I vår tidigare kunskapsöversikt gällande språk och utomhuspedagogik, uppmärksammades att få studier utgick ifrån ett elevperspektiv. Därför är syftet med denna mindre studie att utifrån ett elevperspektiv synliggöra och problematisera uterummet som arena för lärande, med betoning på utveckling av språk. För att undersöka studiens syfte har vi tillämpat en kvalitativ metod och genomfört fokusgruppsamtal på två olika skolor med sammanlagt 36 elever. Studiens empiriska material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och fem kategorier sammanställdes: inspiration och motivation, hälsoaspekter, olika lärarenor med olika läromedel, distraktion i uterummet samt textskapande inne och ute. Vår slutsats utifrån studiens resultat, är att majoriteten av eleverna uppfattar uterummet som en positiv och inspirerande lärarena med många olika lärmiljöer. Studien visar också att eleverna uppfattar att de olika kontexterna i uterummet ger möjlighet till inlärning av nya ord. Trots en positiv inställning uppfattar eleverna att det finns svårigheter med undervisning i uterummet, som till exempel trafik, allergi som kan leda till att elever exkluderas vid genomförande av lektioner i uterummet och att alla de intryck uterummet ger kan ta uppmärksamhet från undervisning. Vår forskning bidrar till att belysa vikten av att lyfta eleversperspektiv och att ta vara på deras uppfattningar för att skapa en motiverande och varierad lärmiljö.

<p>Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger. Observationerna genomförde vi för att få en övergripande bild av situationen i utemiljön och för att få en förklaring och bättre förståelse för pedagogens handlande utförde vi även intervjuer med de inblandade. Vårt material har vi bearbetat och analyserat genom en hermeneutisk tolkning, där vi har växlat mellan del och helhet. Analysen gjordes i syfte för att lyfta fram det centrala i pedagogernas handlande och resonemang. Vår avsikt var att få en bättre insikt i hur pedagoger förhåller sig och tänker kring barns rörelselek i utemiljön. Vad vår undersökning visat är att det fanns två sätt att förhålla sig till barns rörelselek i utomhusmiljön. Antingen gick pedagogen aktivt in i barnens lek eller så bedrev pedagogen "brandkårsutryckning", dvs. att pedagogen endast agerade vid behov, konflikt eller initierande från barnen. Genom våra observationer märkte vi en skillnad i barnens aktivitetsnivå beroende på pedagogens förhållningssätt. Vid vuxeninblandning blev barnen mer fysiskt aktiva. Intervjuernas resultat visade på att pedagogerna inte såg uteverksamheten som en pedagogisk arena. Detta visade sig genom att den inte planerades, de tog tillfället i aktatt prata med sina kollegor, fikade och att pedagogernas förhållningssätt till barns lek inte stämde överens med deras förhållningssätt till barn i övrigt. Om utomhusvistelse inte prioriteras lika högt som inomhusverksamheten samt om pedagogerna inte aktivt deltar i barnens aktiviteter kan det leda till att de traditionella könsmönstren stärks samt att folkhälsan kan fortsätta att bli sämre.</p>

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger. Observationerna genomförde vi för att få en övergripande bild av situationen i utemiljön och för att få en förklaring och bättre förståelse för pedagogens handlande utförde vi även intervjuer med de inblandade. Vårt material har vi bearbetat och analyserat genom en hermeneutisk tolkning, där vi har växlat mellan del och helhet. Analysen gjordes i syfte för att lyfta fram det centrala i pedagogernas handlande och resonemang. Vår avsikt var att få en bättre insikt i hur pedagoger förhåller sig och tänker kring barns rörelselek i utemiljön. Vad vår undersökning visat är att det fanns två sätt att förhålla sig till barns rörelselek i utomhusmiljön. Antingen gick pedagogen aktivt in i barnens lek eller så bedrev pedagogen "brandkårsutryckning", dvs. att pedagogen endast agerade vid behov, konflikt eller initierande från barnen. Genom våra observationer märkte vi en skillnad i barnens aktivitetsnivå beroende på pedagogens förhållningssätt. Vid vuxeninblandning blev barnen mer fysiskt aktiva. Intervjuernas resultat visade på att pedagogerna inte såg uteverksamheten som en pedagogisk arena. Detta visade sig genom att den inte planerades, de tog tillfället i aktatt prata med sina kollegor, fikade och att pedagogernas förhållningssätt till barns lek inte stämde överens med deras förhållningssätt till barn i övrigt. Om utomhusvistelse inte prioriteras lika högt som inomhusverksamheten samt om pedagogerna inte aktivt deltar i barnens aktiviteter kan det leda till att de traditionella könsmönstren stärks samt att folkhälsan kan fortsätta att bli sämre.

No description available.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse. Enkätundersökningen visar att det finns ett behov och intresse av ett häfte med lekfulla och lärande aktiviteter för uterummet.

