Sveriges riksdag har nyligen beslutat om ändringar i utlänningslagen angående utlänningar som vill få permanent uppehållstillstånd. Bland de berörda av denna lagändring är utländska forskare och doktorander som vill forska och studera i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges nuvarande öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar, med särskilt fokus på utländska forskare och doktorander. Sveriges nuvarande migrationspolitik har analyserats och jämförts med tidigare år. Dessutom har svenska politiska partiers ideologier angående högkvalificerad arbetskraftsinvandring analyserats för att förstå deras påverkan på migrationspolitiken med särskilt fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring. HSI-indexet har använts för denna studie för att kunna utvärdera Sveriges migrationspolitik angående högkvalificerade utlänningar. Dessutom har de svenska politiska partiernas hemsidor använts för att samla information om partiernas ideologier och inställning till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Studiens resultat visar att Sveriges migrationspolitik har genomgått förändringar genom åren, särskilt efter år 2007. Med hjälp av HSI-indexet, har Sveriges nuvarande migrationspolitik angående högkvalificerad invandring utvärderats, och resultaten visar att Sverige har knappt genomgått en policyförändring sedan år 2012. Detta kan bero på att Sveriges politiska partier är ganska eniga om att arbetskraftsinvandringen behövs för Sveriges utveckling. Den andra delen av resultaten visar att partiernas olika ideologier har en betydelsefull påverkan på Sveriges öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar. Studien har i sin helhet bidragit till att förstå utländska forskares- och doktoranders nuvarande situation i Sverige, samt vilka eventuella konsekvenser som kan bemöta Sverige om undantag inte införs för dem.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur två av barnkonventionens fyra grundläggande principer, nämligen barnets bästa och barnets rätt till delaktighet, tillämpas i asylärenden. Det ingår även i syftet att undersöka ifall det går att urskilja några mönster i bedömningen från före och efter barnkonventionens inkorporering i svensk nationell lagstiftning sedan år 2020. Materialet har omfattats av fem domstolsbeslut, relevanta delar från barnkonventionen och utlänningslagen, samt relevant tidigare forskning som kopplar an väl till uppsatsens syfte och frågeställningar. För att besvara syfte och frågeställningar har en rättsdogmatisk metod valts för att granska de fem domstolsbesluten från Migrationsöverdomstolen och Migrationsdomstolen utifrån gällande rätt. Studiens huvudsakliga resultat har visat på en diskrepans mellan lagstiftning och policydokument med avseende hur barnets bästa och barnets rätt att komma till tals tillämpas i praktiska sammanhang. En slutsats som dras är att genom att belysa frågan från ett MR-perspektiv med en rättsdogmatisk ansats, har detta bidragit till att belysa diskrepansen mellan mer abstrakta lagar och dess tillämpning inom asylärenden. / This paper aims to examine how two of the four fundamental principles of the Convention on the Rights of the Child, namely the best interests of the child and the child's right to participation, are applied in asylum cases. The objective also includes investigating whether patterns in assessment can be discerned before and after the incorporation of the Convention into Swedish national legislation since 2020. The material encompasses five court decisions, relevant sections from the Convention on the Rights of the Child and the Aliens Act, as well as pertinent previous research that aligns well with the purpose and questions of the paper. To address the objectives and questions, a legal dogmatic method has been chosen to scrutinize the five court decisions from the Migration Court of Appeal and the Migration Court based on prevailing law. The main results of the study have revealed a disparity between legislation and policy documents regarding how the best interests of the child and the child's right to participation are applied in practical contexts. A conclusion drawn is that by illuminating the issue from a human rights perspective with a legal dogmatic approach, this has contributed to highlighting the disparity between more abstract laws and their application in asylum cases.

Under Swedish law, an alien convicted of an offence punishable by imprisonment may be sentenced to deportation if there is reason to assume that the alien will reoffend, or if the offence is so serious that the alien should not be permitted to stay. Upon release, the alien may be held in immigration detention for the purpose of enforcing the deportation order. While detention is generally subject to maximum time limits, criminal deportees face indefinite detention. This exceptional treatment raises questions about the proper purpose of immigration detention and respect for the right to liberty. This paper investigates and critically analyses the Swedish regulatory framework for the detention of criminal deportees from a human rights perspective. It reveals how the alien’s criminal record and assumptions about the risk for reoffending play adecisive role both in the decision to detain and the length of detention. The right to liberty, which protects the individual against illegal and arbitrary detention, does not prohibit the use of immigration detention for crime prevention purposes, provided it is subsidiary to the primary purpose of enforcing the deportation order. Administrative detention is, however, arguably an inappropriate tool for the prevention of crime. Moreover, the Swedish legislation lacks a coherent and satisfactory basis. A thorough enquiry into the use of immigration detention as a crime prevention measure is necessary, to analyse data on the detention of criminal deportees and examine how criminal law measures could be more appropriately used to counter serious threats to public order, without unnecessary encroachment on the right to liberty.

