Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad pedagoger (d.v.s. utbildade förskollärare) anser om uterummets betydelse för barns utveckling och inlärningsförmåga. Vi har även valt att undersöka hur barn lär sig. Detta för att vi ska få en tydlighet gentemot hur barns inlärning påverkas av utomhusvistelse. Undersökningen är av kvalitativ karaktär, baserad på intervjuer med sex pedagoger verksamma i förskolan. Resultatet i studien visar att det är viktigt att barn får vistas i utemiljön som ett komplement till att vara inne. Detta på grund av att utemiljön erbjuder så mycket som man kan använda sig av i inlärningen.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet. Pedagogerna tycker att barnens beteende ändras och de blir mer samarbetsvilliga mot varandra. Det blir mer fantasifulla lekar och det bildas nya gruppkonstellationer i skogen.

I denna studie har vi intervjuat och observerat sex förskollärare om och i den egna verksamheten. Tre av förskollärarna arbetar på en stationär förskola och tre arbetar på en mobil förskola med utomhuspedagogik som inriktning. Deras tankar och uppfattningar kommer att jämföras och belysas i diskussionen. Eftersom studien har en fenomenografisk ansats har avsikten varit att belysa förskollärares uppfattning om fenomenet matematiklärande i utemiljön. Studien visar på att samtliga förskollärare utnyttjar utemiljön för matematiklärande med barnen, men hur ofta det sker varierar stort mellan de olika förskoleformerna. Förskollärarna i studien upplever det positivt att den nyreviderade läroplanen, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010) har förtydligats i sina matematikmål, detta visar på förskolans viktiga roll för att utveckla barns matematiska förmåga. Tydligt framgår även att ramfaktorer, skolkod samt förskollärarens personliga inställning till ämnet påverkar hur arbetet i verksamheten planeras och genomförs.

Syftet med denna studie var att ta reda på pedagogers och föräldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt på vilka sätt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger och åtta föräldrar från fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och föräldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade också att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade även att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende på hur mycket de vistas utomhus.

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att belysa vilka tankar några förskollärare på förskolor i stadsmiljö har om utomhuspedagogik. Utifrån syftet har vi följande frågeställning: Vilka faktorer anser förskollärarna påverkar möjligheten för förskolor belägna i stadsmiljö att bedriva utomhuspedagogik?</p><p>För att få svar på denna frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på sju olika förskolor i stadsmiljö.</p><p>Resultatet visade att de faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att bedriva utomhuspedagogiskt arbetssätt var många. Man kan jobba temainriktat och få in alla läroplanens delar, upptäcka sin närmiljö, uppleva med sina sinnen, utveckla sin miljömedvetenhet och motorik samt minska konflikter i barngrupper.</p><p>De faktorer som kan hindra möjligheten att bedriva utomhuspedagogik var ekonomin, organiseringen av arbetslaget, planeringen av verksamheten, väder, barnens kläder och värderingar hos barnens föräldrar.</p><p>Det framkom även faktorer som både kan främja och hindra möjligheten för att bedriva utomhuspedagogik. Dessa var förskolans gård, förskolans placering och närheten till grönområden, förskollärarnas tankar kring definitionen, deras utbildning inom utomhuspedagogik och deras inställning till om utomhuspedagogik passar alla barn.</p><p> </p>

<p>I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen i</p><p>litteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärare</p><p>upplever det.</p><p>Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.</p><p>Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivas</p><p>utomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnlig</p><p>påverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiska</p><p>kunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever och</p><p>personal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet och</p><p>gymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhet</p><p>när vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet och</p><p>detta sätt var ett bra sätt. Mina observationer stöder eleverna syn.</p>