<p>Detta arbete handlar omutomhuspedagogik. Det bygger på en litteraturgenomgång med olika exempel från andra lärares tankar om utemiljöns pedagogiska fördelar. Vidare finns tre lärares erfarenheter från vad man kan arbeta med utomhus. Arbetet innehåller också en presentation av hur Västra Hargs skola har byggt upp sin utemiljö och hur Charlottenborgsskolan i Motala arbetar med sin"Gröna tråd"från F-6. Det innehåller också en bilaga där det ges exempel på vad man kan göra ute inom de olika ämnen som vi har i skolan.</p>

Detta arbete handlar omutomhuspedagogik. Det bygger på en litteraturgenomgång med olika exempel från andra lärares tankar om utemiljöns pedagogiska fördelar. Vidare finns tre lärares erfarenheter från vad man kan arbeta med utomhus. Arbetet innehåller också en presentation av hur Västra Hargs skola har byggt upp sin utemiljö och hur Charlottenborgsskolan i Motala arbetar med sin"Gröna tråd"från F-6. Det innehåller också en bilaga där det ges exempel på vad man kan göra ute inom de olika ämnen som vi har i skolan.

BAKGRUND: Vi är speciellt intresserade av utomhuspedagogik och dess möjligheter tillaktiv inlärning. Vår studie handlar om att se barns lek på utegården utifrån barnensperspektiv. Bakgrunden handlar om barnens motivation till rörelse utomhus. Den belyser attdet finns många olika ”uterum” på förskolegården. Bakgrunden beskriver leken påförskolans gård, och hur leken förflyttas och justeras mellan uterummen. Könets betydelseför val av lekmateriel och lekplats beskrivs också, liksom hur man kan få fram barnets synpå sin egen lek.SYFTE: Syftet är att ta del av barnens tankar om sin lek på förskolegården och hur deanvänder den.METOD: Vi har, vid två olika förskolor, observerat ca 40 barns val av platser vid nioolika tillfällen och intervjuat tio pojkar och tio flickor om vad, var och med vem de leker. Vihar också frågat barnen om speciella pojklekar respektive flicklekar.RESULTAT: Alla de tillfrågade barnen svarade att de tyckte om att gå ut. På de tvåförskolorna fanns det många uterum, t ex sandlådan, gungorna, den undanskymdagräsmattan. Några var mer använda än andra. Leken, och en del lekmaterial, följde medbarnen genom de olika uterummen och då kunde leken också ändra karaktär och ledare. Vidden ena förskolan dominerade pojkarna men vid den andra var det flickorna somdominerade.

<p>Sammanfattning</p><p>Den här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 – 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.</p><p>Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö. Undersökningen gjordes genom videoobservationer som analyserades med hjälp av ett protokoll med frågor om lek, kommunikation och plats samt kompletterande intervju och samtal med personalen.</p><p>Resultatet visade på en skillnad i barnens lekar och kommunikation i de olika miljöerna. I den byggda parkleksmiljön låg koncentrationen på de motoriska lekarna medan skogsmiljön visade att fantasileken dominerade och förekom i alla observerade situationer. Samlek och parallellek förekom i båda miljöerna, medan ensamlek förekom i parkleken men inte i skogsmiljön.</p><p>Kommunikationen skilde sig markant, på så sätt att barnen i skogsmiljön upprätthöll kommunikationen genom längre talspråksdialoger i fantasi- och rollekar, medan det i parkleken användes kommunikation genom talet endast i kortare ordväxlingar. Samspelet handlade i parkleken till största delen om att svara eller påbörja kommunikation, inte att upprätthålla längre dialoger. Lekredskapen var i parkleken viktiga och upptog barnens koncentration. Båda miljöerna visade på gott samspel och fysiskt aktiva barn.</p><p>Personalen upplevde att skogsmiljön sätter igång fantasin och den fria leken. Där finns många ”rum” som ger frihet och fler val där barnen utvecklar många sinnen och leker lugnare. I skogen får barnen möjlighet att springa långt och vara undanskymda och ostörda i lekarna, menade personalen. I parkleken blev det ofta fler konflikter kring cyklar och andra lekredskap, vilket ledde till fler förmaningar och mer vuxenstyrning. Vissa parklekar var spännande och roliga miljöer och barnen uppskattade att komma tillbaka till samma platser, såväl till skogen som till parklekar. Personalen upplevde att det var språkutvecklande att vara utomhus. Många språkliga begrepp kan barnen uppleva med hela kroppen, som till exempel begreppen uppför och nedför. De såg också barn som vågade prata mer utomhus än när de var inomhus på sin förskola. Personalen framhöll också den motoriska utvecklingen och träningen barnen får utomhus, de ansåg att bra motorik gav barnen större självkänsla och språkutveckling.</p><p>I ett specialpedagogiskt perspektiv kan man genom studiens resultat av en typisk barngrupps lek och kommunikation i uterummet, se vinster även för barn med olika funktionshinder och särskilda behov. Pedagoger och specialpedagoger behöver göras medvetna om den fysiska miljöns betydelse för lek och kommunikation, att olika platser ger olika stimulans. Studien ger förutsättningar för fortsatta studier i hur barn med särskilda behov använder olika miljöer.</p>

Examensarbete handlar om öppningsbara tak till uterum. Flera alternativ har undersökts, en av dessa har vidareutvecklats. Resultatet är en otestad lösning på den problemställning som presenterades av Målerås Mekaniska AB.