Som den svenska asylprocessen såg ut innan 2006, var den omdiskuterad och hårt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansågs därför alltför öppen för beslut tagna baserat på politiska, snarare än juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny Utlänningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebär bland annat möjligheten för asylsökande att få sin sak prövad i särskilda domstolar; Migrationsdomstolar. Då målet med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes även Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga biträdena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter. Vid prövning i Migrationsdomstol möter klienten med biträde Migrationsverket som motpart. Reformerna har bidragit till en möjlig stärkt ställning för den asylsökande beroende på hur den sökandes talan förs. Mycket av detta ansvar beror därför på klientens biträde. Med anledning av reformerna som trädde i kraft år 2006 och de offentliga biträdenas betydande roll syftar denna uppsats till att utvärdera rättssäkerheten i den svenska asylprocessen genom att rikta fokus på biträdena i processen. Undersökningsmetoden utgörs av ett enkätutskick till offentliga biträden i Malmö region. Undersökningen backas upp av en teoretisk diskussion om den svenska rättsstaten, de svenska statsmakterna och så kallad lesson-drawing. Det senare innebar möjligheten till att dra lärdom från andra länder, områden eller skeden, där brister i rättssäkerheten uppdagas. Detta ramverk har använts i syfte att jämföra asylprocessen före och efter reformerna. Resultatet av enkätundersökningen stödjer hypotesen om att rättssäkerheten i asylprocessen ökat sedan reformerna och den nya lagen trädde i kraft. Processen upplevs som tydligare, mer rättssäker och mer öppen överlag. Undersökningen har dock belyst områden av processen som fortfarande hotar förutsägbarheten samt lämnar många biträden missnöjda över sin arbetssituation. Det faktum att Migrationsverket utser biträdena och på så vis kan påverka sin egen motpart i Migrationsdomstolen är ett problem som hotar rättsäkerheten. Migrationsverkets landinformation kritiseras även för att vara otillräckligt och anses ibland ha företräde i domstol, vilket belyser ytterligare infekterade områden. / The Swedish asylum process, as it appeared before 2006, was debated and criticised. It was know to lack transparency and, therefore, to leave to much room for political rather than legal decisions. A new law regulating asylum and immigration was created in 2005. The asylum process was reformed and opened, among other things, up for the possibility for asylum seekers to receive a trial in special courts; Migrationsdomstolar. Since one of the goals with the reforms was to make the process more transparent, the Swedish Migration Board (Migrationsverket) made their database for country specific information available to the public. The public defenders were granted a more significant role in pleading his or her clients cause. During a trial in court the client will meet the Migration Board. The reforms have thus opened up for the possibility for the client to have a stronger position in the process, where much of the responsibility of ensuring this falls upon the assigned counsel. Because of the changes in the asylum process in 2006, and the high level of responsibility given to the public defenders following the reforms, this thesis aims at evaluating the rule of law in the Swedish asylum process. Focus is on the public defenders and the method of investigation a self-administered survey distributed to the public defenders in Malmö region. A theoretical discussion including the Swedish Rechtstaat and possibilities of lesson-drawing from programs across jurisdictions, various areas and time, is used as a framework for comparing the asylumprocess before and after the reforms. The survey results support the hypothesis that the legal security in the asylum process has been improved following the reforms and the introduction of the new law. The process is more transparent, more secure and more predictable. The investigation has, however, illuminated some infected areas of the asylum process. The fact that the Migration Board assignes the counsels, and thus has got the opportunity to select their opponent in court, is one of these problematic areas. Another concerns the country specific information in the Migration Board’s database. The database has not only been criticised for not being up to date but has also been said to be preferred and seen as more reliable in the special courts.

