No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ”synnerligen” visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. Det har varit viktigt för lagstiftaren att åstadkomma en tydlig skiljelinje mellan olika tillståndsgrunder, bl.a. för att bestämmelser av mer undantagskaraktär inte skall bli huvudregler.</p><p>För att beviljas uppehållstillstånd krävs således att en sammantagen bedömning görs av de personliga förhållandena. Vid en sådan bedömning ska alla omständigheter vägas samman. Det kan vara så att de enskilda omständigheterna inte är tillräckliga för ett uppehållstillstånd, men tillsammans kan de utgöra en grund för att beviljas uppehållstillstånd.</p><p>Vid bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska det som lagtexten anger ”särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet”.</p><p>I förarbetena står det klart att ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd. I hälsotillstånd ingår hela hälsoskalan, graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Det beaktas om det är skäligt att vården ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att utlänningen erhåller vård från Sverige måste hänsyn tas till om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller i ett annat land där han eller hon ska sändas till. Även om Sverige skulle kunna erbjuda bättre vård än vad som kan erbjudas i hemlandet måste man ta hänsyn till Sveriges ekonomiska konsekvenser vid den samlade bedömningen.</p><p>Migrationsöverdomstolen har fastställt i två parallella mål att det inte är möjligt att bevilja allvarligt sjuka utlänningar uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter när det finns både vård och medicin i hemlandet. Att de sjuka måste själva bekosta den nödvändiga behandlingen förändrar inte heller saken.</p><p>Förhållanden som medför en särskild anknytning till Sverige kan leda till uppehållstillstånd. Detta gäller speciellt i ärenden som rör barn där anknytningen har uppkommit t.ex. genom att barnet har gått i en svensk skola och därmed anpassat sig till det svenska samhället. Migrationsöverdomstolen uttalade sig att ”utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast är obefintligt.”.</p><p>Förutom utlänningens anpassning till Sverige måste man ta hänsyn till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar och den tid utlänningen har levt i hemlandet. Detta gäller även andra länder som kan bli aktuella vid ett avslag.</p><p>När det gäller barn får uppehållstillstånd beviljas även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.</p>

<p>År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige på grund av sin rädsla att utsättas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rätt att söka asyl och få skydd. Dock har konventionen ett mycket snävt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprätt­hålla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frågar oss vilka folkrättsliga förpliktelser Sverige har beträffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men även vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag.</p><p>Då vi inriktat oss på skyddsbehövande har vi därmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlänningslagen skiljer mellan dessa begrepp. Skyddsbehövande är en person som känner väl­grundad fruktan för att utsättas för bland annat tortyr. För att fastställa förfarandet i ett asyl­ärende och tolka begreppet välgrundad fruktan har vi valt att använda oss av UNHCR:s hand­bok som Migrationsöverdomstolen erkänt som rättskälla. Anledningen härtill är att proposi­tionen till Utlänningslagen ej närmare går in på detta och istället hänvisar till handboken.</p><p>Vi har använt oss av en rättsvetenskaplig metod som innebär att vi, förutom konventions­texten, granskat Utlänningslagen och dess proposition samt praxis från Europadomstolen, Tortyrkommittén och Migrationsöverdomstolen. Vi har även tagit hjälp av en del doktrin som är relevanta för vårt ämne.</p><p>Folkrätten reglerar förhållandet mellan stater och måste ha stöd från stater och dess med­borgare för att fungera. I Sverige är de folkrättsliga förbindelserna inte direkt tillämpliga, utan måste transformeras för att bli gällande. Tortyr är ett folkrättsligt begrepp vars definition går att finna i artikel 1, Tortyrkonventionen. Till skillnad härifrån är skyddsbehövande ett svenskt juridiskt begrepp. För att söka asyl i Sverige måste man vända sig till Migrationsverket vars beslut kan överklagas till Migrationsdomstolen och sedan, om prövningstillstånd beviljas, till Migrationsöverdomstolen.</p><p>Europakonventionen, som är införd och därmed jämställd med svensk lag, fastslår att ingen får utsättas för tortyr och dess efterlevnad kontrolleras främst av Europadomstolen vars beslut är bindande för Sverige. Tortyrkonventionen, som ej har medfört några lagändringar i svensk lag, stadgar att ingen stat ska utvisa en person som är i fara att utsättas för tortyr samt att alla tortyrhandlingar ska utgöra brott enligt nationell strafflag. Kontrollen över kon­ventionen sker genom Tortyrkommittén som vart fjärde år granskar medlemsstaterna. Enskilda personer kan klaga till kommittén; dock är dess beslut ej rättsligt bindande.</p><p>I analysen ser vi att de svenska domstolarna inte lägger någon vikt vid praxis vare sig från Europadomstolen eller från Tortyrkommittén i frågor som rör asylsökande som riskerar tortyr vid ett återvändande. Vi ser även ett antal problem som kan uppkomma vid bedömningen av vem som ska räknas som skyddsbehövande. Trots detta hyser Sverige stor respekt för de mänskliga rättigheterna och de folkrättsliga förpliktelserna. I arbetet med att ständigt för­bättras begår Sverige ändå misstag som i det stora hela kan verka små, men som i det enskilda fallet kan vara av oerhört stor betydelse.</p>

Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ”synnerligen” visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. Det har varit viktigt för lagstiftaren att åstadkomma en tydlig skiljelinje mellan olika tillståndsgrunder, bl.a. för att bestämmelser av mer undantagskaraktär inte skall bli huvudregler. För att beviljas uppehållstillstånd krävs således att en sammantagen bedömning görs av de personliga förhållandena. Vid en sådan bedömning ska alla omständigheter vägas samman. Det kan vara så att de enskilda omständigheterna inte är tillräckliga för ett uppehållstillstånd, men tillsammans kan de utgöra en grund för att beviljas uppehållstillstånd. Vid bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska det som lagtexten anger ”särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet”. I förarbetena står det klart att ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd. I hälsotillstånd ingår hela hälsoskalan, graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Det beaktas om det är skäligt att vården ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att utlänningen erhåller vård från Sverige måste hänsyn tas till om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller i ett annat land där han eller hon ska sändas till. Även om Sverige skulle kunna erbjuda bättre vård än vad som kan erbjudas i hemlandet måste man ta hänsyn till Sveriges ekonomiska konsekvenser vid den samlade bedömningen. Migrationsöverdomstolen har fastställt i två parallella mål att det inte är möjligt att bevilja allvarligt sjuka utlänningar uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter när det finns både vård och medicin i hemlandet. Att de sjuka måste själva bekosta den nödvändiga behandlingen förändrar inte heller saken. Förhållanden som medför en särskild anknytning till Sverige kan leda till uppehållstillstånd. Detta gäller speciellt i ärenden som rör barn där anknytningen har uppkommit t.ex. genom att barnet har gått i en svensk skola och därmed anpassat sig till det svenska samhället. Migrationsöverdomstolen uttalade sig att ”utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast är obefintligt.”. Förutom utlänningens anpassning till Sverige måste man ta hänsyn till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar och den tid utlänningen har levt i hemlandet. Detta gäller även andra länder som kan bli aktuella vid ett avslag. När det gäller barn får uppehållstillstånd beviljas även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.

