Syftet med studien är att undersöka hur ofta och på vilket sätt några utvalda lärare använder utomhusmiljön i sin matematikundervisning. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att många lärare ställer sig positiva till utomhusmatematik, och använder sig av den metoden en till flera gånger i månaden. Resultatet visar även att det finns olika faktorer som avgör om lärarna väljer att förlägga matematikundervisning utomhus. De faktorer som avgör är bland annat, området inom matematiken, den egna kunskapen och intresset samt elevgruppen. Trots att många lärare har en god inställning till utomhusmatematik menar de att det krävs mycket förberedelse. En hel del hänger på vilken elevgrupp man har och hur många resurser som finns tillgängliga. Har en lärare en elevgrupp som kräver extra resurs räcker inte alltid den egna kunskapen och intresset, vilket oftast leder till att man istället väljer att stanna inomhus.

Denna uppsats undersöker hur lärare i fritidshem uppfattar utomhusmiljöer för att främja barns generella lärande. Studien har utgått från två frågeställningar som handlar om arbetet med utomhuspedagogik på fritidshem samt miljöns betydelse för elevers lärande. För att få fram ett resultat har vi intervjuat fyra lärare i fritidshem som jobbar med utomhuspedagogik på ett eller annat sätt. För att analysera och diskutera resultatet har vi tagit hjälp av studentlitteratur, artiklar och avhandlingar.  Resultatet visar att utomhuspedagogik främjar elevers lärande och är bra för hälsan. Att varva utomhuspedagogik med inomhuspedagogik är den bästa pedagogiken för att eleverna lättare tar till sig ny kunskap.

Syftet med undersökningen i denna uppsats var att se hur olika lärare arbetar med utomhuspedagogik för att få en inblick i om vad denna typ av undervisning kan bidra till. Undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare som är verksamma i grundskolans årskurser Fk-3. Genom att svaren från dessa kopplades ihop med tidigare forskning framkom det att utomhuspedagogik kan bidra till bland annat en ökad lust för lärande, ökad social förmåga hos eleverna samt att det kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa. Det är dock viktigt att vara kritisk till dessa faktorer då det inte går att implementera på alla elever i skolan. För vissa elever kan det istället generera negativa förhållanden till exempelvis deras sociala förmåga. Det är därför viktigt att lärare använder sig av en varierad undervisning för att alla elevers behov ska tillgodoses. De didaktiska frågorna (Vad? Var? När? Hur? För vem? Varför?) är viktiga för lärare att reflektera över innan undervisning bedrivs.  Utomhuspedagogik handlar till viss del om vilken plats läraren väljer att bedriva sin undervisning på, alltså den didaktiska var-frågan. Det är dock viktigt att läraren tillgodoser alla de didaktiska frågorna för att utomhuspedagogik ska tjäna ett syfte. Det är nödvändigt att läraren själv vet varför denna väljer att undervisa utomhus och även motivera syftet för eleverna. När detta sker får eleverna en större förståelse för vikten av kunskapen de ska ta till sig, lärandet blir verklighetsförankrat och därför ser lärandet som lustfyllt.

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom-och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Syftet med studien var att producera ett eget matematikmaterial att använda ute i naturen för att sedan utvärdera det. I utvärderingen tog vi hjälp av fem förskolor som innefattade 13 pedagoger och dessa fick testa vårt material och sedan fick de fylla i en utvärderingsenkät. Genom utvärderingen har vi kommit fram till att ett färdigt material som är lätt att ta med sig utan förplanering uppskattas av pedagogerna i förskolan. Detta är ett av många bra arbetssätt har både vi och pedagogerna i vår undersökning konstaterat.

No description available.

