Detta arbete handlar om utomhuspedagogik, mer specifikt om hur lärare arbetar med utomhusmiljö i NO-undervisningen, hur deras förutsättningar ser ut och vilka för och nackdelar de anser finns med utomhuspedagogik. Jag har gjort en enkätundersökning som har skickats ut till alla kommunala F-3 skolor i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet i min studie är baserat på 23 enkätsvar. Resultatet visade att de allra flesta lärare hade en positiv bild av utomhuspedagogik och ansåg att det gynnade elevernas kunskapsutveckling. Framförallt eftersom det eleverna lärde sig konkretiserades när de kunde vara utomhus och fick möjlighet att använda flera olika sinnen. Resultatet visade även att det fanns en del begränsningar när man skulle ha undervisningen utomhus, det som flest lärare ansåg vara en begränsning var tillgången till den personal som behövdes för att undervisningen skulle fungera. Slutligen kunde man också se att lärarna upplevde att eleverna var positiva till undervisning utomhus.

Syftet är att undersöka hur pedagogerna arbetar utomhus kring barns lärande inom naturvetenskap. Observationer har genomförts på fyra förskolor. Resultatet visar att det finns skillnader kring pedagogers synsätt på barns lärande utomhus. Vår tolkning av studien är att pedagogerna har skiftande fokus i arbetet kring läroplanens mål. En slutsats är att de flesta pedagogerna är medforskare och tillsammans med barnen upptäcker de naturvetenskapen.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola. Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra. Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer

SammanfattningSyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring användandet av utomhusmiljön som didaktisk resurs samt hur de ser på utomhusmiljöns betydelse för lärande inom olika ämnesområden.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex verksamma pedagoger på tre olika förskolor.ResultatVårt resultat visar att samtliga pedagoger på förskolorna betraktar utomhusmiljön som en didaktisk resurs. Alla ämnesområden, språk, matematik, naturvetenskap, teknik, musik och skapande, är lämpliga att bedriva utomhus. Dessutom visar resultatet stora fördelar avseende barns hälsa och motorik. Pedagogerna nämner också den positiva påverkan som utomhusmiljön har på sinnenas utveckling.

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom- och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Den mobila förskolan är bussar som är omgjorda för att vara anpassade för en förskoleverksamhet. Dessa förskolebussar är utrustade med bilbarnstolar, plats för varmhållning av mat samt förvaring för olika pedagogiska material. Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger didaktiskt planerar och genomför verksamheten i den mobila förskolan, med dess specifika begränsningar och möjligheter. De teoretiska utgångspunkterna vi valt att utgå ifrån i denna studie är didaktik och pragmatism. Vi anser att pedagogerna gör aktiva val som utgår från de didaktiska frågorna under hela dagen. Det är alltså inte bara i de pedagogiskt styrda aktiviteterna som de didaktiska frågorna eftersträvas.    Under studiens gång har vi fått möjlighet att observera tre olika förskolebussar under en dag vardera. Vi har dessutom fått möjlighet att intervjua fyra förskollärare på olika förskolebussar om deras planering, valen de ställs inför samt höra hur en dag kan se ut på den mobila förskolan. Vi har även intervjuat en förälder som har sitt barn på förskolebussen för att ge bredd till vår studie. De resultat som framkommit under studiens gång är att alla förskolebussarna utseendemässigt ser likadana ut men att verksamheterna skiljer sig åt. Skillnaderna kan bero på pedagogernas olika didaktiska val, vilka baseras på erfarenheter som pedagogerna har med sig. Det har även framkommit under intervjuerna att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen när planeringen sker. Under våra observationer synliggjordes detta i viss mån, vi kan inte vara säkra på att de är barnens intressen som tas tillvara på när det var mycket fri lek. För att kunna säkerhetsställa att det är barnens intressen som styr verksamheten skulle det behövas fler observationer och möjligtvis barnintervjuer.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några fritidslärares uppfattningar av utomhuspedagogik som metod för främjandet av hälsa, socialt samspel och lärande samt vilka utmaningar de ser med utomhuspedagogik. Vidare vill vi ta reda på i vilken omfattning de använder sig av utomhuspedagogik inom fritidsverksamheten och vilka utmaningar de intervjuade ser med att bedriva denna pedagogiska modell.   Arbetet har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har används som metod för att besvara frågeställningar.   Respondenterna som intervjuats är tre utbildade fritidslärare som arbetar på samma skola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ofta används som ett alternativt sätt att undervisa på och fritidslärarna menar att de integrerar flera ämnen i utevistelsen. De intervjuade fritidslärarna menar att utomhuspedagogik baseras på aktiviteter som är gruppstärkande och samarbetskrävande. De tycker även att denna pedagogik har positiv inverkan på lärandet, hälsan och det gynnar elevernas sociala kompetens. Resultatet visar även att alla respondenter uttrycker att de tycker att det krävs utbildad personal, en varierande närmiljö och tid för att kunna genomföra denna pedagogik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärares uppfattningar om utomhusmatematik som undervisningsmetod är i årskurserna 1-3 samt i vilken utsträckning de använder detta. De frågeställningarna som var bärande i studien var hur användandet av utomhusmatematik ser ut, vilka för- och nackdelar informanterna ser med utomhusmatematik, om något kunskapsområde inom matematiken lämpar sig bättre eller sämre vid användning av undervisningsformen samt om det är någon av de matematiska förmågorna eleverna lättare kan utveckla med detta. Metoden som tillämpades var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare vilka har arbetat olika länge samt arbetar i delvis olika årskurser och på olika skolor. Resultatet visade att användande av utomhusmatematik inte är allt för stort men intresset för undervisningsformen är desto större. En bidragande orsak till att det inte används är storleken på klasserna idag. En fördel som informanterna ser med undervisningsformen är att eleverna får arbeta konkret, praktiskt, röra på sig samt att de får frisk luft. Med hjälp av utomhusmatematiken anser informanterna att både kunskapsområdena inom matematiken och de matematiska förmågorna går att utveckla med utomhusmatematik.

