BakgrundLitteraturen beskriver att utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus går inte att återskapa inomhus. För att känna trygghet i och få erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket däri. Det behövs också kunskap i ämnet hos pedagogerna, vilket de borde få mer av under sin utbildning. Utemiljön främjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhållningssätt och arbete med utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgår från en kvalitativ metod, där redskapet intervju har använts. Urvalet består av sex pedagoger verksamma i förskolan på fem olika avdelningar i Västra Götaland.ResultatResultatet visar att pedagogerna som deltar i studien har en positiv inställning till att vistas i utemiljön och att arbeta med utomhuspedagogik. De beskriver naturen som världens bästa lekplats och menar att övervägande delen av den verksamhet som sker inomhus i förskolan kan flyttas ut. Pedagogerna anser att om föräldrarnas erfarenheter eller intressen av naturen är otillräckliga kan det bli till nackdel för barnen i förskolan när de ska vistas utomhus. Pedagogerna påtalar också att upplevelsen är väsentlig utomhus och att alla sinnen är aktiverade där. Vikten av att lära om naturen i dess autentiska miljö och hur den ostrukturerade utomhusmiljön kan stimulera barnens motorik, fantasi och samarbete belyses. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundStudien behandlar ämnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus på miljöns roll för barns lärande. Vi har även beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrån teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar är även variation, metakognition och lärandets objekt.SyfteSyftet med vår studie är att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fältsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i åldrarna 4-6 år samt två pedagoger.ResultatResultatet visar tecken på att det finns olika faktorer som påverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material. Resultatet visar även på en stor variation av barns matematiserande i leken vilket berör problemlösning, antal, sortering, geometri, rumsuppfattning, längd och vikt. Det framkommer dock att barnen inte alltid är medvetna i sina handlingar om att det är matematik de utför. Vidare visar resultatet att en planerad utomhusmiljö är viktig för att stimulera barns lärande i matematik. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att undersöka hur en förskolas utomhusgård är utformad och hur den används av barnen i den fria leken ur ett genusperspektiv. Utgångspunkten i studien är att ta reda på vilka ytor som barnen använder av förskolans utomhusmiljö och om det finns en skillnad mellan var pojkar och flickor befinner sig. Metoden som använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativ fallstudie som bestod av observationer, de valdes då det ansågs passa bäst till studiens syfte. Resultatet visar på att barnen på förskolan inte har några problem med att leka i olika könskonstellationer och ytan används olika mycket beroende på väder och miljöomställningar under mina observationer. Slutsatsen utifrån resultatet är att pedagoger på förskolan där observationen ägde rum inte synliggjorde skillnader mellan könen på barnen, när barnen sökte kontakt så fick de samma bemötande oavsett kön och barnen lekte gärna tillsammans.

Forskning kring socialt lärande i utomhuspedagogiken visar att det främjar barnens kommunikativa förmågor. I den tidigare forskning vi har granskat osynliggörs förskollärares roll i processen. Av denna anledning behövs det mer kunskap kring deras betydelse för barnens lärande i sociala processer. Studien baseras på både observationer och intervjuer på tre förskolor med två förskollärare på varje förskola. Analys genomfördes med hjälp av den hermeneutiska cirkeln och innehållsanalys för att hitta samband och olikheter. Resultaten pekar på att undervisningen utomhus främjar det sociala lärandet hos barnen samt att majoriteten av förskollärarna önskade att bli bättre på att bedriva undervisningen utomhus. Tanken är att studien ska bidra med en ökad medvetenhet kring det sociala lärandet i utomhuspedagogiken bland förskollärare då läsaren får en inblick i hur tankeprocessen kan vara i förskoleverksamheten.

Denna studie behandlar vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever vid användning av utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Vi har uppmärksammat att lärare väldigt sällan använder sig av skolgården och andra områden utomhus i sin undervisning för elever i årskurs F-3. Studiens syfte är att bidra med vad tidigare forskning i området har visat för resultat samt att jämföra dessa resultat med varandra. Vid undersökning av detta område har tidigare forskning granskats genom en systematisk litteraturstudie. De databaser som använts för att finna tidigare forskningsstudier är UniSearch och ERIC. Resultatet av studien visar att det finns många olika anledningar till att lärare sällan använder sig av utomhuspedagogik. Men att det är ett ganska uppskattat tillvägagångssätt i undervisningen av främst elever men också lärare när de känner sig trygga på området.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter kring att använda förskolans utemiljö i den pedagogiska verksamheten, med fokus på förskolegården. I studien tillämpades semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, i vilka åtta förskollärare deltog. Studien tar stöd av Anders Szczepanskis teorier om utomhuspedagogikens fördelar. I resultatet framgår att samtliga förskollärare ser utemiljön som en pedagogisk tillgång, dock förekommer skillnader mellan olika förskollärares användning av förskolans gård som pedagogisk resurs. Skillnaderna ligger främst i hur gården används för planerade pedagogiska aktiviteter. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att utomhuspedagogik bör lyftas fram, för att förskolegården ska kunna nyttjas fullt ut som en pedagogisk resurs. Vilket skulle kunna göras möjligt med att fortbildningar i utomhuspedagogik införs för yrkesverksamma samt att en obligatorisk kurs i utomhuspedagogik införs i lärarutbildningarna.

<p>Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet.</p><p>Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande. Det finns dock skillnader i hur pedagogerna och Friluftsfrämjandet definierar olika begrepp samt hur de arbetar för att nå de uppsatta målen. Friluftsfrämjandet menar att barnen blir miljömedvetna genom att de utvecklar en naturkänsla. Pedagogerna däremot uppfattar naturkänsla och miljömedvetenheten som två skilda syften och betonar inte sambandet mellan dessa.</p>

<p>Denna studies syfte var att ta reda på hur skogen kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie på en stor skola i en norrländsk stad har lärare och elever i år tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats där. De ämnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit är att elevernas hjälpbehov minskar och att de är mindre stressade över att hinna med sin uppgift. Detta gör att eleverna hinner ta del av intryck som de utsätts för, vilka i skogen är många. Eleverna lär sig att lösa problem tillsammans och inspireras av naturen i sina alster. Utomhuspedagogik bör användas i undervisning då det tillför något som inte kan hanteras lika bra i en klassrumssituation.</p>

<p>Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen. De arbetar också med att ge barnen en medvetenhet om vår natur. Barnen blir piggare och dessutom friskare av att vistas utomhus och deras fantasi och kreativitet ökar. Det blir också färre konflikter i barngruppen.</p><p>Vi hoppas att vi genom detta arbete kan inspirera andra att arbeta med denna metod.</p>

No description available.