur den praktiska fysträningen, med fokus på styrketräning bedrivs i sex ishockeylag hemmahörandes i J18-Elit. Parallellt utvärderas och presenteras även Svenska Ishockeyförbundets formella dokument gällande styrketräning. Den insamlade datan från tränarna, Svenska Ishockeyförbundets dokument och presenterad forskning i det aktuella ämnet ska sedermera ställas mot varandra och antingen bekräfta varandra och ge en samlad bild, eller visa på en skild syn gällande den praktiska styrketräningen för manliga ishockeyspelare i åldern 16 till 18 år (J-18). Utöver hur den praktiska styrketräningen bedrivs ska uppsatsen även undersöka i vilken utsträckning en specifik styrketränings-metod och tränarens utbildningsbakgrund eventuellt påverkar det aktuella lagets tabellplacering och framgång i ett eventuellt slutspel. Datan inhämtas genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med varje enskilt lags tränare som ansvarar för fysträningen. Svenska Ishockeyförbundets dokument har inhämtats både från offentliga hemsidor med tillgängligt material för allmänheten, och genom dokument som för gemene man kan köpas eller fås genom olika tränarutbildningar i Svenska ishockeyförbundets regi. Utifrån datan kunde ingen specifik styrketränings-metod eller specifik utbildningsbakgrund likställas med en hög tabellplacering. Den övergripande bild som framstår är att ishockeyn är för komplex ur ett fysiologiskt perspektiv för att kunna prioritera och likställa en specifik styrketränings-metod för sportslig framgång.

I detta examensarbete undersöks normbildande och reproducering av normer i samband med bilder i läromedel som används av modersmålslärare i Eskilstuna Kommun. Arbetet bygger på problematiken att stereotyper och reproducering av normer är vanligt förkommande i läromedlen samt att lärarnas brist på tid och möjlighet att granska läromedlen normkritiskt. Syftet med arbetet är att formge ett gestaltningsförslag till ett illustrerat hjälpmedel för normkritisk granskning av läromedel till vilket modersmålslärarna i Eskilstuna är målgrupp. Teori-och metod- val samt gestaltningsarbete utgår från frågeställningar om vilka normer som är vanligast förekommande i sagda läromedel, vilka av dessa som bör behandlas i detta arbete samt hur materialets karaktärer bör illustreras baserat på retorik, kogni- tionsvetenskap och normkritiskt perspektiv. Resultat av de litteraturstudier, kvalita- tiva intervjuer, expertintervju och analyser av läromedel som utförts presenteras och diskuteras. Baserat på dessa resultat har ett gestaltningsarbete utförts och ett gestaltningsförslag har tagits fram. Arbetet avslutas med metodkritik, en diskussionsdel där frågeställningar besvaras, gestaltningsarbetet diskuteras och en slutsats levereras. / In this thesis, the formation and reproduction of norms in connection with pictures from teaching materials used by teachers in native languages in Eskilstuna Municipality, are researched. The thesis is based on the complex of problems that stereotypes and reproduction of norms are common in the teaching materials and the teachers lack time and possibilities to review the materials with a perspective of norm criticism. The thesis objective is to design a draft of a material from which the teachers can be supported when they are reviewing their teaching materials. The choice of theories and methods and design choices are based on questions about which norms are most common in the teaching materials, which of those should be considered in this thesis and how the materials characters should be illustrated based on rhetoric and cognition theories and a perspective of norm criticism. The results of literature studies, interviews and analyzes of teaching materials is presented and discussed. A design draft has been produced based on these results. Wrapping up the thesis is criticism of methods, a discussion which contains the answering of the question formulations and criticism of the design and lastly a con clusion is delivered.

This thesis strives to elucidate whether or not there exists a gap between theory and practice within the HR-field in Sweden, by studying what perceived differences might exist between education and praxis. If a gap is found, then the ambition is to try to plot where it is and how it can be overcome. The study itself has been done through interviewing 14 HR-practitioners and finding out about their experience regarding their academic education and what they learned that they feel is relevant in their daily work. The study resulted in that a gap was found and that it can be, at least to a certain extent, overcome by integrating internships and having HR-practitioners come to the institutions of higher learning and share their experiences on how HR is practiced.

