Sammandrag Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga forskning om hur fysikundervisning kan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i årskurs F-6. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en systematisk litteraturstudie i databaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultaten visar att stora delar av kursplanen i fysik går att tillämpa utanför klassrummet och det område som berörs mest i litteraturen är kopplat till undervisning om kraft och rörelse. Många platser utomhus kan användas för undervisningen i fysik, t.ex. skolgården, som är det vanligaste exemplet, men även, tivolin, nöjesparker, museum och utställningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i en autentisk miljö samt möjligheten att bättre fånga elevernas intresse för fysik fram. Utmaningarna handlar främst om kompetensutveckling hos pedagogerna, både inom ämnet fysik och om utomhuspedagogik generellt.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Många elever i grundskolan idag, 2015, har inte uppnått godkänt i matematik. Vi upplever ifrån praktiken att matematikboken används i stor utsträckning men menar att undervisningen bör vara varierad då alla elever har olika behov. En varierad undervisning kan innebära att man använder sig av olika lärmiljöer. Syftet med vår aktionsforskning är att utveckla kunskap om matematikundervisning i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter inom arbetsområdet mäta/jämföra som vi sedan genomförde utomhus. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med utomhuspedagogik som lärandemiljö och därför ville vi undersöka hur elever uppfattade den. Vår empiri samlades in genom metoden Stimulated Recall. Eleverna fick samtala kring videosekvenser som vi sedan observerade och analyserade. I analysen visade det sig att eleverna beskriver utomhusmiljön som motiverande för dem. Samtliga elever önskade att ha matematiklektioner utomhus. Det framstod att vädret påverkade deras inställning till lärandemiljön och att ett varmare klimat var önskvärt. Förutom att få en förståelse för mätning och dess enheter menade eleverna att de var tvungna att samarbeta och detta såg eleverna som ett lärande i sig. I framtiden vill vi se en studie där man jämför liknande undervisningssituationer som genomförs inomhus respektive utomhus.

Syftet med vår studie är att undersöka barns möte med litteracitet i en utomhuspedagogisk kontext – i I Ur och Skurförskolor. Vi undersöker dels hur förskollärare uppfattar sin roll i barnens möte med litteracitet, dels vilka uppfattningar de har kring eventuella möjligheter till respektive hinder för barnens möte med litteracitet. Vår metodologiska forskningsansats är kvalitativ till sin karaktär och inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Vi har intervjuat fyra förskollärare verksamma och utbildade inom Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur vars uppfattningar vi har kategoriserat och presenterat i sitt sammanhang. I vår analys utgår vi från pragmatiska och sociokulturella utgångspunkter. Resultatet som framkommer i vår studie visar på hur förskolläraren uppfattar sin roll som ett aktivt ledarskap i kombination med ett utforskande av litteracitet tillsammans med barnen. De utgår från I Ur och Skurs pedagogik och använder sig bland annat av Friluftsfrämjandets Friluftsskolor, tema/projektarbeten samt spontana möten med litteracitet på barnens initiativ för att arbeta med de mål som finns i läroplanen. Barnens språkutveckling sker både i interaktion med andra och genom påverkan av sin omgivning. Förskollärarna uppfattar att det uppstår fler möjligheter än hinder i barnens möte med litteracitet i utomhuspedagogiska sammanhang. De betonar pedagogikens fördelar med erfarenhetsbaserade upplevelser, en utmanande och stimulerande miljö där fantasi, lek och lärande främjas. De få omständigheter som förskollärarna nämner som skulle kunna utgöra hinder för verksamheten är av praktisk karaktär, till exempel väder, tid och personalbrist. Ett område där vi ser att intervjupersonerna uttrycker sig olika kring är barnens möte med datorlitteracitet, där både en återhållsam och en förespråkande syn framhålls.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt. Resultatet visade också att alla respondenter menade att utevistelse påverkade barnens hälsa positivt. De tyckte att det var självklart att gå ut minst en gång om dagen och gärna fler gånger. Vidare framkom det att flera respondenter var missnöjda med sin förskolegård, vilket ledde till att de oftare gjorde utflykter utanför förskolegården som till exempel till en skog.