A new reform of immigration in Sweden was introduced in 2006. This implied both a new decision hierarchy and process routine for dealing with asylum-related cases. Furthermore, a new Aliens’ Act came into force. The purpose of the changes was to strengthen the principle of law and order. The Swedish Migration Board, as the authority responsible for immigration cases, has employed Litigation Officers for the Administrative Procedure Unit. The Officers’ task is to reconsider verdicts in asylum cases and represent the authority on personal proceedings in the courts. Proceedings are a new occurrence in the asylum process. The object of this study is the Litigation Officers and how they act as executers of political decisions. The following two questions are precisely defined: i) Under which conditions do the Litigation Officers carry into effect the new directions and rules concerning the principle of strengthened law and order? ii) How much freedom of action do they have when discharging their official duties? Three theories are discussed related to the subject of the study. The first is about the forms of parliamentary steering of the society. The second theory discusses two perspectives of officers’ freedom of action. Finally, the third theory is about the characteristics of conditions necessary for a successful parliamentary steering. In order to answer the questions, six Litigation Officers working in different Administrative Procedure Units in Sweden were interviewed. The investigations showed that the officers were both qualified and willing to carry into effect the directions and rules of the principle of strengthened law and order, but were hindered in their work by serious deficiencies of the Aliens’ Act. The investigation also showed that Litigation Officers were satisfied with their freedom of action when discharging their official duties. They experienced a little more freedom in the procedural part of their work. On the other hand, they felt more limited in interpreting the law of the Aliens’ Act. Otherwise the officers adhered to guidelines in being executers of political decisions.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bästa nämns och/eller beaktas i 24 domar från migrationsdomstolarna. Vidare undersöks på vilket sätt barnets bästa har beaktas i dessa domar, vilka är från augusti 2006 – januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För att skapa en förståelse av hur principen om barnets bästa kan tolkas används Johanna Schiratzkis teori om barnets bästa som ett öppet koncept samt även FN:s barnkonvention och den svenska utlänningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utsträckning nämner än beaktar barnets bästa. Otydlighet råder kring om och hur barnets bästa beaktas, vilket gör det svårt att bilda sig en uppfattning av hur domstolarna har resonerat i ärendena. Undersökningen visar även på att vissa delar av barnets bästa ges en överordnad betydelse. Endast i två av de undersökta domarna framkommer att barnets bästa har beaktats som ett öppet koncept. / This essay investigates if different parts of the principle of the best interests of the child are mentioned and/or considered in 24 judgments from the migration courts. It is also investigated in what way the principle is considered in these judgments, which are from August 2006 – January 2007 and concerns families and residence permit according to 5 chapter 6 § in the Swedish immigration law. A theory of the best interests of the child as an open concept is used to create an understanding of how to interpret the mentioned principle. The investigation shows that the migration courts in a larger extent mentions than considers the best interest of the child. Whether the principle is considered and how, is not always obvious in the judgments. The investigation also shows that some parts of the principle are given a prior importance. In only two of the investigated cases the best interests of the child are considered as an open concept.

No description available.

<p>Den 1 Mars 2006 ersattes den gamla UtlL (1989:529) av en ny UtlL (2005:716) med stora förändringar i instans- och processordningen. De grundläggande kraven på denna var att öppenheten i asylprocessen skulle öka, att de sökande skulle ges ökade möjligheter till muntlig förhandling vid överklagande av asyl- och medborgarskapsärenden, att processen skulle bestå av en tvåpartsprocess och att instans- och processordningen skulle utformas så att kraven på skyndsam handläggning uppfylldes.</p><p>I denna uppsats har rättssäkerheten för den asylsökande vid prövning av dess asylärende i den nya instans- och processordningen undersökts. Huvudfrågan lyder som följer; säkerställs rättssäkerheten i Sverige för skyddssökande vid prövning av asylärenden i den nya instans- och processordningen?</p><p>Utredning i den här uppsatsen leder till slutsatsen att rättssäkerheten i svensk asylrätt är beroende av att rådande rättsprinciper moderniseras. Offentlighetsprincipen måste tydligare särskiljas från sekretessen. Domstolarna måste beläggas med hårdare sekretesskrav och Migrationsverkets meddelandeskyldighet måste klargöras så att den sökande alltid kan få besked om skälen bakom ett beslut.</p> / <p>On March 1, 2006, the former alien’s act (1989:529) was replaced by a new alien’s act (2005:716) with major changes in the order of authority and the order of process. When the new alien’s act was developed the fundamental requirement in the legislation consisted of an increased openness in the asylum process where the applicants were to be given the possibility to verbal negotiation while appealing asylum and citizenship dossiers. Furthermore the procedure was to be comprised of a two party process and the order of authority and the order of process were to be formulated so that the requirement of rapid processing was met. This essays main issue is; is the legal security ensured for persons seeking asylum in Sweden when investigating their dossiers in the new order of authority and the new order of process?</p><p>The investigation leads to the conclusion that the legal security in the Swedish asylum right is depending on the modernization of prevailing court principles. The principle of free access to official records must be separated from secrecy and stricter demands of secrecy must be imposed on the courts. Finally the Swedish Migration Board's obligation to keep the applicants informed of the reasons behind a decision must be clarified.</p>