År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige på grund av sin rädsla att utsättas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rätt att söka asyl och få skydd. Dock har konventionen ett mycket snävt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprätt­hålla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frågar oss vilka folkrättsliga förpliktelser Sverige har beträffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men även vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag. Då vi inriktat oss på skyddsbehövande har vi därmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlänningslagen skiljer mellan dessa begrepp. Skyddsbehövande är en person som känner väl­grundad fruktan för att utsättas för bland annat tortyr. För att fastställa förfarandet i ett asyl­ärende och tolka begreppet välgrundad fruktan har vi valt att använda oss av UNHCR:s hand­bok som Migrationsöverdomstolen erkänt som rättskälla. Anledningen härtill är att proposi­tionen till Utlänningslagen ej närmare går in på detta och istället hänvisar till handboken. Vi har använt oss av en rättsvetenskaplig metod som innebär att vi, förutom konventions­texten, granskat Utlänningslagen och dess proposition samt praxis från Europadomstolen, Tortyrkommittén och Migrationsöverdomstolen. Vi har även tagit hjälp av en del doktrin som är relevanta för vårt ämne. Folkrätten reglerar förhållandet mellan stater och måste ha stöd från stater och dess med­borgare för att fungera. I Sverige är de folkrättsliga förbindelserna inte direkt tillämpliga, utan måste transformeras för att bli gällande. Tortyr är ett folkrättsligt begrepp vars definition går att finna i artikel 1, Tortyrkonventionen. Till skillnad härifrån är skyddsbehövande ett svenskt juridiskt begrepp. För att söka asyl i Sverige måste man vända sig till Migrationsverket vars beslut kan överklagas till Migrationsdomstolen och sedan, om prövningstillstånd beviljas, till Migrationsöverdomstolen. Europakonventionen, som är införd och därmed jämställd med svensk lag, fastslår att ingen får utsättas för tortyr och dess efterlevnad kontrolleras främst av Europadomstolen vars beslut är bindande för Sverige. Tortyrkonventionen, som ej har medfört några lagändringar i svensk lag, stadgar att ingen stat ska utvisa en person som är i fara att utsättas för tortyr samt att alla tortyrhandlingar ska utgöra brott enligt nationell strafflag. Kontrollen över kon­ventionen sker genom Tortyrkommittén som vart fjärde år granskar medlemsstaterna. Enskilda personer kan klaga till kommittén; dock är dess beslut ej rättsligt bindande. I analysen ser vi att de svenska domstolarna inte lägger någon vikt vid praxis vare sig från Europadomstolen eller från Tortyrkommittén i frågor som rör asylsökande som riskerar tortyr vid ett återvändande. Vi ser även ett antal problem som kan uppkomma vid bedömningen av vem som ska räknas som skyddsbehövande. Trots detta hyser Sverige stor respekt för de mänskliga rättigheterna och de folkrättsliga förpliktelserna. I arbetet med att ständigt för­bättras begår Sverige ändå misstag som i det stora hela kan verka små, men som i det enskilda fallet kan vara av oerhört stor betydelse.

<p>A new reform of immigration in Sweden was introduced in 2006. This implied both a new decision hierarchy and process routine for dealing with asylum-related cases. Furthermore, a new Aliens’ Act came into force. The purpose of the changes was to strengthen the principle of law and order. The Swedish Migration Board, as the authority responsible for immigration cases, has employed Litigation Officers for the Administrative Procedure Unit. The Officers’ task is to reconsider verdicts in asylum cases and represent the authority on personal proceedings in the courts. Proceedings are a new occurrence in the asylum process.</p><p>The object of this study is the Litigation Officers and how they act as executers of political decisions. The following two questions are precisely defined:</p><p>i) Under which conditions do the Litigation Officers carry into effect the new directions and rules concerning the principle of strengthened law and order?</p><p>ii) How much freedom of action do they have when discharging their official duties?</p><p>Three theories are discussed related to the subject of the study. The first is about the forms of parliamentary steering of the society. The second theory discusses two perspectives of officers’ freedom of action. Finally, the third theory is about the characteristics of conditions necessary for a successful parliamentary steering.</p><p>In order to answer the questions, six Litigation Officers working in different Administrative Procedure Units in Sweden were interviewed. The investigations showed that the officers were both qualified and willing to carry into effect the directions and rules of the principle of strengthened law and order, but were hindered in their work by serious deficiencies of the Aliens’ Act. The investigation also showed that Litigation Officers were satisfied with their freedom of action when discharging their official duties. They experienced a little more freedom in the procedural part of their work. On the other hand, they felt more limited in interpreting the law of the Aliens’ Act. Otherwise the officers adhered to guidelines in being executers of political decisions.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rättsliga regleringen av regeringens beredning av lagstiftningsärenden samt hur denna efterlevs då lagstiftning anses brådska. Tio lagstiftningsärenden föranledda av flyktingkrisen granskas avseende beredningen. Granskningen visar att beredningen var bristfällig gällande samtliga granskade förslag. En diskussion förs kring hur rättsenlighet och kvalitet i lagstiftningen i framtiden ska kunna garanteras.