Den här undersökningen har som syfte att undersöka hur pedagoger på förskolan tolkar begreppet utomhuspedagogik och om det är ett arbetssätt som frekvent används på förskolan. Vid genomförandet har kvalitativa intervjuer gjorts med nio pedagoger vid tre förskolor. Resultatet visar att pedagogerna på förskolorna har ytterst lite planerade aktivteter utomhus. Barnen får till största del leka fritt på den egna gården. De utflykter som sker är oftast spontana även om undantag sker. Av de förskolor som representerar resultatet är det endast en förskola där pedagogerna är eniga om att läroplanen genomsyrar hela deras verksamhet. De övriga förskolorna använder mer läroplanen som ett komplement till verksamheten.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder: Vad gör eleverna på skolgården under rasten? Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten? Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten? Metod I studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper. Observationerna har utgått från den beprövade metoden “System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)”(McKenzie 2006). I samband med de strukturerade observationerna har även fältanteckningar gjorts då vi iakttagit sådant som vi upplever kan ha påverkat resultatet från observationerna. På varje skolgård har dessutom en kvalitativ intervju genomförts med en anställd på skolan. Resultat Resultatet visar att elever på skolgårdarna i störst utsträckning sysselsatte sig med aktiviteten socialisering (31 procent). Skolgårdens utformning har betydelse för vilken aktivitet eleverna väljer att sysselsätta sig med. På skolgården utan skog, skolgård A, var socialisering en vanligare aktivitet än på skolgården med skog, skolgård B. På Skolgård B var dock lek med fasta redskap vanligare än på skolgård A. En tydlig signifikant skillnad i aktiviteter hos de olika könen fann vi i aktiviteten sport där totalt 21 procent av alla pojkar sysselsatte sig med denna aktivitet under rasterna jämfört med totalt 3 procent av alla flickor. Slutsats Studien har genom en tillämpning av Hirdmans genusteori och det sociokulturella perspektivet bidragit till en ökad förståelse för skolgårdens utformning och könets betydelse för elevers sysselsättning under raster. Om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena. / Aim The aim of this study is to investigate pupils’ use of the schoolyard and which factors that influence pupils’ choice of activity during the break. Through a comparative study, we want to increase the understanding of the relationship between the physical design of the schoolyard and pupils’ occupation during breaks. The questions are: What do the pupils do in the schoolyard during breaks? What impact does the schoolyard layout have on pupils’ occupation during the break? Does the gender of the pupils’ have an impact on their occupation during the break? Method The study used structured observations, field notes and interviews. The study was conducted in two elementary schools with different types of schoolyards. The observation was based on the proven method "System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)" (McKenzie 2006). In conjunction with the structured observations field notes were taken as we have seen things that we experience may have affected the results of our observation. On both schoolyards a qualitative interview was conducted with a person from the staff. Results The results of the observations show that pupils in the two schoolyards mostly occupy themselves with the activity socialization (31 percent). The design of the schoolyard has an effect on which activity the pupils choose to occupy themselves with. Socialization was a more common activity at the schoolyard without forest, schoolyard A than at the schoolyard schoolyard with forest, schoolyard B. At schoolyard B playing with stationary equipment was more common than at schoolyard A. A clear significant difference in the activities of the different sexes was found in the activity sports. A total of 21 percent of all boys occupied themselves with this activity during the break compared to a total of 3 percent for the girls. Conclusions This study can by an application of Hirdman’s gender theory and the socio-cultural perspective provide a wider understanding of the design of the schoolyard in relation to the choice of activity and the significance of gender for pupils’ occupation during breaks. If pupils’ occupation during breaks is influenced by their gender and schoolyard layout it should be in the school's interest to examine the schoolyard and teachers' work in this arena.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden används för att ta del av förskollärares uppfattning gällande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på möjligheter och svårigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter är 10 förskollärare från två kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik används av samtliga förskollärare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt på barns lärande inom motorisk utveckling, hälsa, sociala relationer och lek. Det framkommer att de negativa aspekterna på utevistelse är ett fåtal och berör kläder, förskollärarnas attityder och osäkerhet inför arbetssättet med utomhuspedagogik. Studien visar som helhet en positiv inställning till utomhuspedagogik där utemiljön kan användas i lärandet.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv. Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan. I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden. Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har

Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö. Vi har genom vårt uppsatsarbete fått reda på att det inte finns några hinder till att jobba med utomhuspedagogiken beroende på var förskolan ligger.