<p>Abstract</p><p>The comprehensive purpose of this essay is to get deeper insight, and more knowledge of how it is possible as an educationalist to integrate Swedish with outdoor education at a junior level. Children learn to read in different ways. In order to improve their reading and writing it is important to be open for alternative ways. In my survey I have chosen to interview three active educationalists. The method I selected was quality interviews. I have done interviews and a teaching experiment because I want to see how you can expound reading and writing Swedish and how it can be developed through outdoor education. The result of my survey shows that the interviewed teacher often uses outdoor education, and that often leads to subject integrated education, which has many positive effects for the pupils and their learning. The result of my own teaching experiment where the pupils built letters from materials in the nature also shows that you can move some parts of learning reading and writing outdoors.</p><p>Keywords: Swedish subject, outdoor education, teaching experiment</p>

Den här kvalitativa forskningsstudien fokuserar på vilka kunskaper lärare anser behövs vid utomhuspedagogik i matematik. Syftet med forskningsstudien är att undersöka vad som krävs av läraren för att planera samt genomföra en geometrilektion vid utomhuspedagogik. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där textanalys och semistrukturerade intervjuer, där lärarna får ge sin bild av lektionsplaneringen, som utgör en del av studiens datainsamling. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats, med utgångspunkt i Ball m.fl. teoretiska ramverk MKT samt van Hieles teori. Den här studien fokuserar på hur tre verksamma lärare planerat en geometrilektion och vilka kunskaper lärarna anser sig behöva för att bedriva matematiklektionen utomhus. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna uppskattar utomhuspedagogik, men att det däremot sker i mindre utsträckning på grund av väder, tid och resurser. Resultatet visar även att lärarna har kunskaper för att undervisa i matematik men de visar däremot på olika kunskaper utifrån teorin MKT. Lärarna visar på olika kunskaper vid utformandet av sin lektionsplanering i geometri samt att de använder sig av läroplanen i olika stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet att lärarna anser att de vid undervisning av geometri utomhus behöver vara organiserade, ha struktur och en genomtänkt planering. De menar även att det behövs en varierarnade undervisning inom geometri, där eleverna får arbeta konkret och samtala med varandra.