In 2020, the Convention on the Rights of the Child was incorporated into Swedish law, with the aim that the child perspective and the best interests of the child would be reinforced in areas such as refugee law. At the same time, the temporary law (2016:752) was introduced in 2016, which limits the child's possibility of obtaining a Swedish residence permit. Using the legal dogmatic method, this study answers the purpose and aim of this thesis that is; what factors determines whether a child is allowed to stay in Sweden or not, how the best interest of the child and child-specific grounds for residence permit are interpreted in applicable law and in cases where children's asylum cases are tried in the Court of Migration, and lastly what conclusions can be drawn from these findings. The thesis achieves this by analyzing and comparing four different judgments from the Court of Migration to examine how the Convention on the Rights of the Child, the Aliens Act and the best interest of the child is applied in the different cases as well as the varying factors that makes them differ. The results in the thesis goes through the applicable law in the field and present child-specific provisions in applicable law such as in the Convention on the Rights of the Child, the Aliens Act and the Temporary law from 2016, combined with the preparatory work of the laws that contributes to how these provisions are interpreted and understood, and praxis in the form of 4 different judgements. The analysis concludes the differences in the judgements and that there are certain aspects and factors in the judgments that seem to have been crucial in the Migration Court's assessment and decision. Finally, the thesis presents the conclusions that can be drawn from these outcomes, as well as an investigation on the limitations of the principle of the best interest of the child in asylum law, which ultimately results in the child's best interests being, in principle, complex and requiring interpretation.

Jag har i den här uppsatsen velat se på begreppet barn-perspektiv och hur det kommer till uttryck i den svenska asylprocessen framför allt i den svenska utlänningslagen och tillämpningen av den i migrationsverkets arbete med att handlägga och besluta i asylärenden.Genom att göra en historisk tillbakablick har jag tittat på när och varför barnperspektivet uttrycks och hur det utvecklas. Jag har också tittat på svårigheterna med att implementerabeslutet att ha ett barn-perspektiv i asylprocessen och då tagit in olika faktorer som påverkar implementeringen av ett beslut i det dagliga arbetet. Jag har använt mig av SOU-rapporter och propositioner som finns skrivna inför lagändringar och övrig litteratur som berör barnperspektivet och flyktingpolitik. För att inte enbart få en studie av lagtext utan få lite andra perspektiv på barnperspektivet och asylprocessen har jag också gjort intervjuer med representanter för Migrationsverket, Röda Korset och Barn i Väntan projektet. Vad jag framför allt diskuterar ar varför barn-perspektivet fortfarande inte är framgångsrikt implementerat och vad som gör det så svårt att genomföra ett sådant beslut. Ligger det i beslutet som sådant, migrationsmyndigheterna eller ligger orsaken i området det ska implementeras i, d.v.s. i asylprocessen? / My main purpose with this thesis has been to look at the child-perspective and how it comes to expression in the Swedish asylum-process, above all in the Swedish Aliens Act and its implementation in the work of the Migration Board in its handling and decision-making of asylum-cases. I have also done a historical review to look at when and why the childperspective first came to expression and how it has evolved. Furthermore, I have looked at thedifficulties in implementing the decision of having a child-perspective in the asylum-process and have there taken in different factors that affect the implementation of a decision in the daily work. I have used State official reports and Governmental bills that are written before alterations in the legislation and other literature about the child-perspective and the refugeepolitics.In order to not only get a study of words of an Act I have also interviewedrepresentatives from the Migration Board, the Red Cross and Children in Waiting Project and a public counsel. What I in particular discuss is why the child-perspective still is not successfully implemented and what makes it so difficult to carry through such a decision. Is it the decision itself, the migration authorities or is it because of the area in which it should be implemented, i.e. the asylum-process?

No description available.