<p>Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemötta</p><p>av skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning?</p><p>Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad de</p><p>vill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göra</p><p>annorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att få</p><p>svar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonerna</p><p>bestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande.</p><p>Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för att</p><p>behålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Det</p><p>som får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter. Vad dessa</p><p>elever vill ha är utmaning och stimulans, och om inte läraren kan ge dem detta måste denne</p><p>hitta andra vägar för att eleven inte ska tappa intresset helt för ämnet.</p>

Det är viktigt att redan i unga år skapa sig en förståelse för hur de fyra räknesätten hänger samman, men även vilka kognitiva utmaningar sambandet mellan räknesätten multiplikation och division framställs i matematikböcker för yngre åldrar. Idag finns det ingen statlig granskning av läromedel, utan vem som helst kan skriva ett läromedel. För att kunna skapa förutsättningar för att elever i de yngre åldrarna ska kunna tillskansa sig förståelse och kunskap om sambandet mellan multiplikation och division, behövs ett läromedel där elever får möta uppgifter som är kognitivt utmanande. Syftet med studien är således att bidra med kunskap om hur sambandet mellan multiplikation och division framställs i två matematikböcker för årskurs 3 och specifikt svara på frågeställningen. Vilka kognitiva utmaningar möter elever vid arbete med sambandet mellan multiplikation och division i två matematikböcker för årskurs 3? För att besvara frågeställningen har två läroböcker inom matematematik analyserats utifrån två aspekter och fyra kategorier. Resultatet som framkom var att majoriteten av de analyserade uppgifterna som berör sambandet mellan multiplikation och division i de valda läroböckerna avser en låg kognitiv utmaning för elever. Detta innebär att uppgifterna inte gynnar eller hjälper elever att skapa en förståelse för sambandet mellan multiplikation och division. Viljan att inspirera yrkesgruppen och att forska vidare inom området är stort. För den skull, kan yrkesgruppen utvecklas genom att exempelvis föra diskussioner gällande vikten av vilka matematikböcker som väljs och vilka kognitiva utmaningar som elever får möta. Det skulle även vara intressant att följa upp om hur lärare arbetar/kompletterar redan befintliga uppgifter som innehåller sambandet mellan multiplikation och division för att elever ska beröras av högre kognitiva utmaningar.

I den här studien var elevers egna uppfattningar om utmaning och motivation i fokus, och syftet var att bidra med kunskap om hur elever upplever utmaning och motivation i skolämnena svenska och matematik. I bakgrund och forskningsöversikt presenteras olika aspekter av vilken betydelse undervisningen och svårighetsgraden på uppgifter kan ha för motivationen. Studiens teoretiska utgångspunkter var fenomenografi och motivationsteori. Den fenomenografiska ansatsen, där individers egna uppfattningar om något är det centrala och sanna, var ständigt i åtanke under studiens genomförande och alla val grundades ur detta. Motivationsteorin i denna studie innefattar inre motivation, yttre motivation och amotivation, vilka låg till grund för analys av resultat och reflektion över elevers upplevda motivation. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med 11 elever i låg- och mellanstadiet på en skola.   Resultatet visar att elever har olika uppfattningar om hur de upplever svårighetsgraden på uppgifter, men att alla känner av en utmaning i skolan. Alla elever var överens om att de skulle uppleva skolan som tråkig om undervisningen och alla uppgifter var för enkla. De ansåg att det var roligt att lära sig, speciellt i de ämnen de var bra på och de ansåg vara intressanta. Många elever förlitade sig på sin egen förmåga att lösa uppgifter och ansåg sällan att de behövde lärarens hjälp. Alla elever uppvisade en tendens till att drivas av inre motivation, men deras drivkraft såg olika ut. Några elever uppvisade även en tendens till att drivas av en yttre motivation i vissa stunder. Amotivation var inte något som tydligt framkom i studien. Resultatet stämmer till stor del med det som framgår i tidigare forskning om att intresset för ett ämne har stor betydelse för elevens motivation att lära samt att en lagom stor utmaning i skolarbetet är något som främjar elevers motivation och utveckling. Slutsatserna i den här studien är att eleverna upplever utmaning i skolarbetet och att det finns ett tydligt samband mellan utmaning och motivation. Eleverna upplever utmaning som motivationshöjande vilket i sin tur leder till att arbetet känns roligt och viktigt. Det går även att se att elever kan drivas av både av inre motivation och yttre motivation samtidigt, men även växla mellan dem i olika situationer.

No description available.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemötta av skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning? Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad de vill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göra annorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att få svar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonerna bestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande. Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för att behålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Det som får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter. Vad dessa elever vill ha är utmaning och stimulans, och om inte läraren kan ge dem detta måste denne hitta andra vägar för att eleven inte ska tappa intresset helt för ämnet.

The study is about understanding how workplaces can implement health promotion to promote, preserve and improve employees' health and well-being at work. The aim: The aim of this study was that from a health promotion perspective and with some prior understanding of what contributes to job satisfaction, study what job satisfaction is perceived to be and  if there is a relation between job satisfaction and to learn and develop in working life. Method: Through a qualitative interview-study, 8 interviews were conducted with employees from a private company and a local administration. Based on some certain preconceptions about what it is that contributes to job satisfaction in the workplace and with a hermeneutic approach, the employee’s experiences through statements of job satisfaction and learning and development in the workplace were interpreted in order to understand if there was a relationship between them. Results: The study's results suggest that employees experience job satisfaction in the form of pride, satisfaction and security and that employees feel that they learn and develop through challenges and by the exchange of experience. The results also suggest that internal forces are something that can explain a relationship between job satisfaction and learning and developing for employees´ in the workplace. Theoretical framework: The theoretical framework used in this essay was inspired by and focused on educational and the health subject area with a aim on happiness and learning. The essays theoretical framework and previous research was inspired by theories and studies related to health promotion, Workplace Health Promotion, job as a health factor, health promotion work, social support, involved leadership, desire and joy of learning processes as well as lifelong learning and positive learning environment. Conclusion: This study illustrates how job satisfaction activates internal forces which are considered more important than external assessment to promote learning and development in the workplace, both in the sense of challenge and the feeling of a good community. / Studien handlar om att förstå hur arbetsplatser kan arbeta hälsopromotivt för att främja, bevara samt öka medarbetares hälsa och välmående i arbetslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopromotivt perspektiv och med viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje studera vad arbetsglädje upplevs vara och om det kan finnas någon relation mellan arbetsglädje samt att lära och utvecklas i arbetslivet. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes totalt 8 intervjuer med medarbetare ifrån ett privat företag och en kommunal förvaltning. Utifrån en viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje i arbetslivet och med en hermeneutisk utgångspunkt tolkades medarbetares upplevelser kring arbetsglädje samt lärande och utveckling i arbetslivet för att förstå om det däremellan fanns en relation. Resultat: Studiens resultat tyder på att medarbetare upplever arbetsglädje i form av stolthet, nöjdhet och trygghet samt att medarbetare upplever att de lär och utvecklas vid utmaningar och genom erfarenhetsutbyten. Resultatet tyder även på att inre drivkrafter är något som kan förklara en relation mellan arbetsglädje samt att läras och utvecklas inom arbetslivet. Teoretisk referensram: Studiens litteratur fokuserade på pedagogiska och hälsofrämjande ämnesområden med tyngd på glädje och lärande. Litteraturen var inspirerad av teorier och studier rörande hälsopromotion, Workplace Health Promotion, arbetsglädje som en friskfaktor, hälsofrämjande arbeten, socialt stöd, delaktigt ledarskap, lust och glädje för lärande processer samt livslångt lärande och positiv lärande miljö. Slutsats: Studien belyser hur arbetsglädje aktiverar inre drivkrafter vilka anses vara viktigare än yttre uppskattning för att främja lärande och utveckling inom arbetslivet, både genom känslan av utmaning samt känslan av en god gemenskap.

Lärare har ett ansvar att stötta särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor i matematik, ofta förväntas de klara sig själva. Skollagen fastslår dock att "den [utbildningen] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltså att alla har rätt att utvecklas efter sin förmåga. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som påverkar deras prestation. Studien visar att särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. Många faktorer verkar också påverka motivation och prestation, bland annat självförtroende, känsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, läraren, vårdnadshavare och även den fysiska klassrumsmiljön. Dessa elever verkar också dra nytta av grupperingar efter förmåga. Även olika former av anpassning av undervisning påverkar elevernas motivation och prestation positivt, vilket inte läroboken gör. Detta verkar även gälla de flesta andra elever i en klass. En anpassning där alla individer gynnas är att föredra som lärare då inga elever bör utelämnas. En viktig slutsats är att alla elever är individer med olika uttryck, behov och intressen.

Denna studie är ämnad att undersöka vad som får ett spel att upplevas som rättvist och strävar efter designriktlinjer som leder till rättvisa spel. Studien utgår från en filosofisk bakgrund och försöker att finna samband med diskussionen om rättvisa i spel som existerar, men fokuserar specifikt på interaktion mellan spelaren och spelmekaniken.För studien har ett digitalt kortspel utvecklats enligt designriktlinjer baserade på egalitarianism och meritbaserade förtjänstprinciper. Olika spelmoment har designats för att skapa en kontrast som kan användas för att jämföra resultaten av att följa de olika designriktlinjerna.Spelet spelades av tio testpersoner som fick spela igenom alla spelmomenten och sedan svara på intervjufrågor om spelupplevelsen. Resultaten antydde att det finns olika uppfattningar om vad rättvisa innebär även i spel, men att meritbaserade belöningssystem ansågs mer underhållande än egalitarianistiskt rättvisa system och att uppfattad rättvisa skiljer sig i tävlingar mot människor och datorer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar en specifik övergångsmetod genererar. Övergångsmetoden bygger på att det följer med en förskollärare från förskolan till förskoleklassen under hela höstterminen. Utifrån forskningsfrågan om vilka möjligheter och utmaningar, som berörda lärare och rektorer beskriver att övergångsmetoden skapar, formulerades öppna intervjufrågor. Dessa intervjufrågor ställdes till åtta respondenter från olika yrkeskategorier, som på olika sätt arbetat med den övergångsmetod som undersöks i studien. Det undersökningsinstrument som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar skillnader i respondenternas uppfattningar, samtidigt som resultatet visar att övergångsmetoden har gynnat en viss kontinuitet, som framför allt kan tolkas som viktig för barn i behov av extra stöttning och trygghet. Samarbete och kommunikation är utifrån resultatet av betydelse vid övergången. Genomgående visar resultatet i studien på att den undersökta övergångsmetoden har haft en god inverkan på kunskapsutbyte och information mellan förskolan och förskoleklassen, vilket har skapat möjligheter för en bättre övergång för barnen.