Den 1 Mars 2006 ersattes den gamla UtlL (1989:529) av en ny UtlL (2005:716) med stora förändringar i instans- och processordningen. De grundläggande kraven på denna var att öppenheten i asylprocessen skulle öka, att de sökande skulle ges ökade möjligheter till muntlig förhandling vid överklagande av asyl- och medborgarskapsärenden, att processen skulle bestå av en tvåpartsprocess och att instans- och processordningen skulle utformas så att kraven på skyndsam handläggning uppfylldes. I denna uppsats har rättssäkerheten för den asylsökande vid prövning av dess asylärende i den nya instans- och processordningen undersökts. Huvudfrågan lyder som följer; säkerställs rättssäkerheten i Sverige för skyddssökande vid prövning av asylärenden i den nya instans- och processordningen? Utredning i den här uppsatsen leder till slutsatsen att rättssäkerheten i svensk asylrätt är beroende av att rådande rättsprinciper moderniseras. Offentlighetsprincipen måste tydligare särskiljas från sekretessen. Domstolarna måste beläggas med hårdare sekretesskrav och Migrationsverkets meddelandeskyldighet måste klargöras så att den sökande alltid kan få besked om skälen bakom ett beslut. / On March 1, 2006, the former alien’s act (1989:529) was replaced by a new alien’s act (2005:716) with major changes in the order of authority and the order of process. When the new alien’s act was developed the fundamental requirement in the legislation consisted of an increased openness in the asylum process where the applicants were to be given the possibility to verbal negotiation while appealing asylum and citizenship dossiers. Furthermore the procedure was to be comprised of a two party process and the order of authority and the order of process were to be formulated so that the requirement of rapid processing was met. This essays main issue is; is the legal security ensured for persons seeking asylum in Sweden when investigating their dossiers in the new order of authority and the new order of process? The investigation leads to the conclusion that the legal security in the Swedish asylum right is depending on the modernization of prevailing court principles. The principle of free access to official records must be separated from secrecy and stricter demands of secrecy must be imposed on the courts. Finally the Swedish Migration Board's obligation to keep the applicants informed of the reasons behind a decision must be clarified.

Some expulsion decisions cannot be executed due to the existence of deportation impediments, which in this case means that foreigners are in a legal limbo in such a way that they have neither the right to stay nor the opportunity to leave Sweden. The regulation of deportation impediments is found in Aliens Act (2005:716), but it is the application of these regulations that determine how specific cases are assessed, why it is highly relevant to study said cases.  The essay deals with political, practical and medical impediments, found in Chapter 12 of the Aliens Act, in order to establish the applicable law, and by analyzing ten court cases from the Migration Court of Appeal, study how the court assesses the Swedish Migration Agency's application of these legal barriers. The provisions being studied are chapter 12 1-3 §§ Aliens Act, concerning political impediments, chapter 12 18 § Aliens Act, concerning practical and medical impediments, and also chapter 12 19 § Aliens act which establishes the possibility of a new trial in a case. The applicable law is established through a legal dogmatic method, and the legal cases from the Migration Court of Appeal are analyzed using a legal sociological method.  The study concludes that political impediments are weighed heaviest in comparison to medical and practical impediments, due to the latter two not being derived from international conventions or instruments as opposed to political impediments. Furthermore, it is easier to present evidence when invoking political impediments, as evidentiary requirements are set lower than those for practical and medical impediments. At the same time the individual has an opportunity to be granted a new trial if he or she invokes a new condition that concerns political impediments, while a new trial cannot be granted if the individual invokes medical or practical impediments. The provisions concerning practical and medical impediments should therefore be developed or amended in such a way that they are adapted to the circumstances that may arise in these cases. It is also concluded that the Swedish Migration Agency's investigation and interpretation of these impediments must be more comprehensive. It must be adapted to the conditions referred to in the case, due to the application of these provisions being complex and requiring the Swedish Migration Agency's staff to be well trained and accurate in each individual case.