BakgrundDenna uppsats bygger på en undersökning kring hur verksamma pedagoger arbetar med utomhusmatematik i skolan. Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter har vi upplevt att en del pedagoger fastnar i teoretisk matematikundervisning, trots att de själva ofta kan förespråka en varierad undervisning med inslag av utomhuspedagogik. Det var därför både relevant och intressant att undersöka om, hur och i vilken utsträckning pedagogerna arbetar med utomhusmatematik.SyfteDet övergripande syftet med studien är att undersöka om, hur och i vilken utsträckning pedagoger arbetar med matematik i utomhusmiljö.MetodMetoden som har använts i undersökningen är kvantitativ med enkätfrågor och kvalitativa analyser av de öppna enkätfrågorna. En enkät är alltid kvantitativ i grunden. De öppna frågorna valdes för att vi ville få djupare svar på en del av frågorna. Valet av enkät som metod gjordes för att vi ville få in en större mängd insamlad data från verksamma pedagoger.ResultatResultatet i vår undersökning visade att ett flertal pedagoger idag använder sig av utomhusmatematik. Något mindre än hälften av de pedagoger som ingick i vår undersökning använder arbetssättet. Det fanns även de pedagoger som ansåg att utomhusmatematiken inte var något för dem. Tidsbrist var den största orsaken till att de varken hade tid eller orken till att planera utomhuslektioner för matematiken. Vissa pedagoger som använde sig av arbetssättet fick inte den tid som egentligen skulle behövas för att bedriva en god undervisning, varken tid till planering eller tillräckligt lång lektionstid.

Vår kvalitativa studie utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där vi har använt oss av diskurspsykologin som metodologi för att analysera våra resultat, samt problematisera dessa utifrån tidigare forskning inom området. Studiens syfte är att genom fokusgruppsamtal undersöka vilka diskurser som framträder när pedagoger samtalar utifrån sin praktik kring ämnet barns inkluderingsmöjligheter i utomhuspedagogiken som sker på förskolegården. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är: Vilka samtalsteman utgår pedagogerna från när de samtalar om barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på deras förskolegård?  Vilka diskurser blir synliga när pedagogerna samtalar kring hur de arbetar med inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård? I studien deltar fyra pedagoger från två förskolor i södra delen av Sverige. De resultat som framkom från pedagogernas sätt att tala om inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård, var att de inte kunde se någon skillnad med hur de jobbade med inkludering inne och ute samt att inkludering sågs som en självklarhet i verksamheten oavsett miljö. Det framgick även att en annan rådande diskurs var att förskolegården uttrycktes vara en mer tillåtande miljö där barnen fick möjlighet att bli sitt bästa jag och där leken blev mer fri än inomhus. De samtalsteman som pedagogerna berörde kring ämnet var materialet och miljön på förskolegården, pedagogernas förhållningssätt, leken på förskolegården, samt att kringgå regler på förskolegården.

Utomhuspedagogik är någonting som kan stötta elever i mellanstadiet. Denna studie syftar till att utveckla kunskapen om hur utomhusmatematik används i skolorna och om Naturskolans arbetsinsats kan bidra till en ökad utomhusundervisning. Studien har genomförts med både intervjuer och observationer av Naturskolans arbete i skolorna. Resultatet visar att de lärare som Naturskolan har besökt inte gjort några större förändringar i sitt fortsatta arbete i utomhusmatematik. Det har däremot gett en positiv effekt på lärarnas inställning då de känner sig mer trygga att bedriva undervisning utomhus. Naturskolan beskriver sitt arbete som fortbildning, vilket lärarna i flera fall inte uppfattade. Naturskolan har förmedlat expertkunskaper och lärarna beskriver deras arbete som strukturerat men även med känslan att det är enkelt att vistas ute.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfältet ser ut inom begreppen koncentrationssvårigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt komplext och i bakgrunden sätts det i relation till vad koncentration är. Utomhuspedagogiken är ett förhållningssätt där barns lärande utgår från att uppleva med alla sinnen i naturen och där barnen får erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvårigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten är utformad grundar sig på vilket synsätt man som pedagog har på dessa barn.Syfte:Syftet med vår studie är att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter.Metod:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, vars syfte är att få en beskrivning av och försöka förstå ett visst område. Producerandet av datan är gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollärare i två kommuner. Datan är sedan bearbetad och analyserad.Resultat:Resultatet visar att förskollärarna tycker att begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt stort och att det är olika från barn till barn hur det yttrar sig. De är överens om att miljön påverkar alla barn och vid de tillfällen då barn med koncentrationssvårigheter finns i gruppen är det extra viktigt att tänka på detta och utgå från dessa barns intressen vid planering av verksamheten. Alla förskollärarna såg utomhuspedagogiken som ett möjligt komplement för barn med koncentrationssvårigheter. / Program: Lärarutbildningen