I den palliativa vården möter sjuksköterskor patienter som upplever smärta. Att som sjuksköterska förstå att smärtan är mångdimensionell och innefattar patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga uppfattning är till stor hjälp för att nå lindring. Fortfarande finns det kunskapsluckor och ett behov av utbildning inom området. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med mångdimensionell smärta i det palliativa skedet. Metoden är en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar som svarar upp till syftet granskats och analyserats enligt Axelssons analysmetod. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever samtalet som en grund till att bygga goda relationer med såväl patient som närstående. Det visar sig vara komplicerat att skilja på smärtans dimensioner då de hänger samman och påverkar varandra. Sjuksköterskor har en svår uppgift i att identifiera vilken typ av smärta som patienten uttrycker. Behovet av både grundkunskap och fortsatt utbildning inom palliativ vård efterfrågas. Också ökad kunskap i hur sjuksköterskor kan hantera de svåra samtal som oundvikligen uppstår i vårdandet av den döende patienten.

Introduktion: Tidigare forskning har visat att skulden för våld i nära relation placeraspå både förövare, samhället, situationen och offret. Utbildning har föreslagits kunnavara en potentiell åtgärd för att reducera offerbeskyllande attityder, och det har visats attutbildning kan förändra attityder till våld i nära relation. Syfte: Att dels undersöka vadeller vem som skuldbeläggs för våld i nära relation bland ungdomar i årskurs tre pågymnasiet, dels att undersöka om utbildning gällande våld i nära relation kan reduceraskuldbeläggning av offret bland dessa ungdomar. Metod: Föreliggande studie bestod aven kontrollgrupp (n = 71) och en experimentgrupp (n = 69). Gruppernas attityderjämfördes för att undersöka om utbildning reducerade offerbeskyllande attityder. Vidaregenomfördes en fördjupad studie (n = 24) där deltagarnas attityder mättes både före ochefter utbildningen. Samtliga deltagares attityder mättes genom en enkät som utgjordesav The Domestic Violence Blame Scale. Resultat: Mellan kontroll- ochexperimentgruppen fanns en signifikant skillnad i attityder på en subskala, men dennaskillnad återfanns inte bland deltagarna i den fördjupade studien. Vidare fanns ensignifikant skillnad mellan kontroll- och experimentgruppen på tre påståenden, men iden fördjupade studien återfanns endast en signifikant skillnad på ett påstående.Diskussion: Uppvisade signifikanta skillnader i attityder kan inte med säkerhet härledastill utbildningen, utan beror sannolikt på individuella skillnader eller andrabakomliggande variabler. Framtida forskning bör implementera utbildning som är ienlighet med Elaboration Likelihood Model för att reducera offerbeskyllande attityder.Detta för att få fler kvinnor att lämna en våldsam relation. / <p>2016-06-01</p>

Hållbarhet är en organisationsidé som utgår från både ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Länge har den sociala och ekologiska dimensionen åsidosatts till fördel för den ekonomiska, då organisationer i dagens konkurrensutsatta samhälle gör vad de kan för att nå ekonomisk lönsamhet. För att skapa en balans mellan hållbarhetsbegreppets tre dimensioner har högre utbildning setts som det främsta verktyget. Dock har flera rapporter utförda av regeringen visat att svenska högskolor och universitet misslyckas med att föra in en balanserad bild av hållbarhetsarbete för att studenten ska kunna använda sina kunskaper i framtida yrke. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalvetare upplever att personalvetarutbildningen har utvecklat deras kunskaper kring att arbeta socialt hållbart, samt att få en förståelse för vilka utmaningar det finns för personalvetare att arbeta socialt hållbart i en organisation. För att besvara syftet har två frågeställningar tillämpats: Vilka kunskaper från personalvetarutbildningen anser personalvetaren att denne har mest användning för i sitt arbete? Samt, hur arbetar personalvetaren med jämställdhet, förebyggande av stress, mångfald och arbetsmiljö? Den metod som använts i studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats och sju intervjuer med yrkesverksamma personalvetare har utförts. Resultatet visar på att personalvetare inte anser sig ha fått konkreta verktyg från sin utbildning i att arbeta socialt hållbart men framhåller samtidigt att utbildning har gett dem förmågan att byta perspektiv och förstå mänskliga beteenden vilket de säger sig ha användning för i deras arbete. Vidare framställs en splittrad bild av informanternas yrkesutövning i relation till de sociala hållbarhetsaspekterna jämställdhet, mångfald, stress och arbetsmiljö. Det synliggörs även upplevelser av utmaningar med att arbeta socialt hållbart vilka anknyts till personalvetarens upplevda yrkesroll, identitet och status. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att informanterna trots sina upplevelser av att inte ha kunskaper för att arbeta socialt hållbart, utför handlingar med kritisk HRD som förhållningssätt vilka går att anknyta till social hållbarhet. Detta har kunnat urskiljas i informanternas redogörelser för hur de arbetar med jämställdhets-, mångfalds-, stress, - och arbetsmiljöfrågor samt de utmaningar som detta arbete medför.