<p>Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad pedagoger (d.v.s. utbildade förskollärare) anser om uterummets betydelse för barns utveckling och inlärningsförmåga. Vi har även valt att undersöka hur barn lär sig. Detta för att vi ska få en tydlighet gentemot hur barns inlärning påverkas av utomhusvistelse.</p><p>Undersökningen är av kvalitativ karaktär, baserad på intervjuer med sex pedagoger verksamma i förskolan.</p><p>Resultatet i studien visar att det är viktigt att barn får vistas i utemiljön som ett komplement till att vara inne. Detta på grund av att utemiljön erbjuder så mycket som man kan använda sig av i inlärningen.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet. Pedagogerna tycker att barnens beteende ändras och de blir mer samarbetsvilliga mot varandra. Det blir mer fantasifulla lekar och det bildas nya gruppkonstellationer i skogen.</p>

Intervjuer och observationer av pedagogers sätt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen är grunden för den här studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller är de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes på två förskolor. Intervjufrågorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor, två naturinriktade och två utan specifik inriktning. Skillnaderna var att de naturinriktade hade en medvetenhet kring utomhuspedagogik, medan de andra förskolorna inte var medvetna om det, men arbetade med det ändå. När begreppet utomhuspedagogik förklarades och diskuterades var det ändå mycket av detta de kände igen från sitt arbetssätt. Under intervjuerna på de naturinriktade förskolorna kunde endast en av deras pedagoger vara med under intervjun på grund av personalresurser. Pedagogerna på de andra förskolorna intervjuades antingen två och två eller en i taget efter varandra men vid samma tillfälle. Resultatet av studien är pedagogers berättelser och beskrivningar av arbetet med utomhuspedagogik, och utomhuspedagogik som metod i verksamheten. Vi har genom observationer och intervjuer fått fram resultat som visar hur pedagogerna arbetar tillsammans med barnen i utemiljön. Genom observationerna har vi kunnat se att pedagogerna var omedvetna om att de flitigt använde sig av utomhuspedagogik ute i praktiken tillsammans med barnen. Pedagogerna berättade att de använder utomhuspedagogiken som ett redskap och ser den som en stor tillgång till de olika aktiviteter och teman som de utför tillsammans med barnen. Pedagogerna upplevde begreppet utomhuspedagogik nästan som främmande och som något svårt. De ansåg att utomhuspedagogiken ska vara en stor del i barns undervisning och genomsyra verksamheterna. Vi använde oss av orden utomhusmiljö och utevistelse i vår text då det är de begreppen som pedagogerna använder sig av under våra intervjuer om utomhuspedagogik. Resultatet av denna studie kan vara till hjälp för pedagoger som arbetar med utomhuspedagogik men kanske inte riktigt känner att de är på rätt spår. Genom resultaten kan de få mer klarhet och bekräftelse på att arbetet de utför uppfyller läroplanens mål och riktlinjer för utomhuspedagogik. Samtidigt kan de få inspiration och bli medvetna om, att det varken är svårt eller krångligt och att det arbete de utför är utomhuspedagogik.

I detta examensarbete studerar vi hur förskollärares förshållningssätt till förskolegården påverkar användningen och vistelsen på gården. Vi har tittat på förskolegårdens utformning och funktion, barns utomhuslek på förskolegården samt förskollärares roll i utemiljön. Syftet är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till förskolegården i dess funktion och möjligheter till lärande. Metoden vi använt oss av är kvalitativa samtalsintervjuer, vi har intervjuat sex förskollärare på tre olika förskolor med liknande förskolegårdar i storlek och utformning. I resultatet framkom att förskollärarna ser på användningen av sin förskolegård på olika sätt. På två av förskolorna används gården som en plats för barnens fria lek där pedagogernas roll är att stötta barnen och vara lyhörda för deras utforskande och intresse för olika fenomen. På den tredje förskolan används gården både för barnens fria lek och utforskande men även som en viktig plats för den planerade pedagogiska verksamheten. Förskollärarnas olika användning av gårdarna kan bero på vilken relation de har till den aktuella gården. Utomhusvistelsen ses trots detta som något viktigt och prioriterat på alla tre förskolorna. Slutsatsen av vår undersökning är att pedagogens personliga förhållningssätt till gården påverkar både utformning och användande av den. Även förskollärares tolkning av förskolans läroplan 98/2010 gör att verksamheterna kan uppnå målen i denna men ändå kan skilja sig åt i utformning och praktik.