I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen är bra komplement när det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgå och har man inte det växer skogen nästan inpå knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det är viktigt att lära barnen tidigtvad man får och inte får göra i naturen och att skolskogen då är ett bättre alternativ. En skolskog skiljer sig från en vanlig skog genom att det finns färdiga vindskydd, eldstäder och hinderbanor. Genom avtal med markägaren har förskolan eller skolan fått tillstånd att tänja lite på allemansrättens gränser Dessutom är det bra för både barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen därför att den friska luften gör att det blir färre sjukdomar. I läroplanen står det att förskolan skall lägga stor vikt på natur och miljö, samt att vi ska värna om barnens hälsa. Den litteratur jag använt mig av i arbetet handlar om hur viktigt det är att arbeta med utomhuspedagogik i förskolan och att skolskogen och skogen är mycket bra att vistas i. Litteraturen tar även upp hur viktigt det är att pedagogen har bra kunskap om naturen för att vistelsen ska bli så bra och lärorik som möjligt för barnen.

Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrätten utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen består av en lektionsplanering på fyra lektioner som har handlat om allemansrätten och vad den innebär. Samtliga lektioner har utförts i utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier används för att författarna skulle få fördjupade kunskaper inom ämnet. Eleverna är från en åldersintegrerad klass som består av förskolebarn, ettor och tvåor. En avslutande intervju har genomförts med femton elever i åldrarna 6 år till 9 år för att utvärdera lektionsplaneringen och undersöka om det gav eleverna något i kunskapsväg. Utförandet av lektionerna gick bra, inga större konflikter uppstod. Eleverna upplevde utifrån intervjuerna att de lärt sig mycket om allemansrätten och att lektionerna utomhus gav positiva upplevelser. De kom själva till insikt att de trivdes bra ute eftersom där fanns fler möjligheter till lärande. Till exempel kände eleverna att de utomhus fick frisk luft, de kunde tänka bättre och de fick röra på sig. De ansåg även att det var lättare att lära sig om naturen utomhus eftersom det är där den finns. Slutsatserna som drogs av intervjuerna var att barnen i den här gruppen var engagerade och öppna inför det som skulle utföras. De var även oblyga inför nya sätt att lära. Små segment av lektionsplaneringen blev inte riktigt som planerat. Då var flexibiliteten ett viktigt redskap för pedagogerna för att kunna omorganisera det aktuella på plats.

Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus?   Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner. Vårt resultat visar tvärtemot våra förväntningar att eleverna i de båda oberoende elevgrupperna lärde sig det utvalda lärandeobjektet bättre inomhus än utomhus. Vi vill inte förringa vår egen undersökning då avsikten fanns att spegla skolans verklighet, men studiens största svaghet är att eleverna som medverkade var vad vi vill kalla inomhusbarn, det vill säga att de inte var vana vid utomhusmiljön.   Ämnesord: Matematik, utomhusmatematik, utomhuspedagogik, årskurs tre.

Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Lärarna hade relativt enade åsikter om praktiseringen av utomhuspedagogik, de menade att det främst handlar om ett intresse för området som gör att det praktiseras eller inte. Det som även sätter stopp för utomhuspedagogik är att det tar längre tid att planera. Några lärare menade att arbetslaget även sätter hinder. Många av lärarnas kommentarer speglade att utomhuspedagogik är något som främst används vid utflykter och dylikt. Resultatet visade att det är över hälften av lärarna som vill införa mer utomhuspedagogik i sin undervisning. Det går att utläsa av resultatet att det inte finns några större skillnader mellan antal år i yrket och hur de ser på utomhuspedagogik.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man på fritidshem i Umeå använder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har också tagit reda på när naturen används och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man är ute i förhållande till var fritidshemmen är belägna samt om naturanvändandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att få reda på detta har jag använt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen använder naturen för rekreation, i inlärningssyfte samt för att ge barnen utevana. Naturen används under hela året, men något mer på sommarhalvåret än vinterhalvåret. Dessutom blir det mer naturanvändning under loven än under resten av läsåret. De hinder som finns är i första hand att barnen har undermålig utrustning. Därtill kan väder, barngruppen, avstånd till natur samt personal ses som hinder. Det finns skillnader mellan centralt belägna och perifera skolor. Dessa skillnader är dock mindre på loven. Svaret på huruvida naturverksamheterna svarar mot uppgifterna fritidshemmet har är att det uppfylls på ett tillfredställande sätt. En slutsats som kan dras är att fritidspedagogerna uppfyller sina uppgifter i fritidshemmet när de är ute i naturen med barnen.

I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande. Hur arbetar dessa lärare med annorlunda arbetssätt i matematikundervisningen? Vilka fördelar finner de som de inte finner i den traditionella undervisningen? Vad är det som kan göras med annorlunda arbetssätt men inte med traditionellt arbetssätt? Vilka hinder mot att arbeta med annorlunda arbetssätt har läraren stött på? Jag har intervjuat lärare som bl a arbetar kommunikativt, laborativt och problemlösande. Jag har funnit många fördelar med arbetssätten. T ex tror lärarna att eleverna mår bättre och att de lär sig sådant de inte lär sig i den traditionella undervisningen. De flesta hinder mot att arbeta med annorlunda arbetssätt kan relateras till att arbetsmetoderna är nya för lärarna.

The aim of this paper is to find out to what extent outdoor mathematics is used in preschool and elementary school. I have chosen to use interviews to find it out. I made my interviews in five different schools in Karlskoga, with teachers in preschool and in first and second class. Focus has been on the positive effects in outdoor activities. The paper also deals with some of the prerequisites necessary to organize such activities. Gains of learning through outdoor activities and thus using different learning styles are summarized. I can see that all of the teachers in my interviews would like to have more of outdoor mathematic. / Syftet med det här arbetet är att titta på hur mycket utomhuspedagogik som används i förskoleklasser och i de lägre årskurserna på grundskolan. Jag har valt att använda intervjuer för att få reda på det. Mina intervjuer gjorde jag på fem olika skolor i Karlskoga, med lärare i förskoleklass och i skolår ett och två. Jag har inriktat mig på vilka positiva effekter det finns med utomhusaktiviteter. Jag tar också upp några av förutsättningarna som de lärare jag intervjuat anser att bör finnas med för att det ska vara genomförbart. Vinsterna med utomhusaktiviteter och sålunda vilka olika inlärningsstilar man tillgodoser är sammanfattade. Jag kan se att alla de pedagoger som jag har intervjuat vill ha mer matematikundervisning förlagd utomhus.

Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen. De arbetar också med att ge barnen en medvetenhet om vår natur. Barnen blir piggare och dessutom friskare av att vistas utomhus och deras fantasi och kreativitet ökar. Det blir också färre konflikter i barngruppen. Vi hoppas att vi genom detta arbete kan inspirera andra att arbeta med denna metod.

I skolan idag bygger lärandet främst på texter och genom boklig kunskap och alltmer sällan på förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen är att ta del av några verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det också intressant att se på vilket sätt som de verksamma pedagogerna använder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra väggar. För att nå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i åldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes på tre olika skolor inom samma kommun på de verksamma pedagogernas arbetsplats. Bärbar bandspelare användes för att dokumentera data. Resultatet av de fem intervjuerna påvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats är eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan användas som ett komplement till den vanliga undervisningen på ett flertal sätt, här nämns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på flera olika sätt. Till nackdelarna hör vädret, barnens kläder, personalresurser och tiden som sätter stopp för varför de verksamma pedagogerna inte är ute så mycket som de skulle vilja vara.

Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan. Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de pedagoger som arbetar där har alla fått fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen.