Arbetet handlar om utomhuspedagogik, pedagogernas syn på detta och aktiviteternautformning. För att få fram det empiriska materialet har jag använt mig av halvstruktureradeintervjuer. I analysarbetet har grundad teori tillämpats. Jag har under arbetets gång haft etthermeneutiskt synsätt för att skapa en förståelse för förskollärarnas syn på utomhuspedagogikoch hur detta tillämpas.Mitt viktigaste resultat i arbetet är att kompetens, motivation och miljö bidrar både negativtoch positivt i arbetet med utomhuspedagogik. Att pedagogerna har större kunskap omutomhuspedagogik än vad de tror, detta visas genom den verksamhet de har ute. Men även närde berättar om sin syn på utomhuspedagogik.

Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik. Många av dessa tidigare studier är gjorda utifrån lärares eller forskares perspektiv och därför väljer vi ett elevperspektiv. Syftet med studien är att beskriva elevers uppfattningar av att använda math trail i matematikundervisningen. Undersökningen görs kvalitativt där det empiriska materialet samlas in genom fokusgruppsamtal med elever från två högstadieklasser som genomfört ett math trail vi konstruerat. Materialet analyseras utifrån den fenomenografiska metoden och ger sex beskrivningskategorier: yttre omständigheter inverkar, lärares närvaro påverkar, gynnar samarbete, utmanande uppgifter, har nytta av samt variation från det ”vanliga”. Slutsatser som dras är kopplade till de tre aspekterna av matematikundervisning. Eleverna har uppfattningen att de får öva på alla fem förmågorna i ett math trail. Eleverna har uppfattningen att math trail grundas i verkligheten, visar på en nytta av matematiken och leder till en insikt att matematik kan finnas överallt. Math trail, uppfattar eleverna, påverkar deras motivation genom att det är en variation från deras ”vanliga” lektioner, eleverna vill bidra till att gruppen klarar uppgifterna och de ser en användning av matematiken. Eleverna uppfattar även math trail som ett praktiskt inslag.

Syftet med studien är att ta reda på om och hur utematematik påverkar elevers inlärning. I studien ligger fokus på att upptäcka vilka effekter, som utematematik kan ge på alla elevers förståelse, oavsett individuell förutsättning. Då kring den egna kunskapen om och inlärningen av, ämnet matematik.Studien bygger på ett undervisningsförsök i en årskurs 3. Det matematiska innehållet är geometri, med inriktning på området omkrets. Sex stycken av eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efteråt.Resultatet visar att alla intervjuade elever beskriver att lektionen var givande på något sätt. Exempelvis berättar en elev i intervjun att hen nu fick ro att koncentrera sig eftersom hen fick mer frihet och utrymme att välja arbetsplats och avstånd till de andra eleverna, istället för att vara var låst till en specifik yta. Alla intervjuade elever uppvisar fördjupade kunskaper om vad omkrets innebär och hur denna mäts. Detta genom att beskriva och visa på olika objekts omkrets, både verbalt och med gester.

Studien har syftat till att ta reda på hur samspel ser ut utomhus. För att kunna ta reda på det undersöks vad som påverkar samspel, varför förskollärare tar ut sina barngrupper och vilka skillnader förskollärare ser på samspelet utomhus jämfört med inomhus. Som bakgrund bearbetas begreppen samspel och utomhuspedagogik där fokus ligger på vad som är positivt med dem och varför de är relevanta. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där människan är delvis beroende av andra för att kunna lära men här undersöker jag om platsen är viktig för att kunna lära av andra. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med sex förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Studien har resulterat i att det verkar som att inomhusmiljön bidrar med flera saker som kan påverka samspelet både positivt och negativt. De negativa faktorerna, som begränsande ytor, finns inte på samma sätt utomhus enligt resultatet och därför går det att konstatera att samspelet kan förändras utomhus. Till viss del visar resultatet att konflikterna kan bli färre utomhus och en del hinder för barnen som orsakar konflikter verkar bli färre. Dessutom framgår det att barn leker annorlunda utomhus och då ofta i olika, större och nya konstellationer. Men när barnen leker utomhus framgår det att nya egenskaper tränas på ett annat sätt än inomhus och ett exempel är ledarskapsförmågan som tränas i en större omfattning utomhus. Tidigare studier inom området bekräftar resultatet i den här studien

Trots att utomhusmiljön har goda effekter och stimulerar elevers lärande har tiden eleverna vistas ute minskat väsentligt de senaste åren. Utomhuspedagogik är en aktivitetsfokuserad tematisk inlärningsprocess som kan ge eleverna mer tid och möjlighet att visa andra kompetenser än de som framkommer i klassrummet. Den föreliggande studien syftar till att beskriva förekomsten och organiseringen av utomhuspedagogiken på skolor i Västernorrland. Vi utförde en enkätstudie i form av en webb-enkät som mailades ut till rektorerna i länet, därefter vidarebefordrade de enkäten till fritidslärarna på deras fritidshem. Studiens resultat visar att ungefär en tredjedel av respondenterna bedriver utomhuspedagogik trots att majoriteten beskriver stora möjligheter för utomhuspedagogik. Fritidslärarna upplever liknande begränsningar för utomhuspedagogik som respondenter i likartade studier i Danmark. Vår slutsats är att utomhuspedagogiken verkar bedrivas och utvecklas av de individer som har ett intresse av det, medan de som inte har ett intresse av utomhuspedagogik väljer bort den undervisningsmetoden. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

No description available.

Dagens städer förtätas och marken blir allt mer dyrbar.  Det leder till att grönområden byggs bort och de fria ytorna mellan husen minskar. Barn är de som prioriteras sist när städerna växer. Förskolor får allt mindre yta, framför allt gården och utemiljön blir lidande. Speciellt i nya stadsdelar syns tydliga exempel denna utveckling. Forskning visar att barn mår bra av att vistas i naturen, men många får tyvärr inte möjlighet  till detta. I förskolan ser man många fördelar av att låta barnen spendera en stor del av sin tid utomhus. Att aktivt arbeta med utomhuspedagogik är att ge barnen en jämställd lekmiljö och samtidigt säkerställa att fria ytor prioriteras för barn i staden. Jag vill skapa en förskola med rötterna i utomhuspedagogiken, anpassad för barn  som växer upp i stadsmiljö och därmed saknar natur och stora ytor där det är säkert att vistas. Hur kan man få ut så mycket utemiljö som möjligt på en begränsad yta, samtidigt som  en kvalitativ inomhusmiljö bibehålls?  Det har varit min utgångspunkt i arbetet med förskolan; att skapa förutsättningar  som kan appliceras på förskolor runt om i staden där det råder brist på yta  tillägnad barnen i området. Om utemiljön är central i verksamheten måste den få ta plats. Det får den inte idag. / As cities today are becoming increasingly densified, the land is getting more and more valuable. Green space between buildings are decreasing and those who suffer the most from this  are the children. This development can especially be seen in newly exploited areas.  Studies show that children benefit from spending time outdoors, but not everyone  gets the opportunity to do so. In pre school many advantages can be discovered in children who spend most of their day outside. To work with outdoor learning is to give children an equal environment and ensure that space is prioritized.  I want to create a pre school, with roots in outdoor learning, adapted for children who grow up in an urban environment and therefor lack space safe for children. How can I maximize  the outdoor space in this project and at the same time maintain all the qualities  inside the pre school.  My main goal has been to find solutions that can be applied to pre schools which are lacking in outdoor space. If the surroundings of pre school is central to its operations, it has to be given space. That is not the case today.

Studiens syfte är att undersöka om verksamma pedagoger i förskolan tror att utomhuspedagogik är en trend eller något som kommit för att stanna. Vi vill även lyfta fram utomhuspedagogikens för- respektive nackdelar samt undersöka om utomhuspedagogiken med fördel kan användas för att uppfylla målen i förskolans läroplan. Eftersom utomhuspedagogik är ett relativt nytt och outforskat område har vi i huvudsak valt att bygga vårt resultat på verksamma pedagogers tankar och ställningstaganden samt koppla till relevant litteratur. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning med uppföljande strukturerade intervjuer som metod för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet visar att större delen av de tillfrågade pedagogerna ställer sig positiva till utomhuspedagogik. Genom undersökningen har vi kommit fram till att det framförallt är barns- motorik, hälsa och miljömedvetenhet som främjas genom utomhuspedagogiken som lärandemetod. Pedagogerna som deltagit i undersökningen tror dessutom att utomhuspedagogiken är en trend som är här för att stanna.

Utomhuspedagogik i förskolan ur ett hälsoperspektiv. En jämförande studie mellan en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola. / Outdoor Education in preschool in a health perspective. A comparing study between a preschool and one " I Ur och Skur" preschool.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda. Det resultat som framkommit visar på att pedagoger inom förskolan är positiva till arbete med utomhuspedagogik, men pedagogerna önskar mer fortbildning inom utomhuspedagogik än vad kommuner och arbetsgivare erbjuder. Det som bland annat kommer fram i undersökningen är att pedagoger nyttjar rummet utomhus till arbete med språklig inlärning, matematik och naturvetenskap. Tiden som används till utomhuspedagogik är varierande och påverkar valet av aktiviteter.